Skip to main content
Internet Archive's 25th Anniversary Logo

Full text of "Personhistorisk tidskrift"

See other formats


This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 
to make the world's books discoverable online. 

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject 
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover. 

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the 
publisher to a library and finally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 

We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of 
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe. 

About Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers 
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 



at |http : //books . google . com/ 



s^= 



The Library 



1 



of thc 




University of Wisconsin 



%<M= 



=«»i 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



PERSONHISTORISK 

t 

TIDSKRIFT 

ÅTTONDE ÅRGÅNGEN 

1906 

UTGIFVEN AF 

PERSONHISTORISKA SAMFUNDET 



HOLGER ROSMAN 

SAMFUNDETS SEKRETERARE 



STOCKHOLM 

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 
1906 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



— JUN 8 1900 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 



Sid 
Personhistoriska samfundet 

Årsmöte I 

Nya medlemmar 2, 87, 124. 

Stadgar 3, 

Adam Fredrik Netherwood, några anteckningar af Arikur Siille 5 

Densamme än en gång (med porträtt) 96. 

Stockholms öfverståthållare, af N. von Dardel. 21. Grefve Johan Kristoffer 

von During (med porträtt) 17 

Genealogiska anteckningar, af K, H. Karlsson. 2. Vapenmålningama vid 

fru Ramborgs graf i Västeråkers kyrka (med en bild) 27 

Några porträtt från Fullerö (fyra bilder), af N. Sbg 32, 

Upplands ståndsdragonregementes officerskår, af Ernst Lind af Hageby ... 33. 

Strödda släktanteckningar 39, 

En borgerlig släktkrönika, af Nils Sjöberg 49, 

Lars Kaggs anträd, medd. af Govert Indebetou (en bild) 54, 

Ett porträtt af Karl X Gustaf (en bild) 56, 

Johannes Palmberg, några anteckningar af Oscar Nycander 57 

Svenska släkter, ^axxA^Å^zS. Karl Klson Leijonkufvud. i. Botvid Borgmästares 

släkt. 2. Tharmouth. 3. Wallöf 62, 

Två bref från ofredstid, medd. af A. S. Tigerstedt 76 

Till de vidstående porträtten (fem bilder) 80. 

En tysk uppsats om stamtaflor 81 

Förblandade släkter, af Jully Ramsay 89 

Anteckningar om ätten von Plåten, medd. af H. S — n 93. 

Om Bjäresläkten Wennerberg, af Vilhelm Ljungfors 98. 

Adolf Fredrik Ristell, vS C. M. C. • 106. 

Matts Gunnarssons ätt, af W. P.-G 108, 

Ur enskilda poträttsamlingar (fem bilder) II2. 

f Anton Frans Karl Anjou, af Alfred Levertin 113 

Personhistorisk litteratur 41, 84, 114. 

Frågor 47, 86, 121 

Svar 123 

Insända porträttförteckningar 47, 87, 124. 

Personregister, 2S O, B • 127 



Bilaga. 

Köping stads tjänstemän 1605 — 1905. Personhistoriska anteckningar af Gustaf 
Elgenstierna. 

Porträtt. 

Johan Kristoffer von During, Margareta De Besche, Georg De Besche, Jacob 
Grundel, »Christina Charlotta», Karl X Gustaf, Karl Gustaf Wrangel, Adam Fredrik 
Netherwood, Gustaf III, Karl Gustaf Piper, Hedvig Katarina Ekeblad, Anders Rudolf 
Du Rietz, Marie Susanne Roslin, 4 obekanta ur samlingen å Leufsta. 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Personhistoriska Samfundet. 

Årsmöte. 

Den 26 mars 1906 höll Personhistoriska Samfundet sitt första 
årsmöte under det nya namnet, nästan på dagen 30 år efter 
Svenska Autografsällskapets stiftande. Mötet var anordnadt å 
Grand Hotel och leddes af friherre Bonde. 

Sedan protokollet för decembersammanträdet justerats, före- 
drogs af kammarrättsrådet Wallensteen revisionsberättelsen öfver 
skattmästarens förvaltning, hvarefter ansvarsfrihet beviljades. Till 
funktionärer återvaldes samtliga de afgående. I styrelsen insattes 
sålunda friherre Carl Carlson Bonde, riksarkivarien E. Hilde- 
brand, grefve F, U. Wrangel, friherre Joh, Rudbeck och doktor 
H. Rosman och i redaktionsutskottet de tre sistnämnda. Till 
revisorer valdes öfverkammarherren G, Celsing och kammarrätts- 
rådet y. A, Wallensteen med kapten Otto Bergström såsom 
suppleant. 

På förslag af doktor Alfred Levertin beslöt sällskapet att 
låta utreda möjligheten af att i Stockholm inrätta ett person- 
historiskt institut, afsedt att samla genealogiska och biografiska 
anteckningar och hålla dessa tillgängliga för samfundets medlem- 
mar. Frågans behandling uppdrogs åt en kommitté bestående 
af doktor Levertin, kapten Bergström och sekreteraren. 

Efter förhandlingarnas slut höll kapten W. Planting-Gyllen- 
båga ett föredrag om de s. k. kavaljerskonserterna vid midten 
af 1700-talet, hvarvid han lämnade åtskilliga personhistoriska 
meddelanden om artister och amatörer, som uppträdde vid de 
å Riddarhuset anordnade musiktillställningarna under åren när- 
mast före Musikaliska akademiens stiftande. 

Personhisiorisk tidskrift. * i 



Digitized by 



Google 



Utdrag ur revisionsberättelsen. 

Behållning till år jgos kr. 2,288: 51 

Inkomster under året: 

af årsafgifter > 2,898: 37 

> försäljning af skrifter » 685: 78 

» räntor ...» 64: 6^ 

Summa kr. 5,937: 29 

Utgifter under året: 

för tryckning, teckning, etsning och autotypi . kr. 2,670: 67 

» distribution af tidskriften » 208:23 

> inköp af tidskriftsårgångar och tidningsur- 

klipp ' 29: 36 

» skioptikonbilder » 14: 25 

> annonskostnader > 15:53 

» renskrifning, postporto, papper m. m. . . » 16: 52 

> arfvoden > 941: — 

Behållning till år igo6 > 2,041: 73 

Summa kr. 5,937: 29 



Nya medlemmar. 

Januari — mars 1906. 



Aminoffy L. F., vice häradshöfding. Ny- 
köping. 

ArtilUrimuseum . 

Benzingir^ F.^ direktör. 

Berg von Linde, A. L. A., f. d. kapten. 
Källunda, Önnestad. 



Leijonhufvud, S., friherre, aktuarie. 
Lind af Hageby, E., f. Hierta, fru. 
Loven, S. A., f. d. löjtnant. Kristiania, 

Norge. 
Löwenadler, C, O., disponent. Anneberg. 
Nilsson, A., fil. kand. Uppsala. 



Berling, J., registrator. Malmö. | Rehbinder, C. M. V., friherre, öfverste. 

Bonde, C, grefve, godsägare. Mauritz- ' Västervik. 

berg, Ö. Husby. I Ribbing, B. E. Z., f. d. ryttmästare. 



Bäfverfeldt, K. E. A., kammarskrifvare. 
Animskog. 



Silfversvärd, G., öfverstelöjtnant. Karls- 
krona. 



Decker, IV., rentier. Helsingfors, Finland. I Spåre, A., hofrättsräd. Helsingfors, Fin- 

von Diiben, G. H., friherre, kapten. Lands- land. 

krona. \ Siockenberg, y., sekreterare i kommers- 

von Friesendorff, K., friherre, kontors- | kollegium. 

skrifvare. ' Siårck, P. y., kandidat. Uppsala. 

Fakraus, G. R., rektor. > Sundborg, S., fröken, konsthandlare. 

Hult, O., läkare. | Troilius, C. R., vice häradshöfding. 

Insulandar, K., löjtnant. j Westrin, A., i. d. landssekreterare. Kalmar. 

Kugelberg, B., kapten. Ekeberg, Jön- I JVijk, C, f. Dickson, fru. 

köping. . ; Växjö läsestuga. 



Digitized by v 



Google 



Stadgrar 

för 

Personhistoriska Samfundet 

antagna den 9 december 1 905. 

§ I- 

Samfundet, som stiftades den 25 mars 1876 under namn af 
Svenska Autografsällskapet, har till ändamål att väcka och underhålla 
intresset för svensk personhistoria, genealogi, heraldik, porträtt- och 
autograf-kunskap samt undan glömska eller förstöriiig bevara föremål, 
uppgifter, teckningar m. m. som därmed äger sammanhang. 



Sällskapet utgöres af hedersledamöter samt de damer och herrar 
utom eller inom Sverige, hvilka efter behörig anmälan att vilja deltaga 
i Samfundets arbeten och bemödanden, därtill af Samfundet kallas. 

§ 3- 

För att blifva ledamot af Samfundet fordras att af en medlem 
föreslås till inträde inför styrelsen, hvilken i händelse af bifall, till- 
ställer den utnämnde kallelsebref och ett exemplar af dessa stadgar. 
Till hedersledamöter nämner styrelsen personer, som gjort sig särskildt 
förtjänta om Samfundet eller dess syften. 

§4- 

Mellan Samfundets sammanträden besörjas dess angelägenheter af 
en styrelse, bestående af fem ledamöter, utsedde af Samfundet för ett 
år. Styrelsen utser inom sig ordförande, skattmästare och sekreterare. 

§ 5- 

Styrelsen vårdar Samfundets handlingar, protokoller och framtida 
samlingar, besörjer brefväxlingen, utfärdar kallelse till sammanträden, 
uppgör föredragningslistor, utfärdar kallelsebref för nya ledamöter, håller 
förteckningar öfver ledamöterna och besörjer i öfrigt allt hvad Sam- 
fundet beslutat till uppnående af dess i § i antydda ändamål. 



Digitized by 



Google 



§ 6. 

Samfundet sammanträder till ordinarie årsmöte i hufvudstaden inom 
utgången af mars månad å plats, som af styrelsen bestämmes och ge- 
nom annons tillkännagifves. Dessutom äger styrelsen att, då anledning 
därtill gifves, utlysa extra sammanträden på sätt ofvan stadgas. 



§ 7- 

För ofvan antydda och öfriga utgifters bestridande beredas till- 
gångar genom ledamotsafgifter, antingen en årsafgift af fem kronor 
som erlägges vid utdelandet af hvarje ny tidskriftsårgångs första häfte, 
eller sjuttiofem kronor en gång för alla. Institutioner kunna emot års- 
afgiftens erläggande njuta ledamots rätt. Medlen upptagas och redo- 
visas af styrelsen, och skall redovisning hvarje år skriftligen uppgöras 
samt undergå granskning af tvenne af Samfundet utsedda revisorer, 
h varefter redovisningen jämte revisorernas utlåtande framläggas till 
granskning och godkännande inför Samfundet vid dess årsmöte. 



§ 8- 

Samfundet utgifver en tidskrift, innehållande uppsatser, meddelan- 
den, personlängder, porträtt, vapenteckningar m. m., som ligger inom 
området för Samfundets verksamhet. Utgifvandet af tidskriften besörj es 
af ett särskildt redaktionsutskott af minst tre ledamöter, som på styrel- 
sens förslag af Samfundet tillsättes. Utskottet äger att, i mån af till- 
gångar, besluta om ersättning för lämnade bidrag till tidskriften. 



§9- 

Ändring af eller tillägg till dessa stadgar kan såväl af Styrelsen 
som af enskild medlem i Samfundet föreslås. I senare fall skall för- 
slaget, jämte motiver, skriftligen inlämnas till styrelsen, som efter tagen 
kännedom däraf, detsamma jämte eget skriftligt yttrande, till Samfun- 
det vid dess sammanträde framlägger. Dylik fråga kan ej afgöras förr- 
än vid ett följande sammanträde. 



Digitized by 



Google 



Adam Fredrik Netherwood. 

Några anteckningar 

af 
Arthur Stille. 



Adam Fredrik Netherwood, son af kaptenen Magnus Vilhelm 
Netherwood och Anna Elisabeth Stålhammar, var född på Bye- 
stads gård i Korsberga socken i Jönköpings län den i maj 1772.' 
Han kom i krigstjänst 1788 och deltog i Gustaf III:s finska krig. 
År 1793 blef han vice korporal vid drabantkåren. Hans militära 
bana i Sverige afbröts hölt hastigt och genom hans eget förvål- 
lande, i det att han, såsom torde vara bekant, den 18 oktober 
1795 sökte göra troligt, att ett attentat mot hertigen-regenten. 
varit planlagdt och att mordförsöket af misstag riktats mot 
Netherwood, hvilken dock ej blifvit sårad utan endast fått en 
kula genom kappärmen. En undersökning visade strax, att det 
hela var ett påfund af Netherwood, och denne hade nu genom 
sitt obetänksamma tilltag gjort sig omöjlig. Han måste utträda 
ur drabantkåren och lämnade fäderneslandet för att gå i fransk 
krigstjänst. 

Om Netherwoods öden i den franska armén finnas i Anreps 
Ättartaflor åtskilliga uppgifter och data. Det är ej osannolikt, att 
flera af dessa ytterst leda sitt ursprung från muntliga berättelser 
af Netherwood själf under det besök han senare gjorde i Sverige. 
Med hänsyn härtill behöfver man kanske ej betvifla uppgiften hos 
Anrep, att Netherwood varit adjutant hos generalerna Klein» och 
Salm, ehuru ingen anteckning därom finnes i den adjutantsHsta 



' Anreps Ättartaflor hafva som hans födelsedatum den i maj 1771, men i 
såväl Netherwoods giftermålskontrakt som hans dödsattest uppgifves den i maj 
1772. 

' Dominique-Louis-Antoine Klein, född 1761, död 1845. 



Digitized by 



Google 



från ifrågavarande tid, hvilken förvaras i det franska krigsmini- 
steriets arkiv, en lista, som dock ej synes vara fullständig. Lika- 
ledes kan det nog vara riktigt, såsom Anrep uppgifver, att 
Netherwood tjänat vid det femte husarregementet, förrän han 
kom till det sjunde; däremot är det, såsom af det följande synes, 
med orätt som ättartaflorna låta honom redan år 1796 vara rytt- 
mästare vid det förstnämnda regementet.^ Uppgiften att Nether- 
wood under det egyptiska fälttåget varit en af general Bonapartes 
adjutanter förefaller knappast riktig; han benämnes vid denna tid 
scapitaine adjoint ä Tétat-major», hvilket icke är precis det samma 
som adjutant. För Anreps uppgift, att han i8cx) varit sänd såsom 
parlamentär till det turkiska högkvarteret i Egypten har jag ej 
kunnat finna någon bekräftelse i de handlingar jag genomgått i 
det franska krigsministeriets arkiv, men uppgiften kan ju det oak- 
tadt vara .riktig. 

I nyssnämnda arkiv stå emellertid åtskilliga säkra, nya upp- 
lysningar om Netherwood att finna, och hvad som här nedan 
skall meddelas är hämtadt ur officiella handlingar, hörande till 
det franska krigsministeriets arkiv, såväl till dess administrativa 
som till dess historiska sektion. De följande anteckningarna 
göra emellertid ej anspråk på att gifva en uttömmande fram- 
ställning af Netherwoods karriär i republikens arméer, utan 
endast att meddela några fakta. 

Under Bonapartes egyptiska fälttåg var Netherwood, såsom 
nyss nämndes, »capitaine adjoint ä Tétat-major». Han deltog i 
expeditionen till Syrien 1799 och utmärkte sig därunder genom 
en glänsande tapperhet. Vid stormningen af Jaffa gick han med 
tio grenadjärer i spetsen för anfallskolonnen; äfven vid anfallen 
pä Saint-Jean d' Acre var han en bland de främste och blef sårad, 
under det att han med sabeln i hand uppe i en bresch kämpade 
mot turkarne. =* Det var således en välförtjänt belöning, att han 



* I sjunde husarregementet tjänade vid denna tid äfven en annan svensk, om 
hvilken regementets rullor meddela följande: MuUin, Abraham, född i Sverige, 
tjänst i konungens af Sverige gardesdragonregemente 15 januari 1782, >maréchal 
des logis> i Östgöta kavalleriregemente 5 februari 1783, fänrik på Jämtlands dra- 
goner 3 oktober 1787, löjtnant 14 december 1788, kapten i Ehrenmalms infanteri- 
bataljon 25 juli 1789, kapten på Jämtlands dragoner i mars 1791, utnämnd under- 
löjtnant i sjunde husarregementet 24 november 1792, har gjort kampanjerna 1788, 
1789 och 1790 såväl mot de ryska som mot de danska trupperna, bevistat affären 
vid Barrösand i september 1789. 

' Kopia af Netherwoods fullmakt som skvadronschef, bestyrkt af souschefen 
för arméns stab, René, i Kairo den 30 vendémiaire år IX (22 oktober 1801). 



Digitized by 



Google 



den 24 floréal år VII (13 maj 1799) af general Bonaparte ut- 
nämndes till skvadronschef. 

Sedan Bonaparte lämnat Egypten, blef Netherwood adjutant 
hos den nye öfverbefälhafvaren, general Kléber. I de strider, 
som nu utkämpades mot turkarne, deltog han med samma 
bravur som i Syrien. L bataljen vid Heliopolis anföll han i spet- 
sen för kavalleriet de turkiska skarorna och blef i denna chock 
sårad. ^ 

Den 4:e komplementärdagen år VIII (20 september 1800) be- 
fordrades han af Klébers efterträdare, general Menou, till brigad- 
chef >ä la suite» vid sjunde husarregementet; i fullmakten säges 
särskildt, att öfverbefälhafvaren genom denna utnämning vill 
gifva ett vittnesbörd om de tjänster Netherwood gjort armén 
och om hans utmärkta tapperhet, framför allt vid Jaffa och Helio- 
polis. Äfven hos general Menou tjänstgjorde Netherwood såsom 
adjutant. 

Öfver hufvud torde redan den omständigheten, att Nether- 
wood, ehuru utlänning, anställdes i Bonapartes stab och därefter 
togs till adjutant åt de högstkommenderande generalerna, visa, 
att hos honom förutom den oförvägna tapperheten äfven funnos 
andra framstående militäriska egenskaper. 

I den franska arméns sista strider i Egypten deltog Nether- 
wood icke; han hade redan under senare delen af år 1800 sändts 
tillbaka till Frankrike med depescher till förste konsuln och skall 
då äfven hafva medfört troféer. Han var emellertid ej utan far- 
hågor för att nu vid fredsslutet se sin bana i den franska hären 
afbruten, och han inlämnade därför den 16 pluviose år IX (8 
februari 1801) till förste konsuln en skrifvelse, hvilken med bibe- 
hållande af dess små ortografiska egendomligheter här återgifves: 

Netherwood Chef de Brigade au Premier Consul Bonaparte. 

Dans un tems qu'on reforme plusieurs officiers, j*ai peus de droit 
de vous demander, Citoyen Consul, la grace de continuer mes services 
en France, mais votre bontée pour les Egyptiens me donne beaucoup 
d*esperance. 

Les offres du Roi de Svede les plus flatteurs ne pouront pas me 
décider de quitter vos armées — en Europé ou en Afrique au bout 
de monde permis les frangais je serai toujours heureux, je ne demanderai 
qu'un congé de deux mois pour aller chez moi. 

Salut avec le plus profonde respect. 
F, Netherwood. 

' Anreps Ättartaflor uppgifva, att han >blef farligt blesserad af Ismael pascha, 
hvilken han i detsamma högg hufvudet af samt tog hans sabel såsom segertecken >. 



Digitized by 



Google 



8 

Bonapartes resolution å denna ansökan kom med stor snabbhet. 
Den gafs samma dag och innehöll, att Netherwood till belöning 
för sitt utmärkta välförhållande skulle få bekräftelse på sin grad 
som brigadchef, hvarpå formlig fullmakt af förste konsuln skulle 
omedelbart utfärdas. Ansökan om två månaders permission be- 
viljades nio dagar därefter, den 17 februari 1 801, och Netherwood 
skulle under permissionstiden få uppbära full aflöning. Han af- 
reste nu på ett kort besök till Sverige. Af hans ofvanstående 
bref med dess entusiasm för tjänsten i den franska armén framgår 
ganska tydligt, att han ej haft för afsikt att söka återinträda i 
svensk tjänst, utan att det endast varit fråga om ett kort besök 
i hemlandet. Han återvände också snart till Frankrike. Nether- 
wood hade sagt sig skola vara lycklig »au bout de monde», blott 
han finge vistas bland fransmän, och han följde snart med en 
fransk expedition öfver oceanen. I en kort skrifvelse, daterad 
Hotel de Chatelion, Rue de Lycée, Paris den 26 vendémiaire 
år X (18 oktober 1801), anhöll han hos krigsministern att blifva 
anställd i den armé, som skulle af gå på expeditionen till S:t Domingo. 
Denna ansökan beviljades, och Netherwood utnämndes redan den 
2 brumaire år X (24 oktober 1801) till förste adjutant hos öfver- 
befalhafvaren för expeditionen, general Leclerc,* som bekant en 
svåger till förste konsuln. Netherwoods kamrater som adjutanter 
voro de senare generalerna Abbe och Dalton," då skvadrons- 
chefer, skvadronschefen Musquinet-Beaupré, kapten Leclerc och 
löjtnant Perrin. Embarkeringen skedde i Brest på skeppet 
rOcéan. 

Det blef ej synnerligen länge som general Leclerc fick föra 
öfverbefälet på S:t Domingo och leda striderna mot öns upp- 
roriska negrer. Redan den 2 november 1802 bortrycktes han af 
döden. Under hans sista sjukdom var Netherwood i hans närhet; 
jämte generalstabschefen Boyer var han närvarande, då Leclerc 
designerade general Rochambeau till sin efterträdare. 3 Den i 
november, då Leclerc kände döden nalkas, befallde han, att efter 
hans död skulle hans änka Pauline Bonaparte på skeppet Swiftsure 
föras hem till Frankrike, och han uppdrog åt Netherwood att 
medfölja och taga generalskan under sitt beskydd. Det var ett 

' Victor-Emmanuel Leclerc, född 1772, död den 2 november 1802. 

' Jean-Nicolas-Louis Abbe, född 1764, död 1834. Alexandre Dallon, född 
1776, död 1859. 

3 Donatien-Marie-Joseph Rochambeau, född 1761, stupade vid Leipzig 18 
oktober 1 8 13. 



Digitized by 



Google 



på sitt sätt ärofullt uppdrag och bar vittne om det företroende 
Leclerc hyste för sin förste adjutant. Antagligen skulle också 
Netherwood genom att till Frankrike återföra Pauline Bonaparte 
och därigenom träda förste konsuln personligen nära hafva ökat 
sina utsikter på den militära befordringsbanan. Emellertid afböjde 
han uppdraget och anhöll att fa kvarstanna på S:t Domingo för 
att där dela sina kamraters öden i den kritiska situation, som 
rådde i kolonien. Från högkvarteret i Cap Frangois riktade han 
den 1 8 brumaire år XI (9 november 1802) följande skrifvelse till 
krigsministern, general Alexandre Berthier: 

Permettez Citoyen Ministre de vous presenter mes Respects par 
le citoyen Dalton, qui est chargé de me r'appeller a Votre souvenir. 
Je fus designé par mon malheureux General avant sa mört d^accom- 
pagner son Épouse en France, mais la Collonnie attaquée sur tous les 
points, j'ai cru de mon devoir de faire le sacrifice de cete honneur, 
et partager la peine avec mes Cammerades. 

Si Citoyen Ministre Vous agreez cette preuve de devouement je 
solicite auprés de Vous ä étre r'appeller au bout de 8 mois, les affaires 
de famille m^appellent en Svede, a cette époque les trouppes seront 
arrivées, les rebells soumisent et la Collonnie rendue å La France. 
Acceptez Citoyen Ministre mes Salutations les plus Respectueuses. 

F. Netherwood, 

Värfvet att ledsaga generalskan Leclerc hem till Europa 
öfvertogs af en annan af adjutanterna, Abbe. Han hade hittills 
varit chef för öfverbefälhafvarens garde, och denna post öfver- 
togs vid hans afresa af Netherwood; dennes utnämning till chef 
för gardet är daterad den 28 brumaire år XI (19 november 1802). 

Netherwoods ansökan att efter åtta månaders förlopp få per- 
mission bifölls af krigsministern den 24 ventose år XI (15 mars 
1803), men då resolutionen därom ankom till S:t Domingo, var 
Netherwood ej längre i lifvet. Sin afsikt att åter besöka sitt 
fädernesland hann han alltså aldrig sätta i verket. 

Den åstundan Netherwood i sin skrifvelse till krigsministern 
uttryckt att få dela krigets vedermödor med sina kamrater blef 
i rikt mått uppfylld. De upproriska negrernas anfall blefvo allt 
djärfvare och häftigare. I början af år 1803 kämpade man vid 
Cap Frangois, ocn i dessa strider tog Netherwood en ärofull del. 

Natten till den 16 pluviose år XI (5 februari 1803) anföllo 
rebellerna flera af de förskansade positionerna vid Cap Frangois 
och bemäktigade sig några af dem; franska truppafdelningar 
gjorde emellertid ett raskt motanfall och återtogo positionerna. 
Till den 17 pluviose (6 februari) förberedde* negrerna tydligen ett 



Digitized by 



Google 



lO 

nytt anfall och samlade sig i stora skaror vid Vaudreuil i när- 
heten af Cap Frangois. Den kommenderande divisionsgeneralen 
ClauseP beslöt att komma negrerna i förväg och skred a sin sida 
till anfall. I daggryningen lät han brigadgeneralen Claparéde" 
med 300 man infanteri kasta sig mot fienden, under det att 
Clausel själf med Capdragonerna och öfverbefälh af vårens häst- 
garde ryckte fram för att rensa . landsvägen på de närmast dem 
belägna »savannerna» från negrer. Claparéde dref med ett häftigt 
anfall ut fienderna ur de förskansningar de gjort vid Vaudreuil, 
och kavalleriet högg gäng pä gång in mot de vikande negrerna 
och tillfogade dem svår manspillan. Pä landsvägen hade negrerna 
ryckt fram i tät massa, men här mötte dem Netherwood med 
kavalleriet och gjorde »une belle charge»; i Netherwoods närhet 
blef den tappre kaptenen vid hästgardet Laforge dödligt sårad. 
Rebellerna förlorade i denna strid 300 man. 

Den 30 pluviose (19 februari) blef Cap Frangois åter utsatt 
för häftiga anfall. Tidigt på morgonen anryckte från olika håll 
negertrupperna i fyra kolonner. En viktig position, Fort Bélair, 
togs af dem, och i det närbelägna Hopital des péres massakre- 
rades en del sjuka franska soldater. Några franska förpostafdel- 
ningar kringgingos, och öfver hufvud var situationen rätt allvarlig. 
I flera timmar kämpades med största förbittring, men slutligen 
lyckades Clausel drifva fienden pä flykten. Hästgardet och Cap- 
dragonerna fördes äfven nu af Netherwood och utmärkte sig 
särskildt. Pä »savannerna» vid Hopital des péres gjordes chock 
mot negrerna, hvarvid dessa ledo svåra förluster, och vid Haiit 
du Cap drefvo Claparéde och Netherwood en af de fyra kolon- 
nerna pä flykten. Rebellernas förlust i döda anslogs till 500 man. 

I öfverbefälhafvarens rapport af den 6 ventose (25 februari) 
säges, att Netherwood öfverallt i denna strid visat sin lysande 
tapperhet och sin sedvanliga driftighet; och samma vitsord hade 
han fått i Rochambeaus bref till regeringen den 2 ventose och i 
ett bref den 4 i samma månad från stabschefen Boyer. 

Netherwood hade pä sätt och vis gjort sig bofast på S:t 
Domingo. Han hade förvärfvat sig en tomt i Cap Frangois och 
där på sin bekostnad låtit uppföra ett hus. Han fick dock snart 
lämna den nämnda staden: den 27 ventose år XI (18 mars 1803) 
förlade general Rochambeau högkvarteret till Port-au-Prince. 



' Bertrand Clausel, sedan marskalk af Frankrike, född 1772, död 1842. 
' Michel- Marie Clapafréde, född 1770, död 1842. 



Digitized by 



Google 



II 

Det var säkerligen ej ogärna, som Netherwood såg denna 
förflyttning. Då han anhöll att fä stanna kvar på S:t Domingo, 
var det ej blott ärans utan äfven hjärtats röst han lydde. Han 
hade fattat kärlek till en kreolsk dam från Port-au-Prince och 
förlofvade sig med henne. Hon hette Marie-Thérése Lemit och 
var född i Port-au-Prince den 22 juli 1774. Hennes föräldrar voro 
arkitekten Pierre Lemit och hans hustru Catherine-Thérése Masson; 
vid tiden för hennes trolofning med Netherwood voro de ej 
längre i lifvet. M*** Lemit bodde hos en sin kusin, advokaten 
CoUignon, »défenseur public» i staden. Beträffande hennes för- 
mögenhetsförhållanden uppgifves i hennes och Netherwoods gifter- 
målskontrakt, att hon i kvarteret Petit Goave ägde ett hus, som 
var apteradt till kafé. 

Den 6 germinal år XI (27 mars 1803) ägde vid dörren till 
en kyrka i Port-au-Prince den »publication» af Netherwoods och 
W^^ Lemits äktenskap rum, hvilken motsvarade lysningen. Bröl- 
lopet hade ännu ej hunnit firas, då den 8 germinal (29 mars) en 
häftig sammandrabbning mellan de franska trupperna och negrerna 
stod vid Petit Goave. Det var Netherwoods sista strid; han blef 
här illa sårad. Att han inlagt stora förtjänster i striden och visat 
sin vanliga bravur, framgår tillräckligt tydligt däraf, att general 
Rochambeau på samma gång han i en depesch af den 10 germinal 
år XI (31 mars 1803) meddelade, att Netherwood blifvit svårt 
sårad, begärde brigadgeneralsepåletterna för honom. 

Blessyren uppfattades redan från början såsom farlig, om ej 
rent af dödlig, och Netherwood önskade dä framför allt att så 
snart som möjligt gifva sitt namn åt sin trolofvade. I ett regle- 
mente af den 6 ventose år XI voro emellertid för ingående af 
äktenskap vissa, rätt tidsödande formaliteter föreskrifna. Nether- 
wood fruktade att ej öfverlefva tidsutdräkten och anhöll därför 
hos öfverbefälhafvaren att utan hinder af det ofvannämnda regle- 
mentet och med kortaste uppskof få ingå äktenskap med M"* 
Lemit. General Rochambeau resolverade redan den 11 germinal 
(i april), att då motivet till denna ansökan vore den svåra blessyr 
Netherwood erhållit i striden vid Petit Goave, då reglementet 
endast afsåge att förebygga hemliga äktenskap och det här ej 
kunde vara tal om något sådant, dä Netherwoods tillstånd ej väl 
stämde öfverens med den tidsutdräkt, som ett iakttagande af 
reglementets bestämmelser skulle välla, och då man skulle visa 
en alltför ringa erkänsla för de utmärkta tjänster denne tappre 
chef gjort under kriget i kolonien och särskildt nu senast vid 



Digitized by 



Google 



12 

Petit Goave, om man vallade uppskof med ingåendet af ett 
äktenskap, som han ifrigt önskade, så bemyndigades veder- 
börande civilstatstjänsteman att genast förrätta vigseln, och kolo- 
niens öfverdomare fick i uppdrag att ombesörja utförandet af 
denna resolution. 

Generalens resolution expedierades omedelbart af öfverdoma- 
ren Ludot, och samma dag, den ii germinal år XI (i april 1803) 
stod i Port-au-Prince Netherwoods bröllop med M"« Lemit. Den 
civila vigseln förrättades af »commissaire de Tétat civil» Marie- 
Charles-Nicolas Coulon ; ifall äfven kyrklig vigsel förekommit, har 
den antagligen förrättats af den apostoliske prefekten, pére Lebrun^ 
som var närvarande vid bröllopsfesten. Den »douaire» Nether- 
wood gaf sin brud uppgick till 6,000 francs, och »le préciput en 
faveur du dernier mourant» bestämdes i giftermålskontraktet till 
20,0Q0 francs. 

Det var ett lysande sällskap, som var närvarande vid bröl- 
lopet. Främst märktes öfverbefälhafvaren general Rochambeau, 
vidare den unge kolonialprefekten Hector Daure — det var en 
af Netherwoods vänner från det egyptiska fälttåget, under hvilket 
han var krigskommissarie — , brigadgeneralen Thouvenot,* öfver- 
domaren Ludot, viceamiralen Latouche-Tréville,^ generalstabs- 
chefen Boyer, brigadgeneralen Denin, chefen för eskaderns stab 
kapten Renaud, brigadchefen Nero m. fl. officerare samt åtskilliga 
medlemmar af den kreolska societeten. Såsom släktingar till 
bruden nämnas bland bröllopsgästerna hennes onkel Frangois 
Masson och tant M"** Masson samt kusiner M^^" Pauline och Lise 
Masson, vidare hennes kusiner M°»« veuve Brick, Mr. CoUignon, 
M°»* SoUée CoUignon och M"*« Malingre, född SoUée. Dess- 
utom var äfven en svensk närvarande bland gästerna, nämligen 
löjtnanten vid öfverbefälhafvarens hästgarde Axel Lagercrantz. 3 

Bröllopet firades i brudens hem hos CoUignon i hans hus vid 
Rue des miracles, och här bodde Netherwood under den tid 
han ännu hade kvar att lefva. 

Denna tid blef icke lång. Blessyren från Petit Goave var 
dödUg, och Netherwood dukade under för densamma. Klockan 

' Pierre Thouvenot, född 1757, död 1817. 

* Louis-René-Madeleine Latouche-Tréville, född 1745, <^öd 1804. 

3 Axel Gustaf Lagercrantz, senare ryttmästare vid de Mörnerska husarerna, 
född 1 78 1, död 1 841. Giftermålskontraktet uppgifver, att han var kusin till 
Netherwood, men detta stämmer ej med de uppgifter, som finnas i Anreps Ättar- 
taflor. 



Digitized by 



Google 



13 

fyra på morgonen den 6 floréal år XI (26 april 1803) afsom- 
nade han. 

Den plats, som väntade Fredrik Netherwood bland det na- 
poleonska kejsardömets generaler, hann han aldrig intaga, men 
han lämnade efter sig minnet af en skicklig, oförvägen och rid- 
derlig officer. En ungdomsdårskap hade han med en ärofull 
krigarbana och glänsande bedrifter till fullo försonat. 

Marie-Thérése Netherwood, född Lemit, har genom sitt gifte 
blifvit införd i det svenska ridderskapets och adelns krets, och 
ehuru hon veterligen aldrig beträdt svensk jord, böra hennes 
senare lefnadsöden ej vara utan ett visst intresse för den svenska 
personhistorien; det är emellertid ej några mera rikhaltiga upp- 
lysningar, som kunnat vinnas om dem. 

Situationen på S:t Domingo blef allt mer kritisk för den 
franska hären och den kreolska befolkningen, och allt flera af 
den senare begäfvo sig öfver till Frankrike. Bland dessa emi- 
granter var äfven M°»« Netherwood. Under omhvälfningarna på 
S:t Domingo hade hennes ekonomiska förhållanden blifvit mycket 
försämrade; antagligen har hon förlorat de fastigheter hon och 
hennes man ägt. I hvarje fall fann hon sig hänvisad till att för 
sin framtida utkomst framför allt lita till den pension hon såsom 
officersänka kunde erhålla af den franska staten. Ganska snart 
efter Netherwoods död begaf hon sig öfver till Frankrike och 
slog sig att börja med ned i Bordeaux, men var redan i augusti 
1803 i Paris, där hon bodde först i Hotel d'Angleterre, Rue des 
filles S:t Thomas, sedan (januari 1804) i Petit Hotel de Portugal, 
Rue du Mail. Hennes vänner voro henne behjälpliga i försöket 
att skaffa henne pension. Inför notarien Massé i Paris afgåfvos 
af kolonialprefekten Daure, bataljonschefen vid Rochambeaus 
garde Lacombe, krigskommissarierna Guillaume och Carle intyg, 
att hon varit i äktenskap förenad med Netherwood och att äkten- 
skapet upplösts först genom makens »för tidiga död». Själf vände 
sig M"** Netherwood personligen till krigsministern general Berthier 
med bön om pension. Hon åberopade därvid bland annat sin 
svåra ekonomiska ställning och den vänskap Berthier hyst för 
hennes aflidne make. Generalen lofvade att hos förste konsuln 
verka för en gynnsam resolution i ärendet. 

Det fanns emellertid en förordning, hvars bestämmelser kunde 
anses innebära ett hinder för bifall till M"** Netherwoods begäran. 
Det hade under revolutionskrigen blifvit ej ovanligt, att illa sårade 
officerare på dödsbädden läto viga sig för att därigenom legalisera 



Digitized by 



Google 



14 

oregelbundna förbindelser och göra makan pensionsberättigad. 
För att hindra sådant hade i en förordning af den 8 floréal år 
XI bestämts, att pension skulle beviljas endast åt den officers- 
änka, som kunde styrka, att hennes äktenskap ingåtts före den 
tidpunkt, då hennes man fick den blessyr, som medförde hans 
död. Frågan var nu, om M™« Netherwood på grund af denna 
bestämmelse kunde vara berättigad till pension. Krigsministern 
hänsköt saken till regeringen under uttryckligt betonande af att 
Netherwoods äktenskap »publicerats» före striden vid Petit Goave, 
i hvilken han blifvit särad. Det drog emellertid något ut på 
tiden med afgörandet. 

Att M™* Netherwood härunder lefde under mycket tryckande 
ekonomiska förhållanden framgår tydligt af de bref hon upp- 
repade gånger tillskref ministern och i hvilka hon förklarade, att 
pensionen vore hennes enda resurs. 

Den 24 frimaire år XII (16 december 1803) skref hon till 
Berthier följande bref: 

Citoyen Ministre! 
Encouragée par Tintéret que vous avez bien voulu me témoigner 
j'ose réclamer Téffet de vos promesses mes malleurs me donne droit 
a votre indulgence vous estimiez mon mari, sa veuve dans la misere 
et vous implorans obtiendra de votre justice et de la bonte de votre 
cceur que vous présentiez au Premier Consul, le rapport qui est nésses- 
saire pour obtenir sa pension et quelques indemnités qui sont dans ce 
moment son unique ressource, pardon Citoyen Ministre, de vous occupé 
de si peu de chose pour vous, mes helas qui est tout pour moi je 
compte sur vous et j'ai Tespoir que mon attente ne sera pas trompée, 
j'ai l'honneur de vous presenter mes hommages. 

V Netherwood. 

Redan fyra dagar därefter afgaf statsrådet, till hvilket saken 
remitterats, ett utlåtande, hvari uttalades, att om än Netherwoods 
äktenskap in^jåtts först tre dagar efter det han fått den dödliga 
blessyren, så hade det dock proklamerats några dagar före stri- 
den, och Netherwood hade lefvat ungefär en månad därefter, 
hvarför äktenskapet ej kunnat hafva till sitt enda eller ens hufvud- 
sakliga ändamål att skaflfa änkan statspension; statsrådet tillstyrkte 
därför bifall, under förutsättning att M™*^ Netherwood framlade 
vigselattest, dödsattest m. m. i original. 

M"»« Netherwood inlämnade den 23 nivose (14 januari 1804) 
originalhandlingarna och lät dem beledsagas af följande bref, som 
bär vittne om hennes ställning och sinnesstämning: 



Digitized by 



Google 



15 

Citoyen Ministre! 
J'ai Thonneur de vous envoyer les titres originaux que yous me 
demandez j^espére qu'ils suffiront pour constater mes droits veuillez 
Citoyen Ministre joindre å toutes vos bonté celle d*abréger autant qu'il 
sera possible le moment ou je doit recevoir ma pension elle est 
néssessaiije a ma triste existence, j*ose encore avoir Tespoir que le 
consul touche de mes malheurs y aura joint quelque indemnité, je 
réclame aussi un moment d^entretient avec vous si vous me Taccordez 
veuillez m'indiquer le moment ou je pourai avoir Thonneur de vous 
adresser mes remerciement, j'ai Thonneur de vous saluer. 

V* Netherwood, 

Säkerligen var hennes ställning rätt bekymmersam, ty inom 
kort lät hon åter höra af sig i ett bref, som bär vittne om en 
viss otålighet. Hon skref den 6 ventose (26 februari 1804) till 
Berthier: 

Citoyen Ministre! 
Vous avez eu la bonté de me prométre de vous intéresser ä moi 
auprés du premier Consul, cependant depuis cette époque je n'ai regu 
aucune nouvelle favorable, je vous aurais prier de me recevoir si je ne 
craigner d'abuser de votre temp mes j'ai au moins Tespoir que vous 
n*oublierais pas ma nouvelle reclamation, il y a six mois que je solli- 
cite la pension qui m*est due. Cest malheureusement ma seuUe 
ressource pour exister, la bonté de votre cceur est Tamitié dont vous 
avez honnoré mon mari font espérer a sa veuve qu'elle peut égallement 
compter sur votre protéction, j*ose aussi vous demander une réponse 
qui me prouve que ma lettre vous ai parvenue, j'ai Thonneur de 
vous saluer. 

V* Netherwood. 

När detta bref skrefs, hade emellertid förste konsulns resolu- 
tion redan gifvits. Den 3 ventose år XII (23 februari 1804) 
beviljades åt Netherwoods änka en årlig pension af 600 francs att 
utgå från och med samma dag, och den 11 ventose (2 mars) 
underrättades hon genom bref från Berthier härom. Den anhållan 
hon framställt om en särskild »indemnité» villfors ej. 

I det franska krigsministeriets arkiv finnes M™* Netherwood 
ännu några gånger omnämnd. Den i vendémiaire år XIII (23 
september 1804) anhöll hon att återfå de originalhandlingar hon 
inlämnat, enär de voro absolut nödvändiga för henne. Hon bodde 
då vid Rue neuve des Mathurins. 

Det resolverades på denna ansökan, att hon endast kunde 
återfå giftermålskontraktet. 

Den 23 april 1806 inkom hon åter med en ansökan att få 
sina inlämnade originalhandlingar (dopattest, vigselattest och 



Digitized by 



Google 



i6 

mannens dödsattest) tillbaka, enär hon nödvändigt behöfde dem 
»pour terminer des affaires de famille». Hon bodde då i Rue 
Joubert n:o 9, Chaussée d'Antin. 

Handlingarna kvarstannade emellertid 1 krigsministeriet, men 
hon erhöll bevittnade afskrifter. 

Den 28 oktober 1830 namnes hon för sista gången. Då ut- 
lämnades till henne hennes dopattest, general Rochambeaus till- 
ståndsbref till vigseln, vigselattesten och mannens dödsattest; 
kopior af dessa dokument togos för att förvaras i krigsministeriets 
arkiv. 

Någon ytterligare kännedom om M™* Netherwoods lefnads- 
öden har ej kunnat vinnas; ej heller om hennes dödsår. Då 
såväl staden Paris' civilregister som finansministeriets pensions- 
handUngar förstördes vid branden under kommunen 1871, torde 
det vara svårt och i viss mån beroende på tillfälligheter att vinna 
några upplysningar i detta afseende. 



Digitized by 



Google 




Grefve Johan Kristoffer von DCring, 

Öfverståthållare i Stockholm 1753—59. 

(Oljemålning, Tillhör Grefve Fredrik Bonde k Vibyholm.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



17 



Stockholms öfverståthållare. 

Af N. v. D. 



21. Grefve Johan Kristoffer von Dliring. 

Tillhörande en gammal, som det antages, från Böhmen in- 
vandrad adelssläkt, föddes Johan Kristoffer von Diiring i Horne- 
burg i det under Sveriges spira lydande hertigdömet Bremen. Fa- 
dern, som äfven bar förnamnen Johan Kristoffer, var till en 
början officer i svensk men öfvergick sedan i hoUteinsk tjänst 
och slöt som öfverste. Modern hette Anna Sabina Grothusen. 
Som den blif vande öfverståthållarens födelseår uppgifves allmänt 
1695. Då denna uppgifts riktighet emellertid blifvit betviflad, 
torde det ej vara utan intresse att lära känna, hvad Dliring själf 
härutinnan kan hafva att upplysa^ Vi finna då, att han i en 
1736 af honom afgifven tjänsteförteckning uttryckligen förklarar 
sig vara 42 år gammal, hvilket synes antyda, att han måhända 
varit något om också obetydligt äldre än hvad som hittills an- 
tagits. Hur härmed än må vara förhållandet, säkert är, att han 
ovanligt tidigt beträdt krigarbanan och detta på fullt allvar. 
Enligt samma ofvan anförda källa »gick han nämligen 1708 till 
Brabant som kornett under general Baudis' dragonregemente 
samt bevistade därstädes kampanjen 1709». Det var i det be- 
kanta s. k. spanska successionskriget och på de allierades sida 
han sålunda endast 14- eller iS-årig gjorde sina första lärospån 
i det yrke, hvars högsta värdigheter han en gång skulle uppnå. 
1710 befordrades han redan till kapten och kämpade tappert 
mot fransmännen i såväl detta som de två följande årens fälttåg. 
17 1 3 följde han den holsteinska truppstyrka, vid hvilken han 
hela tiden varit anställd, till Pommern, där densamma öfvergick 
i svensk tjänst. I denna befordrades nu Diiring redan året därpå 
till öfverstelöjtnant vid Barthiska dragonregementet. 17 15 stred 
han i det blodiga slaget vid Stresow på Riigen och var därefter 
en af de tappra kämpar, som under hjältekonungens befäl man- 

Personkistorisk tidskrift igo6. 2 



Digitized by 



Google 



i8 

ligen värjde det af öfvermäktiga fiender hårdt beträngda Stral- 
sund. Särskildt utmärkte han sig nu vid ett tillfälle i så hög 
grad, att Carl XII, som varit åsyna vittne till hans bedrifter, 
samma dag utnämnde den 20- eller 21-årige ynglingen till öfver- 
ste. Enligt en flerstädes anförd uppgift skulle han sedan varit 
konungens följeslagare på dennes vådliga öfverförd till Sverige. 
Själf uppgifver han emellertid i sin ofvannämnda tjänsteförteck- 
ning, att han vid stadens kapitulation 17 15 »blef fången under 
konungen af Danmark», samt att han efter att följande år hafva 
erhållit Carl XII:s »befallning att söka tillfälle komma häröfver», 
så efterlefde densamma, att han i januari 1717 inställde sig i 
Lund inför monarken, som i augusti samma år utnämnde honom 
till öfverste för det s. k. Tyska dragonregementet. I spetsen 
för detsamma deltog han sedan i det norska fälttåget och Fred- 
rikshalds belägring. Efter hjältekonungens fall blef han med sin 
trupp förlagd till Småland. Härifrån kallades han plötsligt 17 19 
genom ilbud till det af den ryska flottan hotade Norrköpings 
undsättning. I största hast samlade han sin skara, som vid denna 
tid endast räknade 157 man, och förenade sig med den styrka, 
som blifvit uppbådad till stadens försvar men som trots för- 
stärkningen var alltför ringa att förmå förhindra fiendens för- 
ödande framfart. Två år senare blef hans regemente upplöst 
och han nödgades nu hålla till godo med öfverstelöjnantsindel- 
ningen vid Norra Skånska kavalleriet. 1727 befordrades han till 
chef för samma regemente och 1730 till generalmajor. 

1 7 19 hade han dessutom erhållit naturalisation som svensk 
adelsman och samma år jämväl upphöjts till friherre. Härmed 
var den till makt och ära nu i främsta rummet ledande parla- 
mentariska banan för honom öppnad, och han dröjde icke att 
begagna sig af sagda förmån. Från denna tid synes han så- 
lunda flitigt hafva bevistat samtliga riksmöten och äfven snart 
nog erhållit plats i åtskilliga deputationer, om han också icke 
till en början tagit någon lifligare del i striderna på riddarhuset. 
Fäderneärfda sympatier, måhända också andra orsaker, torde 
hafva fört honom till det holsteinska partiet och härmed jäm- 
väl till oppositionen mot konung Fredrik. Denne herre lärer 
äfven vid nu ifrågavarande tid hafva betraktat Diiring med ett 
visst misstroende och i bref till sina anhängare uppmanat dessa 
att taga sig väl till vara för den »trofaste karolinen». Någon 
mera bemärkt ställning tyckes emellertid icke Diiring under 
frihetstidens tidigare skede hafva uppnått. Men när efter de 



Digitized by 



Google 



19 

första fredsårens för det utmattade riket så välbehöfliga hvila 
under det förenade inflytandet af nyvunna krafter och gynnsamma 
yttre politiska förhållanden krigiska känslor åter begynte vakna 
i nationen och med dem äfven hoppet att få hämnas pä den 
grymme arffienden i öster samt tillika återställa Sveriges forna 
storhet, greps äfven Diiring af denna medryckande patriotiska 
stämning och sågs snart i främsta ledet bland krigspolitikens 
förfäktare i den lagstiftande församlingen. Vid 1734 års riksdag 
blef han också af detta nu på riddarhuset triumferande parti 
insatt i det mäktiga sekreta utskottet, där han sedan under flera 
följande riksmöten jämväl hade säte. Med ifver arbetade han 
nu för de stolta drömmarnas förverkligande och synes härvid 
hafva trädt i nära förbindelse med franska sändebudet Casteja, 
som med hänsynslös energi fullföljde samma mål och för att 
vinna detsamma ej sparade på löften om Frankrikes verksamma 
bistånd vid en blifvande kamp mot moskoviten, löften, dem han 
genom Diiring och andra vänner lät frambära till utskottet 
och hvilka därstädes gärna togos för goda. Trots alla an- 
strängningar lyckades dock icke krigsentusiasterna vid denna 
riksdag tillkämpa sig segern. Fredspartiets bepröfvade ledare, 
den store statsmannen Arvid Horn, förmådde ännu afvärja de 
hotande angreppen mot den politik, som efter enväldets hem- 
sökelser återgifvit Sverige lugn, frihet och välstånd, ännu i sin 
fasta hand kvarhålla det svenska statsrodret, som han så länge 
och med så sällsynt framgång fört. 

1738 möttes de två kämpande skarorna, för första gången 
bärande de sedan så ryktbara namnen hattar och mössor, ånyo 
och denna gång till en afgörande kraftmätning. På riddarhuset 
hade krigsvännerna från första stund en bestämd öfvervikt. En 
ej ringa del af partiet utgjordes emellertid af ungaj officerare 
utan politisk mognad och erfarenhet. För att lättare leda och 
sammanhålla denna skara förenade sig nu några generaler, bland 
dem Diiring, att hålla gemensamt bord för sina unga kamrater. 
Denna förening, som fick namnet »lilla generalitetet», kom snart 
att utöfva ett stort inflytande i de krigiska idéernas tjänst. Den 
blef en »sjudande gryta» enligt Tessins ord. Hattpartiet, som 
förde stridslystnadens, rysshatets och den lågande patriotiska 
hänförelsens talan, samlade också alltjämt nya anhängare under 
sina fanor. Mot denna hastigt tillväxande mäktiga nationella 
rörelse förmådde mössorna ej hålla stånd; Horn tvangs att afgå, 
och rådet fylldes med den nya riktningens förkämpar. 



Digitized by 



Google 



20 

Segern var sålunda vunnen, men nu inträffade det märkliga 
fall, att flera af dem, hvilka i väsentlig mån medverkat till den- 
samma, i stället för att vidare fortgå på den så framgångsrikt 
inslagna banan, inom kort begynte skilja sig från sina triumfe- 
rande vänner, ja efter hand rent af öfvergå på sina slagna 
motståndares sida. Orsakerna härtill voro nog flera. Den hät- 
ska förföljelse, för hvilken hattarne utsatt den störtade regimens 
främsta målsmän och bland dem äfven den frejdade Arvid Horn, 
den man, som af During själf en gång blifvit prisad som grund- 
läggaren af Sveriges frihet, hade pinsamt berört flera af partiets 
ädlare representanter. Härtill kom äfven, att den brist på stats- 
mannaegenskaper samt den alltmer öfverhandtagande böjelse för 
en äfventyrlig och lättsinnig konjunkturpolitik, som de nya makt- 
innehafvarne inom kort lade i dagen, när det omsider gällde att 
i handling omsätta det stolta programmet, måste hos de mera 
betänksamma inom partiet framkalla starka farhågor för utgången 
af en Wifvande kamp mot den ryska öfvermakten, farhågor, som 
en snar framtid skulle rikligen bekräfta. Bland de klarsynta 
patrioter, som förutseende de många missräkningar och mot- 
gångar, hvilka skulle blifva följden af den för ögonblicket med 
så högröstadt bifall och så glada förhoppningar hälsade handlings- 
politiken, nu öfvergingo att med all makt bekämpa den hotfullt 
tillväxande krigiska rörelse, som de en gång själfva så verk- 
samt bidragit att framkalla, befann sig äfven Dilring. 

Också se vid honom vid ständernas nästföljande möte 1740 
i mössornas led. Ehuru hattpartiet alltjämt var öfvermäktigt på 
riddarhuset, fick han dock behålla sin plats i sekreta utskottet, 
ja han insattes längre fram till och n»ed i det vid denna riksdag 
särskildt utsedda s. k. sekretissimum, som nu fick sig ledningen 
af Sveriges hemligaste diplomatiska ärenden uppdragen. Fåfänga 
voro emellertid alla hans och hans vänners bemödanden att 
dämpa dén krigiska hänförelsen. Den grep i stället med oemot- 
ståndlig makt alltmer omkring sig, och snart var det endast 
fråga om huru och af hvilka det på förhand gifna beslutet skulle 
fattas. Mot dem, som härvid förde hemlighetsmakeriets talan, 
och på grund häraf ville öfverlämna detta uppdrag åt sekreta 
utskottet eller sekretissimum, uppträdde nu During, förfäktande 
den mening, att det öppnaste förfaringssättet i detta fall äfven 
vore det klokaste, och att ständerna borde taga del i ett beslut 
af så stor betydelse* Hans af landtmarskalken understödda me- 
ning vann bifall. Ständerna uppdrogo emellertid afgörandet åt 



Digitized by 



Google 



21 

sekreta utskottet, förstärkt med 25 bönder, och så stark var här 
den allmänna meningens påtryckning, att kriget af dem blef en- 
hälligt beslutadt. Endast prästeståndets deputerade uppställde 
vissa förbehåll för sitt bifall, hvilka likväl sedan föga iakt- 
togos. Med dem förenade sig äfven några af adeln, däribland 
Diiring. . 

De stolta segerförhoppningar, under hvilkas förledande in- 
flytande man sålunda i lättsinnig sorglöshet och naiv själföfver- 
skattning skyndat till strid mot den ryska kolossen, blefvo inga- 
lunda förverkligade. De utmynnade endast i nesa och nederlag. 
Regeringen fann sig också snart nödsakad att hemkalla den sitt 
höga värf så föga vuxne öfverbefälhafvaren C. E. Lewenhaupt 
samt att se sig om efter en lämplig efterträdare. Bland de fram- 
stående krigare, åt hvilka högsta ledningen af krigsmakten nu 
erbjöds, var äfven den 1740 till generallöjtnant befordrade During. 
Men han som de andra atböjde ett uppdrag, som icke syntes 
lämna utsikt till skördande af några lagrar ej heller att något 
af verkligt gagn för fosterlandet uträtta. 

Krigets snöpliga utgång hade emellertid öfverallt i landet 
alstrat en stark förbittring mot de män, som genom sina obe- 
tänkta rådslag, sitt missriktade patriotiska nit och sin eländiga 
ledning bragt olycka och vanära öfver gamla Sverige. Under 
trycket af denna häftiga reaktion återvunno mössorna för en 
kort tid det herravälde, som genom krigspolitikens seger glidit 
dem ur händerna, och vid den riksdag, som 1742 samman- 
kallades, besatte de det mäktiga sekreta utskottet till största de- 
len med sina anhängare. During, som nu räknades till partiets 
ledande män, blef också helt naturligt där en af de mest be- 
tydande medlemmarne. Han begynte äfven nu taga en vida 
verksammare del i riksdagsdebatterna och förde med styrka och 
liflighet sitt partis talan i de ofta förekommande sammandrabb- 
ningarna på riksdagshuset. Med stränghet yrkade han jämväl 
på räfst med de talrika å motståndarnes sida såväl före som under 
kriget begångna felstegen och framställde sålunda redan vid 
sekreta utskottets första sammanträde den fordran, att de från 
hären hemkallade generalerna Lewenhaupt och Buddenbrock 
omedelbart efter hemkomsten skulle häktas. Men i denna sin 
straffande nitälskan förblef han dock alltid mån om ett noggrant 
iakttagande af lagens föreskrifter, och han protesterade också 
energiskt fastän förgäfves mot att Buddenbrock, som ej i likhet 
med sin olycksbroder begärt att blifva ställd inför en särskild af 



Digitized by 



Google 



22 

ständerna tillsatt kommission, skulle beröfvas sitt laga forum 
krigsrätten. Denna starka rättskänsla och därmed nära förbundna 
utpräglade motvilja mot alla extra ordinära domstolar utgör ett 
ofta framträdande och förvisso hedrande drag i Durings parla- 
mentariska verksamhet. 

Äfven Durings militära talanger blefvo emellertid nu anli- 
tade, då efter den bedröfliga kapitulationen i Helsingfors man 
fann nödigt att till hufvudstadens skyddande dit sammandraga 
en truppstyrka. Jämte en annan högre officer erhöll han be- 
fälet öfver densamma. Följande år blef han befordrad till general. 

För att undgå den stränga straffdom, som nu syntes på väg 
att drabba hattpartiets ledare för deras många försyndelser, hade 
dessa emellertid med klok beräkning skyndat att kasta fram 
frågan om tronföljdens skyndsamma ordnande och därmed äfven 
lyckats i väsentlig mån vända den allmänna uppmärksamheten 
från det sorgliga förflutna till denna för Sveriges framtid så be- 
tydelsefulla och alla intresserande angelägenhet. During, som 
till en början synes hafva omfattat förslaget att till kung Fredriks 
efterträdare utse en prins af det hessiska huset, förenade sig, se- 
dan detta måst öfvergifvas, med det hufvudsakligen af represen- 
tanter för västra och södra Sverige äfvensom af flertalet af bonde- 
ståndets ledamöter sammansatta parti, som i en nära förening 
mellan de skandinaviska länderna sågo det bästa värn mot den 
fruktansvärda moskoviten och därför ville kora Danmarks kron- 
prins till Sveriges blifvande konung. Hoppet om vinnande af 
billiga fredsvillkor genom att af ryska kejsarinnans hand mot- 
taga den blifvande tronföljaren samlade emellertid snart majori- 
teten inom de tre högre stånden kring den af henne härtill ut- 
sedde Adolf Fredrik af Holstein. Förgäfves protesterade nu 
During mot en politik, som hotade att bringa Sverige i beroende 
af det mäktiga Ryssland, förgäfves varnade han for det olyckliga 
Polens öde och uppmanade sina landsmän att hellre följa Maria 
Theresias hjältemodiga exempel och strida till det yttersta mot 
den fruktansvärda öfvermakten. Hans vältalighet förmådde dock 
föga uträtta. Endast bönderna fasthöllo oryggligt den danska 
kandidaturen. 

Den våldsamma jäsning, som alltsedan krigets olyckliga ut- 
gång* varit i ständigt tilltagande inom sistnämnda samhällsklass, 
öfvergick nu i öppet uppror. Dalallmogen grep till vapen och 
tågade mot Stockholm för att med våld göra folkets vilja i ri- 
kets styrelse gällande. Bristen på en skicklig och kraftfull an- 



Digitized by 



Google 



23 

» 

förare ledde dock snart till företagets snöpliga misslyckande. Det 
berättas, att man haft för afsikt att erbjuda Diiring denna post 
men afstått därifrån, enär man förmodat, att han icke skulle vilja 
åtaga sig densamma. Den starka känsla af vördnad för lag och 
rätt, som i allmänhet kännetecknar hans offentliga uppträdande, 
gör det också föga sannolikt, att han skulle kunnat förmås att 
träda i spetsen för en revolutionär folkrörelse. Så lifligt och så 
allmänt utbredt var likvisst missnöjet med de nu härskande, att 
om en man med Durings anseende och militära talanger trädt i 
spetsen för den däraf framkallade rörelsen, utgången med mycket 
fog kan antagas hafva blifvit en helt annan. 

Tronföljdsfrågans slutliga lösning hade emellertid uppväckt 
äfven det danska hofvets lifliga förbittring, en förbittring, som 
ingalunda minskats af den omständighet, att det var en holsteinsk 
furste, som korats till Sveriges blifvande konung. Från dess 
sida framställdes nu en bestämd fordran, att Adolf Fredrik 
skulle för sig och efterkommande afstå från alla anspråk på 
de holsteinska länderna. Då emellertid denne förmenade sig 
intet härvid kunna företaga utan ryska kejsarinnans och jämväl 
tronföljarens bifall, beslöt man att affärda Diiring till Petersburg 
för att söka utverka vederbörandes medgifvande till de danska 
fordringarna. Trots »all den omtanka och försiktighet» han en- 
ligt sekreta utskottets intyg i detta diplomatiska värf ådagalade, 
ledde hans bemödanden dock icke till det åsyftade målet. 

Hemkommen kastade han sig åter in i den skarpaste parti- 
kampen. Mössorna gjorde nu de största ansträngningar för att 
vid den riksdag, som 1746 skulle ånyo komma samman, verk- 
samt fullfölja kampen mot de hatade motståndarne och tillfoga 
dem det afgörande nederlag, som dessa genom sin kloka taktik 
1743 lyckats undgå. Vid denna riksdag blef Diiring utsedd att 
jämte general Staél von Holstein vara mösspartiets ledare på 
riddarhuset, ett värf, som han icke synes hafva varit vuxen. 
Han befanns nämligen enligt ryske ministerns intyg alltför »facile, 
hetsig, otålig och snart modfälld> för att med framgång kunna 
bekämpa det mera energiskt och målmedvetet ledda motpartiet. 
Mer än allt annat bidrogo dock mössornas nära förbindelser med 
Ryssland och denna makts hotfulla och hänsynslösa uppträdande 
mot Sverige och dess regering att skänka en fullständig seger i 
den hätska striden åt de som förkämpar för en stolt och oför- 
färad fosterlandskärlek nu uppträdande hattarne. Fåfängt hade 
Diiring såväl med ordets makt som genom ett rikligt utdelande 



Digitized by 



Google 



24 

af Rysslands och Englands guld sökt förhindra sitt partis neder- 
lag. Detta blef nu rent af förkrossande, mösspartiet hade i 
själfva verket för en tid upphört att existera. 

Vid samma riksdag tog During äfven en liflig del i en annan 
strid, som af mindre afgörande betydelse för det allmänna dock 
synes i hög grad hafva berört hans egna intressen. Densamma 
gällde nämligen den nu väckta frågan om inrättandeaf ett bränn- 
vinsregale till förbättrande af statens inkomster. During, som 
var ägare till en af Gustaf II Adolf privilegierad krog, uppträdde 
med mycken häftighet häremot, vädjande i ett vältaligt anförande 
ej blott till de adliga privilegierna och frihetskänslan utan jämväl 
till fosterlandets stora minnen. Hans oratoriska förmåga till trots 
biföUo dock hans ståndsbröder förslaget, ehuru detsamma genom 
prästernas och böndernas motstånd fick förfalla. 

Under de närmast följande åren synes During missmodig 
hafva dragit sig undan det poUtiska lifvets stormar. Af konung 
Fredrik, med hvilken han sedan länge torde blifvit försonad, blef 
han vid serafimerordens instiftande 1748 utsedd till en af de första 
innehafvarne af denna höga utmärkelse. Men då konungen äfven 
ville hugna honom med fältmarskalksvärdigheten, opponerade sig- 
hattrådet så bestämdt mot sin gamle motståndares upphöjelse^ 
att planen öfvergafs. Det förmäles, att During tagit sig denna 
motgång och sina mäktiga fienders sålunda ådagalagda ovilja så 
nära, att han varit betänkt att för alltid lämna Sverige, samt att 
ryska kejsarinnan för sådan händelse tillbjudit honom en fristad i 
sitt rike. Han lyckades dock bemästra denna sin misstäm- 
ning och förblef i landet. 1751 erhöll han också sin belönings 
då han af den nye konungen Adolf Fredrik upphöjdes till både 
fältmarskalk och grefve. 

Tronskiftet hade i nationen åter väckt till lif en känsla af 
konungskhet, en frukt på en gång af nytända förhoppningar och 
af ett på många håll starkt missnöje med det nuvarande partiherra- 
väldet. Kring det unga konungaparet uppväxte också på grund 
häraf inom kort ett nytt politiskt parti, bestående af både hattar 
och mössor och förenadt af gemensam sträfvan att utvidga den 
af regeringsformen inom väl snäfva gränser inskränkta konunga- 
makten. Till detta s. k. hofparti slöt sig äfven During, och han 
deltog nu också med lif och lust i partiets angrepp på hattrege- 
ringen vid 1 75 1 års riksdag. Hattarne, som nu stredo för frihe- 
tens heliga sak, behöUo dock segern. Hofvets vänner förlorade 
emellertid ej modet utan rustade sig till nya strider, och During 



Digitized by 



Google 



25 

gick härvid så långt i sitt nit, att han utarbetade en detaljerad 
plan för de anstalter, som borde vidtagas för att bereda partiet 
öfverhand vid nästinstundande riksdag. 

När emellertid denna riksdag omsider 1755 sammanträdde^ 
befanns During redan hafva öfvergifvit hofvets sak och i stället 
stå i främsta ledet bland dess motståndare. Detta hans affall var 
för höga vederbörande nog så mycket kännbarare, som han nu 
beklädde posten som Stockholms öfverståthållare och i denna 
egenskap säkerligen skulle kunnat kraftigare än någonsin befordra 
deras planer. 

Det var efter Rutger Fuchs' död 1753, som During kallades 
till detta maktpåliggande värf, h vilket han sedan i 6 är kom att 
utöfva. Bland märkligare tilldragelser under denna hans för- 
valtningstid kan anföras, att stadens renhållningsväsen, som hit- 
tills stått under dess myndigheters insende och som synes be- 
funnit sig i ett mycket otillfredsställande skick, nu blef åt en- 
skilda personer på entreprenad upplåtet. Måhända förtjänar det 
äfven påpekas, att During var förste upphofsmannen till förslaget 
att i hufvudstaden uppresa en minnesvård öfver konung Gustaf 
II Adolf och äfven vidtog de första åtgärderna till detsammas 
förverkligande, ehuruväl med frågans slutliga lösning skulle komma 
att dröja ännu nära fyra decennier. 

Diirings återförening med hattarne hade till följd, att han 
på nytt insattes i sekreta utskottet. Äfven inom detta parti 
synes han hafva förstått att snart göra sig gällande, och han tog 
sålunda en verksam del i de åtgärder, som efter det misslyckade 
revolutionsförsöket 1756 funnos nödiga att vidtaga till förekom- 
mande af nya dylika tilltag från höga vederbörandes sida. Det 
blef emellertid det sista riksmöte, som den gamle politikern fick 
bevista. I början af år 1759 träffades han af döden, öfver 63 år 
gammal. 

Än hatt än mössa, än hetsig krigsifrare än varm fredsvän, 
än på spänd fot med konung Fredrik än föremål för dennes 
stora bevågenhet, än nitisk befrämjare af det unga hofvets makt- 
utvidgningsplaner ;än åter bestämd motståndare till desamma, fram- 
står Johan Kristoffer von During för visso i mångt och mycket 
som en karakteristisk representant för det oroliga, ombytliga, 
oberäkneliga partitidehvarfvet med dess ständiga skiftningar, in- 
triger och strider. Dock förefaller det icke, som om han i denna 
sin så växlingsrika politiska bana skulle varit ledd af någon af de 
mindre aktningsvärda bevekelsegrunder, som tyvärr utöfvade så 



Digitized by 



Google 



26 

stort inflytande på så många af hans både vänners och mot- 
ståndares handlingssätt. Ej af själfvisk maktlystnad, ty han läm- 
nade vid hvarje öfvergång från ett parti till ett annat en ställning 
minst lika aktad och inflytelserik som den, han kunde göra an- 
språk på att bland sina nya bundsförvanter förvärfva. Ej heller 
af penningbegär, ty väl gick utländskt guld i myckenhet genom 
hans händer till andras bestickande, men för egen del tyckes han 
icke hafva mottagit något däraf. Åtminstone vitsordas hans 
oegennytta af ryske ministern v. Korff, som härvidlag väl kan 
betraktas som en auktoritet. Att likväl denna oegennytta ej all- 
tid helt höll profvet, då det gällde att bevara välfångna privilegier 
oförkränkta, hafva vi ofvan sett. Af allt att döma torde emeller- 
tid Diiring trots vissa fel och svagheter varit högt skattad af 
sin samtid både för heder och duglighet. Hans nit för det all- 
männa, hans rättrådighet och plikttrohet, hans frihets- och foster- 
landskärlek hafva icke blifvit bestridda, lika litet som hans 
mod och militära talanger. Däremot tyckes han icke varit i 
besittning af de egenskaper, som kräfdes för att framgångs- 
rikt kunna intaga en verklig anförare- och ledaretällning i den 
våldsamma partikampen. Hans hetta och ombytlighet, hans brist 
på själfbäherskning och kallblodig omdömesförmåga, ja kanske 
äfven hans ovanligt starkt utpräglade vördnad för lag och rätt 
och därmed nära förbundna motvilja mot alla våldsamma in- 
grepp i den bestående rättsordningen liksom ock mot våldsamma 
åtgärder öfver hufvud bidrogo nog att göra honom härtill föga 
lämpUg. Men om han också på grund häraf icke kommit att 
förvärfva samma ryktbarhet som flera af sina medkämpar och 
motståndare, har han i stället efter sig lämnat ett mera aktadt 
och obefläckadt namn än åtskilliga af dessa. 

Gift 1720 med Margareta Bonde, en syster till den framstående 
mösschefen grefve Gustaf Bonde, efterlämnade han två döttrar, af 
hvilka den äldsta blef förmäld med en af hattpartiets ypperste, 
riksrådet grefve Carl Scheff"er. 



Digitized by 



Google 



27 



Genealogiska anteckningar. 

Af K. H. Karlsson. 



2. Vapenmålningama vid fru Ramborgs graf i Väster- 
Åkers kyrka. 

Uti Monumenta Uplandica^ meddelar Peringsköld tvenne 
teckningar af fru Ramborg Israelsdotters (And) till Vik graf i 
Väster-Åkers kyrka. Enligt dessa funnos i själfva grafnischen 
målade fyra sköldar, nämligen öfverst tvenne sköldar lutande emot 
hvarandra och innehållande den ena släkten Ands vapen, den andra 
ett krönt lejon, samt under dem, äfven på sned ställda, en sköld med 
Bjelke- och en med Sparre-vapnet. I texten lämnar Peringsköld 
följande beskrifning af dessa vapen: »Inne i grafhwalfs wäggen 
finnas 4 wapnar, öfwerst står ett wapn emot wenster handen för- 
wändt med 3 grå fuglar på en hwit bielke i blått fiäld, hafwandes 
under sig ett Bielkewapn i blått fiäld. På wänstra handen emot 
står öfwerst ett hwitt leijon med gul krona i blått fiäld, under 
hwilket finnes ett rödt Sparre-wapn i brunt [o: gult] fiäld. Och 
äre desse 4 skölder fru Ramborgs faders eller farfars och farmors 
samt dess moders eller morfars och mormors wapnar, hwilka också 
finnas på gamla al tartafle- foten sosom och på taflan, doch där 
nyare tilsatte, med ett bielke och fieminge wapn på högre sijdan 
samt 3 roser och flemingewapnet på wänstre.» 

Dessutom finnas dessa vapen afbildade i färger på en särskildt 
bifogad lapp, dels i samma ordning som de förekomma i nischen 
och med ungefär samma färger som Peringsköld anfört, dels ock 
i annan ordning och med lejonet gult i stället för hvitt. 

Enligt Upplands Fornminnesförenings tidskrift" funnos 1787 
af dessa vapen vid grafven endast tvenne i behåll, fru Ramborgs 
(And) och hennes andre mans (Sparre), hvilka dock öfverströkos 
185 1 samt såsom härstammande från 1600-talet vid kyrkans åter- 

* Del. 2, fol. 270 och följande. (Handskr. i Kungl. Bibi.) 

* Del I, sid. 91. 



Digitized by 



Google 



28 

ställande 1870 borttogos, dä de ursprungliga kerubhufvudena (en- 
ligt Peringskölds teckning blommor), som voro öfvermålade med 
dessa vapen, åter framkommo. 

Att vapnen voro yngre än själfva grafhvalfvet framgår ju 
ovedersägligen af att de målats öfver dessa kerubhufvuden eller 
blommor, med hvilka nischen från början varit prydd, men att de 
tillhört 1600-talet vill jag bestrida. Peringskölds yttrande, att på 
altartaflan till dem fogats på högra sidan Bjelke- och Flemming- 
vapen samt på vänstra sidan Tre rosor och Flemmingvapen ådaga- 
lägger tydligen, att han förmått skilja mellan äldre och yngre va- 
pen, och man har därför rätt att med honom anse vapnen i graf- 
nischen tillhöra en äldre tid än dessa nytillsatta vapen. — På den 
ofvan anförda lappen förekomma vidare förutom dessa vapen en- 
dast sköldar, härstammande från medeltiden, och ej något enda 
yngre vapen. Tecknaren däraf har således också uppfattat dem 
såsom gamla. Då dessa andra vapen enligt Peringsköld efter 
kyrkans brand år 1662 öfverkalkades, måste teckningen vara äldre 
än detta år. 

Fru Ramborgs fader var lagmannen Israel Andersson (And), 
hvars sigill^ visar en sköld med tre änder på en snedbjälke. Tyd- 
ligen är detta det ena af de båda öfversta vapnen i grafnischen, och 
i så fall bör det andra vapnet hafva tillhört fru Ramborgs moder. 
Hon hette Ramfrid Göstafsdotter och hennes sigill» visar fru 
Ramfrid knäböjande inför den heliga Katarina, men någon vapen- 
sköld förekommer ej i detsamma. — Genealogerna på 1500- och 
1 600- talen hade emellertid ingen kännedom om till hvilken släkt 
hon hörde. Det är därför otänkbart, att en vapenritare på 1600- 
talet utan ringaste anvisning skulle kunnat gifva henne lejon- 
vapnet. Något särskildt intresse torde ej heller funnits under 
denna tid att smycka kyrkor med medeltida vapen, såframt de 
ej utgjorde nödvändiga led i något anträd, hvilket dessa ej äro. — 
Peringsköld anför visserligen vid sin förklaring öfver vapnen, att 
fru Ramfrid var af den kungliga folkungaätten, men denna upp- 
gift har han tydligen hämtat från intet annat än just denna krönta 
lejonbild, och den är äfven oriktig, ty ingen medlem, af den 
kungliga grenen af denna ätt har burit namnet Göstaf. — 
Vi skola emellertid i det följande söka klargöra, till hvilken släkt 
fru Ramfrid hörde och om hon ej möjligen haft rätt till lejon- 
vapnet, dock utan krona. 

' Hildebrand: Svenska Sigiller 3, n. 54. 
> > » 3, n. 147. 



Digitized by 



Google 



29 

Uti sitt testamente af år 1302' väljer hon, om hon skulle dö 
i Västergötland, sin graf i Skara domkyrka bredvid sin fader, an- 
slår till fullgörande af sina testamentsgåfvor sin gård Hwalffstadhir, 
nu i Hvalstad kyrkby i Västergötland, samt nämner såsom sin 
frän de biskop Brynjulf i Skara. Allt detta häntyder på att hon 
själf var bördig från Västergötland. Till testamentsverkställare 




Fru Ramborgs gra/nisch, enl. Perin^skoläs teckning. 

utses ärkebiskop Nicolaus i Uppsala, biskop Brynjulf i Skara, 
marsken Torkel Knutsson, som i vapnet förde ett lejon, och 
domprosten Andreas i Uppsala, broder till hennes aflidne make, 
herr Israel. Vidare år 1296," då fru Ramfrid till sina barn och 
magar, emot rätt till fri disposition af hvad hon bekommit i mor- 
gongåfva och ärft efter sin son i öfre Sverige, öfverlåter efter sin 
död alla sina fäderne- och mödernegods i andra delar af riket, 

* Dipl. Svec. 2, n. 1373. 
' > > 2, n. 1 165. 



Digitized by 



Google 



30 

beseglas detta bref förutom af konungen äfven af marsken Torkel 
Knutsson, Västgötalagmannen Bengt Hafridsson, hvilka båda förde 
lejon i skölden, samt Laurens Boberg (lilja mellan 2 hjorthorn). 
I dessa beseglande torde man hafva rätt att se fru Ramfrids 
närmaste fränder. Lagman Bengt var son till en Hafrid Sig- 
trygsdotter, som förde samma vapen som Laurens Boberg, och 
hon var antagligen en faster till denne. Då nu fru Hafrid 1286' 
på Baltak i Västergötland gör sitt testamente, anslår hon bland an- 
nat med samtycke af sin dotter Ramfrid till sin son herr Bengt en 
gård i Hvalstad, samma by som namnes i fru Ramfrids testamente. 
Det ligger då nära till hands att antaga, att fru Hafrids dotter 
Ramfrid är identisk med Ramfrid Göstafsdotter och således syster 
till västgötalagmannen Bengt Hafridsson' samt sålunda berättigad 
till lejonvapnet. Emot detta antagande talar dock dels att 
denna Hafrids dotter Ratnfrid ej kallas fru, hvilken titel rätteligen 
tillkom henne såsom gift med en riddare, dels ock att lagmannen 
Bengt bär tillnamnet Hafridsson efter modem men fru Ramfrid 
kallas efter fadern Göstafsdotter. Detta sista kan dock förklaras 
genom att fru Ramfrid vid faderns död redan varit fuUväxt men 
Bengt åter då blott ett barn. Flera exempel finnas nämligen på 
att då en fader dött och lämnat ännu ej fullvuxna barn efter sig, 
dessa då tagit namn efter den öfverlefvande modern i st. f. efter 
fadern. Det första åter kan bero på vårdslöshet vid brefvets 
utskrifning. Huru härmed än må vara förhållandet, ådagalägga 
dock dessa handlingar, att fru Ramfrid var bördig från Väster- 
götland samt stod i nära förbindelse till män, hvilka förde ett 
lejon i vapnet, hvarför det ej är omöjligt, att hon själf fört samma 
vapen, hvilket ock blir så godt som säkert, då man ser denna 
lejon-sköld i dottern fru Ramborgs grafnisch. 

De båda öfversta vapnen tillhöra således fru Ramborgs för- 
äldrar, Upplandslagmannen Israel Andersson och hans hustru Ram- 
frid Göstafsdotter. 

Fru Ramborgs eget och hennes senare makes, riddaren Arvid 
Göstafsson (Sparre), vapen förekomma båda å fru Ramborgs 
nedanför nischen belägna grafhäll. Son till dem var riddaren 
Göstaf Arvidsson (Sparre), gift med Christina Petersdqtter (3 rutor), 
hvilkas vapen äfven enligt teckningen ä den ofvan anförda lappen 

' Dipl. Svec. 2, n. 925. 

" Härmed skulle emellertid mitt antagande om Bengt Hafridssons fader i 
Hist. Tidskr. 1885, sid. 172, förfalla. — Rörande hans ättlingar se för öfrigt Per- 
sonhist. Tidskr. i, sid. 160, 161, och om fru Ramfrids Sv. Autograf-Sällsk. Tidskr. 
2, sid. 33-35- 



Digitized by 



Google 



31 

funnits i kyrkan. Däremot saknas hvarje vapenbild för deras son, 
riddaren Arvid Göstafsson (Sparre), död före år 1380, och hans 
hustru Helena Magnusdotter (Sparre). Med denne Arvid Göstafs- 
son utdog den manliga linien af denna Sparre-ätt och stamgodset 
Vik öfvergick nu till hans dotter Margareta Arvidsdotter (Sparre), 
gift med riddaren Ture Bengtsson (Bjelke), som afled år 141 5. Till 
dem höra helt säkert de båda nedre vapnen, hvilka visa Bjelke- 
och Sparre-vapen, och jag förmodar, att antingen de eller deras 
son, väpnaren Sten Turesson (Bjelke), gift med Margareta Karls- 
dotter (Sparre), låtit måla dessa fyra vapen i fru Ramborgs graf- 
nisch för att därmed såväl hedra minnet af de första kända ägarne 
af Vik, fru Ramborgs föräldrar, som hugfästa deras egen ätt, den 
nya släkt, som nu ägde stamgodset. Knappast 100 år hade då 
förgått, sedan herr Israel och fru Ramfrid afledo, och minnet af 
dem och deras vapen kunde således ännu lefva kvar hos deras 
ättlingar. 

Då så fa färglagda vapensköldar från vår medeltid finnas i 
behåll, kan man med skäl beklaga, att de sista resterna af dessa 
vid kyrkans restauration borttogos.* Låt vara, att de ej från början 
tillhört grafnischen, de utgjorde dock ett viktigt moment i dess 
utvecklingshistoria,' och nog försvarade de där lika väl sin plats 
som några med schablon målade kerubhufvuden. 



* Handlingarna i Vitterh.-, Hist.- & Ant.-Akademien rörande Väster-Åkers 
kyrkas restaurering innehålla ingenting om dessa vapen. 



Digitized by 



Google 



32 



Några porträtt från Fullerö. 

Detta häfte innehåller afbildningar af fyra porträtt ur grefve 
Fredrik Cronstedts samling å Fullerö. Tre af dem äro släktpor- 
trätt. Margareta De Besche till Forsmark (f 1 694) var mor till 
brukspatronen Georg De Besche till Forsmark (164I — 17 n), och 
denne var svärfar till landshöfdingen och generallöjtnanten friherre 
Jacob Grundel (1657 — 1737), hvars dotter blef stammoder för 
den Cronstedtska släkten. 

Alla tre äro signerade af Martin Mijtens d. ä., och bland 
de bästa porträtt den gode och alldeles för litet studerade konst- 
nären målat. Stammande från hans kraftigaste tid — fru De 
Besches porträtt är dateradt 1677, och de andra antagligen sam- 
tida — skola de blifva af största vikt, då man en gång börjar 
■den kritiska sofringen af den massa olikartade konterfej, som 
nu tillskrifvas honom. 

Professor Levertin har i sin N. Lafrensen d. y. förnekat, att 
porträttet af Georg De Besche skulle föreställa denne. Grunderna 
härtill har jag icke kunnat finna, och undrar om det ej kan 
bero på någon sammanblandning med sonen, som bar samma 
namn. 

Hvad den lilla flickan beträffar, som i inskrift på bak- 
sidan kallas Christina Charlotta nata i65[?], är man ju när- 
mast hågad tro det är en prinsessa, då hon ej har något till- 
namn. Den enda samtidiga jag kunnat finna är Christina Char- 
lotta, dotter af Eberhard III af Wiirtemberg och gift med prins 
<jeorg Christian af Ostfriesland. Hennes födelseår 1645 stämmer 
likväl icke med baksidans otydliga datum. 

N. Sbg, 



Digitized by 



Google 




Fru Margareta de Besche, 

FÖDD VON EmERSEN f 1 694. 

(Oljemålning af M. Mijtens, tillhör Grefve F. Cronstedt ä Fullerö.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Bruksägaren Georg de Besche f. 1641 f 171 1. 

(Oljemålning af M. Mijtens, tillhör Grefve F. Cronstedt ä Fullerö.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Generallöjtnanten Friherre Jacob Grundel 
F. 1657 t 1737. 

(Oljemålning af M. Mijtens, tillhör Grefve F. Cronstedt X Fullerö.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Okänd, »Christina Charlotta, nata 165 . . ». 

(Oljemålning, tillhör Grefve F. Cronstedt Å Fullerö.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



33 



Upplands ståndsdragonregementes 
officerskår. 

Af major Ernst Lind af Hageby. 

Nedanstående uppgifter äro samlade under ordnandet af nämnda regementes 
handlingar i Kungl. Krigsarkivet. 

Öfverstar och regementschefer. 

Steenbock^ Erik^ grefve; öfverste och chef ^V» 1700 — *^/" 1701. 

Wennerstedt, Anders; öfverste och chef "V^ 1702 — 1709; fången vid 
Poltava. 

Fersen, Hans von^ grefve; öfverste och chef 3% 17 12, afgått från 
regementet, men återkom V» 17 14; generalmajor ^9/4 17 19, gene- 
rallöjtnant 1720. 

Posse^ MauritZy baron, från Vestgöta dragonreg:te; öfverstelöjtnant *V7 
17 16; öfverste och chef '% 1719- 

Öfverstelöjtnanter. 

Baneer^ Per^ baron; öfverstelöjtnant V" 1700. 

Danckwardt {Dankuart\ Joacim; kapten V9 1700; major ^^jt 1703; 
öfverstelöjtnant 1705; dödsskjuten på slagfältet vid Gemeuertzhof 

^Vz 1705. 

Rydingh^ (adlad Rydingsvärd\ J?r/^; öfverstelöjtnant 3% 17 12; (adlad 
379 1712); fången i Möss, Norge ^74 1716; återkom därifrån *Vi 
1718; afsked 379 1719. 

Gunther^ Julis, från adjutant vid konungens af Polen drabantkår; kap- 
ten ^7/3 17 12; major 'Ve 17 16; öfverstelöjtnant "/n 17 19. 

Majorer. 

Gyllenpamp, Lars; kaptenlöjtnant 5/9 1700; kapten "/4 1701; major 

1705- 
Horn, Gabriel, baron; major V9 1700. 
Swaben, Johan von; kapten 1700; major 1705. 
Broms, Petter, från rj^ttmästare vid Östgöta kavallerireg:te ; major 374 

17 12; afgått från regementet utan afsked ^/a 17 16 (afsatt). 
Pauli, Mauritz Wilhelm, från Upplands infanteriregite ; kapten "/? 

17 16; major s. å. 
Voltemat, Henrik Julius, från kapten vid Upplands infanterireg:te; i. 

major ^1% 17 16; afsked från reg:tet 17 19; därefter transporterad 

och avancerad till öfverstelöjtnant vid Upplands infanteriregite 1720. 
Hertz, Henrik Adrian, från Bohus dragonregite ; major ^/n 17 19. 

Personhistorisk Tidskrift. 3 



Digitized by 



Google 



34 



Regementskvartermästare. 



Brinckman^ Anton Henrik; regementskvartermästare "/e 17 18 (se löjt- 
nanter). 

Falk^ Erik; regementskvartermästare ^Vq i 70 i (se löjtnanter). 

Gyllenhaal^ Abraham Rudolf; regementskvartermästare "/7 17 16 (se 
kaptener). 

Hannell^ Anders Joacim; från löjtnant regementskvartermästare ^^U 
17 12 (se kaptener). 

J^g^f^f^lt, Samuel; regementskvartermästare 5/9 1700 (se kaptener). 

Porten Carl Julius von (se kaptener). 

Stjernmarck^ Magnus^ regementskvartermästare *5/,o i"]!*] (se löjjnanter). 

Zarth; kapten och regementskvartermästare 172 1. 

Regementsadjutanter. 

Biörnram^ Anders; regementsadjutant "^^Ixo 17 17 (se löjtnanter). 
Hamnström^ Petter; regementsadjutant ^A 17 16 (se löjtnanter). 
Hårdh^ Gustaf Adolf; flygeladjutant vid regementet då det var för- 

lagdt i Laak 1704. 
Höjer ^ Christian Henrik; regementsadjutant "3/^ 17 18. 
Mollie, Abraham; har varit regementsadjutant (se löjtnanter). 
Trygg, Olof, regementsadjutant 1705. 
Adler, Niclas; regementsadjutant 17 12. 
Alleman, Adam Gabriel; regementsadjutant '/n 17 12. Afsked s. å. 

Kaptener. 

Bergudd, Petter; kapten 30/^ 17 12; inställde sig aldrig vid regrtet^ 
hvarför han afskedades 17 15; hade förut varit sekundryttmästare 
vid generalmajor Gyllenstiernas reg:te, samt dessförinnan löjtnant 
vid Norra skånska kavalleriet. 

Biörndahl, Petter, från drabant hos konungen af Polen; löjtnant ^^/s 
1 7 12; blesserad; kapten Vs 17 16; afsked 3*^/9 1719- 

Bahr, Petter, från kapten vid Stanislaii trupper; kapten ^Va 17 12; 
H. Majrts stadfästelse härå V» 17 16; blesserad *7/a 17 15. 

Dammenhof, Christian Pusinna von; löjtnant ^/^ 1700; kapten *V9 
1701; död i slaget vid Gemeuertzhof ^Vz 1705- 

Didron, Frans Carl von, från sergeant vid Diikers dragonregrte ; hem- 
kommen från fångenskap i Ryssland; kapten ^^1^ 1720. 

Farin (äfven Farijn)', kornett ^Va 17 13; löjtnant Vs 17 16; blesserad 
med öfverste Löwens parti 17 15; kapten "V^ 17 18. 

Gahlen, Gustaf Reinhold von; kapten 1703; död ^9/6 1705. 

Gyllenhaal, Abraham Rudolf; regementskvartermästare "// 1716; 
kapten ^Vio 17 17; kompanichef i oktober 17 18. 

Gyntersbergh, Henrik Johan von; kapten '5/3 1702; kommenderad med 
regementet i Laak 1704; blesserad i slaget vid Gemeuertzhof 

^Vz 1705. 
Göthzell, Ragwald, från kvartermästare vid Stanislaii drabantkår; kap- 
ten '7/5 1 7 12, men ej erhållit H. Majits konfirmation. 



Digitized by 



Google 



35 

Hannell^ Anders Joakim; regementskvartermästare ; kapten '3/4 17 13; 

transport till Skånska dragonregrtet ^/a 17 16. 
Horleman^ Paco^ från ryttmästare vid Upplands 3-männingsregemente ; 

kapten Vio 17 19. 
J^g^^f^li-» Samuel; kapten 1705. 
Jernfelt^ Crispin^ från korpral vid Lifregitet till häst; löjtnant 1715; 

kapten ^Ve 17 16; afsked 17 19. 
Kallmander {CaUmander\ Jakob ^ från sergeant vid Lifgardet; kornett 

3^/4 1 7 1 2 ; fången vid Poltava, men ur fångenskapen lechapperat» ; 

löjtnant V» 17 16; kapten V3 17 19; fången i Norge ^Vs 17 16, 

återkom därifrån V9 17 18; död 3/^ 17 19. 
Lejondahl^ Carl Johan^ från Jönköpings infanteriregite ; löjtnant '7/^ 

1 7 12; kapten Va 1716, transport till Adelsfanan som major 1720. 
Lewenhaupt^ Gustaf Adolfs grefve; kapten 5/^ 1700. 
Loos^ Henrik; kapten V» 17 16; transport till Vermlands infanteriregrte 

3°/7 17 18. 

Meisell^ Jöran Johan; löjtnant V9 1700; kaptenlöjtnant "A 1701; 

kapten och blesserad i Riga 1705. 
Pahl^ Johan^ från fändrik vid Upplands infanteriregite; löjtnant ^!^ 

1 7 16; kapten "V^ 17 18. 
Pettivall, Johan; kapten 'Vio 17 18; afsked Vs 1719- 
Porten^ Carl Julius von^ från Gardet; regementskvartermästare V» 1716; 

kapten "/z 17 16; afsked 30/9 17 19. 
Ramfeldt, Fredrik; kapten 1705. 
Stackelberg^ Caspar; kapten "^/g 1703. 
Swedenheim, David von; löjtnant "Z/ 17 16; 2. kapten ^3/^ 17 18; i. 

kapten 30/9 17 19; afsked ^^Is 1720. 
Taube ^ Carl Didrik^ baron, från löjtnant vid Nyborgska reg:tet; l. kap- 
ten V» 1 7 16; afsked 30/9 17 19. 
Tollstedt^ Georg {Göran), från fändrik vid Nerikes och Vermlands 

regite; löjtnant "/? 17 16; kapten ="3/^ 17 18; afsked 30/9 17 19. 
Tornschöld ; kapten "/4 1701. 
Waehslager, CarU från kornett; löjtnant 30/9 17 13; kapten 7^ 17 16; 

erhållet majors afsked 30/9 17 19. 

Löjtnanter. 

Anrep, Jakob; kornett Vio 1700; löjtnant "V^ 1703- 

Bagge y Antoni; löjtnant ^/^ 1700. 

Bergh^ Anders, från drabant vid Stanislaii trupper; efter återkomsten 
från Turkiet och Bender; löjtnant 30/9 17 13; afsked 'V9 1715- 

Ber g er, Anders Johan von; från fändrik till löjtnant ^Va 17 12. 

Bildering, fakob Johan; löjtnant ^V» 1702; kommend. i Laak 1704. 

Biörnram, Anders; regementsadjutant ^^jio 17 17; löjtnant ^3/^ 17 18. 

Bonde ^ Philip, grefve; kornett '/xo 1700; löjtnant ^V^ 1703» 

Brinckman, Anton Henrik; löjnant "Vio 1717; regementskvarter- 
mästare "/e 17 18. 

Coslofsky, Frans Antonius; från fändrik till löjtnant "A 17 12. 

Dahl, Samuel; kornett V» 17 16; löjtnant *Vxo 17 17; afsked V^ 17 19. 



Digitized by 



Google 



36 

Dahl^ Carl; löjtnant V» 17 16. 

Du Floiiy Johan; löjtnant "^6 1703. 

Diiker^ Emest Johan von; 2. kornett "/u 1717; 2. löjtnant ^^6 1718 
och I. löjtnant "V» 1719- 

Falk^ Erik; löjtnant 1700; regementskvartermästare "V9 1701. 

Grefelt^ Johan; löjtnant V9 1700. 

Gyllenborgs Johan^ grefve; koraett V^o 1700; löjtnant *% 1703. 

Hamnström^ Petter; löjtnant "V»o 1717» afsked *Vs 1719» naen kvar- 
står som volontär, enligt kungl. krigskollegii ordres. 

Jfasselgren, Carl Gustaf; löjtnant ^^je 1720. 

Hellings Gustaf; 2. koraett "V^o 17 17; 2. löjtnant "Ve 17 18; i. löjt- 
nant 17 19. 

Hummel^ Christian; kornett *Vxo 17 17; 2. löjtnant ^Vp 1718; döds- 
skjuten i Norge den 22 november s. å. 

Jfurel, Jonas; löjtnant "V»© 1717- 

Ifäij, Carl; löjtnant ^^je 1703. 

Kabbe (äfven Cabbe\ Petter; kornett 17 18; löjtnant 1 7 1 9 ; afsked s. å. 

Lejondahl^ Johan^ från Smålands 3-männingsreg:te till fot; löjtnant "V^ 
17 18; afsked 30/9 1719. 

Lindqvist s Johan; från underofficer kornett ^Vs 17 12; löjtnant "V^ 
17 18; afsked 30/9 17 19. 

Löflings Johan Magnus; från förare kornett ^^Uo 1717; 2. löjtnant 
^3/9 1 7 18; I. löjtnant Vs 1719- 

Meisell^ August; löjtnant "/4 1701» från sergeant vid reg:tet. 

M oback ^ Jöran^ från fändrik vid Östgöta infanteriregrte ; löjtnant 'Vö 
1 7 18; afsked V^ 1719- 

Mollie^ Abraham; från regementsadjutant löjtnant 5/4 1701. 

Norin (äfven Nourijn\ Carl; från kornett löjtnant ^Vs 17 12; »degra- 
derad» till gemen soldat och därefter rymt. 

Pyttner^ Johan; kornett 73 17 16; löjtnant "Vs 17 18. 

Rosenstierna^ Gustaf Adolf; löjtnant "s/g 1702; var med regementet 
förlagdt i Laak 1704; erhöll transport som ryttmästare till Södra 
skånska kavalleriet den 12 juni 1705. 

Segebaden (äfven Segebad) ^ Olof Ernst von^ från fändrik vid generalmajor 
Ekeblads reg:te; dessförinnan volontär vid general Möllers reg:te; 
korpral och sergeant under generalmajor Schultz; löjtnant 3% 
17 12; afsked 3^/9 17 13. 

Silfverlååsy Johan Gustaf; kornett V4 1701; löjtnant *V6 1703. 

Silf ver spärr e^ Johan; från kornett löjtnant 1704. 

Siegeroth^ David Fredrik von; från korpral vid Lifreg*.tet till häst 
kornett "/j 17 16; löjtnant "Vz 17 18. 

Steenbock^ Carl^ grefve; koraett 1701; löjtnant ^/e 1703. 

Stiernmarck^ Magnus^ från sek. -kornett vid Vestgöta kavallerireg:te ; 
löjtnant 7 2 1716; regementskvartermästare ^^ixo 17 17; död s. å. 

Wennerstedi^ Simeon Jakob; kornett ^"^je 1703; löjtnant 1705. 

Wäsenberg, Knut; från fältväbel vid reg:tet kornett "Vio 1717; löjt- 
nant =^3/5 17 18. 



Digitized by 



Google 



37 



Kometter. 



Arman ^ Carl; kornett ^^6 1703. 

Barckenbohm^ Daniel; kornett 3% 1712; anhåller om dimission från 
reg:tet vid generalmönstringen 'V" 17 15, för att »försöka sin 
lycka» vid infanteriet, hvilket honom beviljas; begått öfvervåld å 
kungsgården, Maria beb.-dag. 

Bewerfeldt^ Petter Gustaf; kornett ^/e 1703, kommenderad med reg:tet 
i Laak 1704. 

Biömram, Lars; från rege men tskvarter mästare vid Lifregementet kor- 
nett "^6 1 7 18; afsked 30/10 17 19. 

Brom, Anders; kornett 1718; afsked 9/8 17 19. 

Bonde^ Gustafs grefve; kornett ^/lo 1700. 

Bubbe^ Carl; från kvartermästare vid Adelsfanan kornett '3/^ 17 18; 
afsked 30/9 17 19. 

Creutz^ Gustaf Otto; kornett V4 1701. 

De Charliere^ Jonas Georg; kornett 1703; dödsskjuten vid Gemeuertz- 

hof '^/7 1705. 

d'Elwij^ Gustaf; från minor vid artilleriet kornett "/j 17 16; död 

"A 1717. 

Eneqvist^ Lars; från sergeant kornett ^Vq 1704» kommenderad i Laak 

1704. 
Essen, Eberhard von; kornett ^Vs 1702; kommenderad i Laak 1704; 

död vid Gemeuertzhof ^^7 1705- 
Felix, Martin; från fältväbel kornett '3/^ 17 18; afsked 'Vs 17 19. 
Flemming, Carl; kornett ^V" 1700. 
Frejberg (äfven Friedberg), Daniel; kornett ^^le 1703. 
Gardemin, Börje von; från fältväbel kornett ^^/e 17 18. 
Giersdorff, Johan Christoffer; från kornett vid Buchwalds dragonreg:te 

kornett här ^^U 1713» nien ej erhållit H. Maj:ts konfirmation. 
Granfelt, Jonas; kornett ^"^le 17 18. 
Göritz, Henrik; från fältväbel frivillig kornett ^je 17 18; i. kornett 

Vs 1 7 19. 
Köhler, Johan Wilhelm; från fältväbel kornett ^3/^ 17 18. 
Lindstedt, Johan; kornett ^s/^o 1717; transport till Helsinglands ka- 

valleriregite som löjtnant 17 18. 
Lundman, Erik; kornett "^/g 1703. 
Mannerberg, Jakob; kornett "/4 1701. 

Meeden, Anton; från sergeant kornett 17 16; afsked ^Vz s. å. i Norge. 
Merker, Gottfried; från sergeant kornett ^3/^ 17 18. 
Norin, Carl; har varit kornett (se löjtnanter). 
Pahl, Carl; från fältväbel kornett =»^6 17 18. 
Pihl (äfven Pijhl), Johan; kornett "^"^[e 1703; blesserad i Riga. 
Planting, Gustaf Wilhelm; kornett ^^1^ 17 18; afsked 30/^ lyj^. 
Raabe, Johan Christian; från fältväbel kornett ^3/^ 17 18. 
Seinkneckt, Jan; kornett "V^ 17 18; afsked s. å., men kvarstod vid 

reg:tet tills vidare, enligt kungl. krigskoUegii ordres. 
Steenbock, Erik, grefve; från sergeant kornett när regementet var för- 

lagdt i Laak 1704. 



Digitized by 



Google 



38 

Udde^ Abraham; från kvartermästare vid Upplands 3-männingskavalleri- 

reg:te kornett ^V^ 1718; afsked 3% 1719- 
Winblad^ Johan; från sergeant kornett "^/ö i 7 18. 
Wuddy Johan; kornett */xo 1700. 
Zapf^ Zacharias; kornett 1705. 

Åbergs Erik; från fältväbel vid Vestgöta ståndsdragonregrte kornett 
»3/9 1 718; afsked 30/^ 17 19. 
Åkerman^ Erik Helmig; från sergeant vid Karelska infanteriregrtet 

kornett 30/9 17 13; afsked ^Vq 1715- 
Årman^ Carl; kornett 3o/x 1701; kommend. med reg-.tet i Laak 1704. 

Regements- och Skvadrons-präster. 

Leeström^ Sven; regementspräst '^/^ 1700. 

Galle^ Olof; bataljonspräst 1700; regementspräst 1705. 

Ledtström^ Lars; regementspräst 1705. 

Sandström^ Petter; regementspräst 17 13. 

Ernster, Gustaf; regementspräst 17 15. 

Crucelius^ Olaus; bataljonspräst 171 5; regementspräst V« 17 16. 

Boström^ Andreas; skvadronspräst "/? 17 16. 

Regementsanditörer. 

Jeger^ Petter; regementsskrifvare s/^ 1700; regementsauditör 1705. 
Humble^ Mattias; regementsauditör 'V» 17 12; afsked V? 1713- 
Hör Ung ^ Johan Henrik; regementsauditör med senatens fullmakt ^7 

17 13, med H. Maj:ts konfirmation V» 17 16; afsked 9/6 1719- 
Grandell, Isac ; regementsauditör ^6 1719- 

Reg em entsf ältskärer. 

Berns^ Christian Mathias; regementsfältskär ^3/^ 1700. 
Eaust^ Petter Daniel; regementsfältskär 1705. 

Kruus (äfven Crus)^ Johan; regementsfältskär ^V^o 17 17; afsked 17 19. 
Göhl^ Johan Petter; regementsfältskär 1720. 
Jehl^ Johan; regementsfältskär 172 1. 

Regementskommissarier. 

Orre^ Nils; regementskommissarie "/a 17 15; fången i Möss '% 17 16; 

död i Kristiania s. å. 
Dahlgren, Johan; regementskommissarie ^^6 17 16 (tjänstgjort till 

^3/7 s. å.). 
Upmark^ Erik; regementskommissarie ^3^^ 1716; afsked ^V» 1720. 
Cronander^ Jakob ; från Upplands 3-männingsreg:te regementskommissarie 

373 1720. 



Digitized by 



Google 



39 



Strödda släktanteckningar. 

« 

Oséen. Denna släkts ursprung framställes oriktigt i Wieselgrens 
Ny Smålands beskrifning. I enlighet med uppgifter i ortens kyrko- 
böcker härstammar släkten från : 

Jonas O sänder^ kyrkoherde i Ljunga i Vexiö stift, f. 1688 f 1765. 
G. första gångeni723 *^/io i Ryssby m. Anna Charlotta Wessman^ f. 
1699 V? i Ryssby, dotter af kyrkoherden i Ryssby Carl Wessman 
och Helena Scarinia, biskopsdotter från Vexiö. Deras dotter, Kristina 
Margareta Osander^ f. 1726 ^Vs» bodde 1747 i Bräkentorp Södregård, 
Tutaryds socken och 1762 i Boarp Västregård, Ljunga socken. Gift 
med bonden Bengt Tuvesson. De hade en son, som blef komminister 
och kallade sig Oséen samt blef denna släkts stamfader. 

Z. G. F. Norlander. 



Pahl. (Adliga ätten n:r 1163.) I Anrep, Svenska Adelns Ättar- 
taflor (III, sid. 128) uppgifves, att adliga ätten n:r 1163 Pahl skall 
hafva utdött på svärdssidan med styrmannen Carl Gustaf Pahl, f ogift 
1769. Om dennes fader Marcus Pahl uppgifves endast, att han var 
brukspatron och f. 1702 ^l^ »samt 2:ne gånger gift, men med h vilka 
är ej kändt». Här nedan meddelas några anteckningar om denne 
brukspatron Marcus Pahl och hans familj, hämtade ur Örebro stads 
kyrko- och rådhusarkiv, af hvilka framgår att ännu i slutet af år 1764 
tre manliga medlemmar af ätten lefde, hvadan väl ett frågetecken får 
sättas för årtalet 1769 såsom den sista manliga medlemmens dödsår. 

I Örebro kyrkas husförhörsbok för år 1762 finnes denna anteck- 
ning: »Välborne Marcus Pahl^ brukspatron, f. 1702, f 1760. Hustru: 
Johanna Cretzmer^ f. 1723, fi76i ^°/"- Barn: Anna Helena^ f. 
1736, flyttade till Stockholm 1754; — Johan, f. 1740 'V^» flytt, till 
Stockholm 1756; — Anton, f. 1745, flytt, till Hallsberg 1760 =»7/5; 
— Carl Gustafs f. 1747; — Kristina Charlotta, f. 1748, bortflyttad till 
Hallsberg 1760 ^7/5; — Johanna, f. 1750, flytt, till Hallsberg 1760 
"7/5; — Marcus, f. 1752 i Örebro; — Elisabet, f. 1757 'Vs i Örebro, 
flytt, till Hallsberg 1760 =^7/5.» 

Brukspatron Pahl synes hafva i början af 1750-talet inflyttat till 
Örebro, hvarest endast de två sista barnen äro födda; sorgligt nog 
finnas inga dop- och dödböcker i Örebro för 1750-talet. Dessutom 
finnes i husförhörsboken den anteckningen, att brukspatron Pahl genom 
Svea hof rätts utslag af den 10 februari 1756 blifvit ställd under för- 
myndare såsom »oskickelig att öfver sig och gods sitt råda». Hans 
andra hustru, Johanna Cretzmer (namnet skrifves äfven Creutzmeur 



Digitized by 



Google 



40 

och Kretzmer), var född 1723 9/3 i Örebro och dotter till källar- 
mästaren därstädes Anton Cretzmer och Kristina de Besche. 

Vid bouppteckningen efter båda makarne 1764 ^^/g (förvarad i 
Örebro stads rådhusarkiv) lefde barnen ^ Johan på 23:dje året, soldat 
vid h. kgl. h. prins Fredrik Adolfs regemente, varandes i Svea Hof- 
rätt behörig förfrågan gjord, om icke sonen af anförda orsaker kunde 
än vidare stå under förmyndare; Sabina Kristina^ gift med guldsmeden 
Lars Lundeqvist i Stockholm och Anna Lena^ dessa af förra giftet 
med Anna Stiernkopf, efter h vilken förrättades bouppteckning 1743 
3/6 ; samt i andra giftet Anton, Carl Gustaf, Kristina Charlotta, Johanna 
och Elisabeth, alla omyndiga.» 

Dessutom inhämtas af Kugelberg, »Postmästare i Sverige och Fin- 
land», att dottern Johanna, t 179^ 'Ve, blef gift med postmästaren i 
Hellestad, Abraham Mothander^ f. 1753 ^^/^o, f 1826 ^V»- 

Gustaf Elgenstierna, 



TroilittS. I Svenska slägtboken af Gabriel Anrep (I, sid. 262) 
är införd en synnerligen utförlig stamtafla öfver släkten Troilius. Ett 
och annat fel har dock insmugit sig, hvilket torde vara skäl att påpeka. 

I tabell 4 bör giftermålsåret för Jakob Troilius och Kristina 
Horneman vara 1696. Angående Kristina Hornemans dödsår uppgifver 
Anrep, liksom förut J. F. Munktell i Västerås stifts herdaminne, detta till 
1772. Som hon var född 1667 torde väl denna uppgift synas något 
tvifvelaktig, hvadan Anrep i en not angifver »att åtskilliga bestrida detta 
dödsår, dock utan att uppgifva något annat». Troligen beror allt på 
någon felskrifning, ty hon dog 1722 3^/5» enligt hvad Husby sockens 
dödbok uppgifver. Dottern Anna Kristina föddes 1697 ^^U i Husby 
och gifte sig i samma socken 1720 '5/3. Näst yngsta barnet var 
Margareta^ enligt Anrep död ung. Hon föddes i Husby 1700 ^/s och 
dog därstädes s. å. 9/9- 

I tabell 6 uppgifves Margareta Elisabet Svedelias andra bröllops- 
dag orätt. Den inföll 1764 V7 då bröllopet stod i Husby. Leijon- 
hufvud anger den till "/s i sin släktbok, hvilket således äfven bör 
rättas. Om hennes barn äro åtskilliga felaktiga uppgifter. Dottern 
Elisabeth föddes '^/i 1749. Anna Kristina föddes 1750 9/7 och dog 
s. å. "Vxo. Jakob föddes 175 1 3©/^^ jj^ip ^Qg jyg5 14/3. (Anrep 
uppger intet dödsår). Margareta Kristina föddes 1756 *7/6. Yngsta 
barnet hette Magnus (Anrep uppger intet namn), föddes 1759 ^^/^ i 
Husby och dog där 1760 ^Va- 

Alla dessa uppgifter äro hämtade ur Husby sockens kyrkoböcker. 

Ejnar Hanngren, 



Digitized by 



Google 



41 



Personhistorisk litteratur. 

Ny svensk släktbolc, utgifven af Karl A, K:son Leijonhufvud, 
H. 7 och 8. Stockholm, P. A. Norstedt & Söners förlag, 1904 och 1905. 
Under åren 1901 — 1903 höll förestående arbete det i anmälan 
afsedda antalet häften af 2 om året, men sedan dess har endast ett 
årligen utkommit. Väl är det sant, att den ene af utgifvarne friherre 
Gustaf C:son Leijonhufvud afgått med det sjätte häftet, men näppeli- 
gen kan orsaken sökas däri. Ej heller torde det vara beroende af 
minskade bidrag från medarbetare, ty dessa hafva i de senast utgifna 
häftena lämnat rikare och fylligare meddelanden än förut. Skulle det 
däremot vara utgifvarens själfkritik, som vållat en försening af häftena, 
torde därom ej vara annat än godt att säga. Och man kan verkligen 
hafva anledning att tro något sådant, ty ofvanstående häften böra utan 
tvifvel räknas till de bästa i arbetet. Qmfr årg. VI s. 107) 

De i dessa häften upptagna släkter äro: Ahlqvist, Arborelius, 
Aurelius, Ericson, Hagberg, Robsahm, Schliiter, Schlytern, Schlyter, 
Sundius, Swartz, Wallenius och Älf samt Adam, Arhusiander, Bonvieur, 
Bonvier, Bonnevier, Brandenburg, Fagerlin, Fornander, Frunck, Kjör- 
ling, Körling, Sommelius, Stora Lyngås-släktema : Lund, Schale, Måns- 
son, Apelbom och Hultén, Sylve n, Thulin och Vasberg. Af dessa 
hafva 7 st. förut behandlats i Svensk släktkalender och Svenska ättar- 
tal, ett ovanligt ringa tal mot i föregående häften. Och af de nu för 
första gången tryckta släktutredningarne äro flera särdeles jämnt utar- 
betade och omfattande ovanligt stora släkter t. ex. Fornander med 
icke mindre än 66 tab. och Thulin med 32 tab. En annan stor ätt 
är Schliiter, Schlytern och Schlyter med 50 tab., men här har utgifvaren 
lyckats sämre, då manuskriptet ej förelåg färdigt utan måste* komplet- 
teras. Att den tryckta litteraturen ej alltid rådfrågats, t. o. m. sådana 
arbeten som Sveriges statskalender och Svensk adelskalender, af hvilka 
det senare arbetet åtminstone ej kan vara utgifvaren obekant, har 
redan många gånger förut framhållits, men måste ånyo påpekas. Meningen 
med ett arbete som Ny svensk släktbok är väl att på ett ställe finna 
samlade de uppgifter man annars måste söka på många. 

En nyhet i åttonde häftet äro de »anteckningar», som lämnas om 
flera släkter. Vi tro, att utgifvaren här slagit in pä riktig väg, ty 
forskningen har utan tvifvel större gagn af att få stommarne till allt 
flera släkter tryckta, än af de många gånger omtryckta och obetydligt 
tillökade genealogierna med biografiska uppgifter af ringa värde. Då 
stombyggnaden är färdig, kan det vara tid att tänka på data i officers- 
fullmaJcter m. fl. lika viktiga uppgifter, hvilka nu så rikligen bjudas» 
Bättre äfven att ägna större uppmärksamhet åt källförteckningarna. 
Hvad sägs t. ex. om Strängnäs stifts herdaminne af Hagberg, Lunds 
stifts herdaminne af Wallin eller Cavalli, Skånska nationen af Sjöstrand ^ 



Digitized by 



Google 



42 

Att föra klandertalan är mången gång lättare än att framhålla 
förtjänsten. Vi tro oss dock ej särskildt behöfva framhålla densamma, 
då den redan är känd af alla. Lärofäderna A. och Ö. kunna dock 
ännu med lugn åse framgången och erkännandet. 

G, L 



Storfurstendömei Finlands Ridderskaps och adels kalen- 
der för år IQ06. Utgifven af Oskar IVasastJerna, Riddarhusgenea- 
log. Helsingfors 1905. 

Den sjunde i ordningen sedan 1858, en omständighet som beteck- 
nar Finlands trånga förhållanden och vida demokrati, men som tyvän 
äfven bär vittne att denna publikation icke förstått tillvinna sig allmänt 
intresse genom att stiga öfver kalendernivå. Såsom kalender är år- 
gången 1906, i anseende till att smärre misstag icke kunna undvikas, 
klanderfri. — Däremot måste anmärkning göras mot bokens historiska 
del, de allmänna släktuppgifterna. De hafva tagits summariskt och 
i allra flesta fall utan vidare kopierats från äldre årgångar. Så kallas, 
till exempel, ätten Tavaststjerna alldeles oegentligt »egentligen en gren 
af ätten Tavast». Riddarhusgenealogen synes hafva förbisett friherre 
Carpelans arbete »Åbo i genealogiskt afseende», där ätten Tavaststjer- 
nas härstamning utredes. — Om ätten Norrmén heter det »finsk ätt 
från Åbo och Björneborgs län», då endast en half rad mera utrymme 
erfordrats att precisera hemorten ön Nurmisaari vid Raumo, hvilket på 
samma gång hade förklarat ättens namn. Trots denna grunda ton 
användes i fråga om utländska ätters härkomst det djupa ordet »ur- 
sprungligen», som leder tanken bortom folkvandringarna. 

Revision af alla äldre släkters historiker till nästa upplaga af finska 
adelskalendern är en berättigad önskan, ehuru tidigt väckt. Till 
mönster kunna tjäna de enkom för denna årgång sammanställda upp- 
gifterna om senast adlade ätter. Sakenliga och koncentrerade lämna 
de intet ©frigt att önska. 

Sedan föregående adelskalender utkom år 1900, hafva på svärd- 
sidan utgått: friherrliga ätten Tandefelt och den ena friherrliga ätten 
v. Willebrand, adliga ätterna De Geer, Torvigge, af Lindfors och 
Tadeer. 



Anteckningar i alfabetisk ordning om Wexiö stifts 
präster från äldsta tid t. o. m. 18^5 af N, Seller gr en, — An- 
teckningar om gymnasister i Wexiö åren 1800 — i8S0 af 

— tw — . — Vexiö 1902. 194 -h 207 sid. 

Under år 1902 lät redaktionen af Smålandsposten såsom utklipps- 
bilaga införa förestående anteckningar af personhistoriskt intresse. Då 
desamma ej finnas upptagna i »Historisk bibliografi» och på den grund 
sannolikt för många äro obekanta, kan det anses lämpligt att påpeka 
deras förekomst. 



Digitized by 



Google 



43 

Vexiö är det enda af de gamla stiften, som ännu väntar på ett herda- 
minne. En förteckning öfver detta stifts prästerskap bör därför vara sär- 
deles välkommen för forskaren, synnerligast som förteckningen, hvilket 
ej synes af titelbladet, är fortsatt t. o. m. år 1900 och angifver fullstän- 
diga förnamn, tillträdes- och dödsår för de flesta af de upptagna per- 
sonerna. Den är redigerad af komminister A. P. Björngren, som gjort 
stora förarbeten till det under arbete varande herdaminnet. Stiftets 
prästerskap tillsatte nämligen för ett eller par år sedan en kommitté 
för detsammas utgif vande, men ännu har ej, så vidt vi hafva oss be- 
kant, någon del lämnat pressen. 

Gymnasisternas historieskrifvare lär vara friherre Miles Fleetwood, 
som med en ingående kännedom om gymnasiets förhållanden under 
Esaias Tegnérs biskopstid skildrat de olika gymnasisternas lefnads- 
öden och lyckats följa de flesta. Gifvetvis är den biografiska sidan 
bättre tillgodosedd än den rent genealogiska, då det här varit fråga 
om en följetong i en tidning. Men anteckningarna komplettera i alla 
fall förträffligt Vibergs förteckning öfver de studerande i Växiö 1800 

Gottlands trupper 1811 — IQ04. Biografiska anteckningar sam- 
lade af Axel Wijkmark^, löjtnant vid Kungl. Gottlands infanterirege- 
mente. Haft. I, Stockholm 1904. Haft. 2 — 6, Uppsala 1905 och 1906. 

Att fälla något omdöme om förestående arbete torde vara för 
tidigt, då endast några häften utkommit, hvilka behandla militärbefäl- 
hafvare, artilleribefälhafvare och t. f. chefer för Kungl. Gottlands ar- 
tillerikår samt 77 officerare af Kungl. Gottlands nationalbeväring. Ut- 
gifvaren synes hafva tagit tillbörlig hänsyn till tjänste- och meritför- 
teckningar för utarbetande af de ganska vidlyftiga biografierna, men 
borde bättre tillgodogöra sig den tryckta litteraturen. Så t. ex. kunna 
många kompletterande uppgifter erhållas ur Schlegel & Klingspors 
Den ej introducerade adelns ättartaflor och Sjöströms Skånska nationen. 
Arméns pensionskassas tryckta berättelser, som bland annat innehålla upp- 
gift på pensionärernas dödsår, hafva äfven många tillägg att meddela. 

___ G. /. 

Sveriges bankmatrikel igo6 utarbetad af C. H. SjöstedL 
Uppsala 1905. XXV + 978 sid. 

Denna matrikel utgör femte årgången af det arbete, som med 
fem års mellantid åren 1886, 1891 och 1896 utgifvits af Per Lidell 
och 1 90 1 af nuvarande utgifvaren. Genom den mängd biografiska data 
om personer ur vidt skilda samhällsklasser, som här meddelas och 
hvilka merendels torde vara grundade på egna eller från respektive 
banker lämnade uppgifter, bör denna matrikel blifva en värdefull upp- 
slagsbok. Biografierna kunna likväl ej anses uttömmande och någon 
hänsyn vid deras utarbetande synes ej hafva tagits till andra liknande 
arbeten. Ett och annat fel hade då säkert kunnat undvikas. 

G, I. 



Digitized by 



Google 



44 

Om finska studerande i jesuitkollegier af Henry Biaudet. 
Historiallinen Arkisto XIX. Helsingfors 1905. 

Här meddelade uppgifter afse att komplettera en lika benämnd 
uppsatts af professor K. G. Leinberg i finska historiska samfundets års- 
skrift XL Samlade i förbigående, under forskning för annat ändamål 
i Vatikanens arkiv, gifva de upplysningar om finska adepter vid jesuit- 
kollegierna i Braunsberg och Olmiitz. Med den sanne forskarens 
känsla har författaren tänkt sig in i dessa några och tjugu ynglingars 
öden, därför väcker hans knappa uppsats lifligt intresse, och man 
hoppas att han ur udändska källor skall erfara mera om de finska 
jesuiterna. Till sin heder ändade de flesta af dem såsom landsflyktige 
martyrer. Fåfängt spåras därföre deras namn i Finlands handlingar. 

Endast angående biskop Paul Juustens katolske son kan jag ur 
räkenskapsböcker och mantalslängder göra tillägg. Denne, Gäspar 
Juusten, rymde från Braunsberg 1590 eller 91, — enligt herr Biaudet, 
som därefter återfunnit hans namn endast i en matrikel af 1602, där 
han namnes såsom afliden: »Postea in Patria, Serrmae Reginae aulicus 
factor, mortuus, ut putatur, catholicus». Af denna anteckning och 
emedan Juusten saknas i en lista öfver Sigismunds hoff"olk, sluter herr 
Biaudet, att han antagligen varit anställd vid svenska ^hofvet och dödt 
luteran. — Likvisst menas Sigismunds gemål med Senma Regina. 
Juusten var i hennes tjänst och blef använd i beskickning mellan Fin- 
land och hofvet i Polen. Han vistades på Åbo slott 1595 »stadder 
uti Finland uppå H. K. Majrts högvigtiga anlangandes värf». I januari 
1596 var han åter i Äbo, i mars s. å. kvitterade han i Viborg, efter 
Klas Flemings invisning, sin lön af 10 läster spannmål, skrifvande sig 
»Gaspar Juusten, Kngl. Mjsts i Sverige och Polen trotjänare, min nådiga 
Drottnings kammarjunkare». I maj 1597 fick han från Viborgs slott 
resekost till Polen. Hösten 1598 återfinnes han i samma slotts man- 
talslängd, därifrån han i januari 1599 spårlöst försvinner, denna gång 
utan resekost, måhända kallad af en potentat mäktigare än Sigismund. 

Några bilagor, bland hvilka en intressant förteckning öfver svenska 
katoliker i utlandet, uppgjord 1599 eller 1600 af Joh. Vasthovius, åt- 
följa uppsatsen. / j^ .«, 

Suomen maasota^äki Kustaa Valsan ja Eerikki XIV:n 
aikana* {Finlands landtarmé under Gustaf Wasas och Erik den 
XIV:des tid) af Werner Tawaststjerna, Historiallinen Arkisto XIX. 
Helsingfors 1905. 

Författaren, som tidigare publicerat en förteckning öfver finska 
krigsmakten under Johan III, redogör här, hufvudsakligast efter riksre- 
gistraturet och handlingar i finska statsarkivet, för finska militärens 
sammansättning, aflöning, beväpning och borgläger under föregående 
konungar. — Den innehållsrika uppsatsen eger personhistoriskt värd^e 
genom uppgifter om finska krigare och längder öfver ryttare och hof- 
män, hvars identifiering dock något försvåras genom förnamns och 
patronymers öfversättning till finska språket. — Såsom bilagor följa 
några svenska löningsregister och mönstringslängder ur krigsarkivet. 



Digitized by 



Google 



45 

Svenska bibliotek och ex libris. Anteckningar af C, M, Car- 
länder. Andra omarbetade och tillökade upplagan. Förlagsaktiebo- 
laget Iduna 1896 — 1904. Pris 150 kr. 

Öfver första upplagan af detta arbete, som utkom under åren 
1889 — 1894, har en recension meddelats i Svenska autograf sällskapets 
tidskrift för december 1894, men då denna behandlat herr Carlanders 
bok uteslutande ur heraldisk synpunkt samt den nu föreliggande nya 
upplagan är omarbetad och väsentligt utvidgad, torde en anmälan af 
densamma vara på sin plats i denna tidskrift. 

Om detta storslagna arbete har grefve C. Snoilsky yttrat: »arbetet 
innehåller ett ofantligt materiel till gagn för efterkommande forskare 
.... en verklig grufva af uppgifter, h vilka förgäfves skola sökas på 
andra ställen». Om verkets omfattning och rikedom på uppgifter får 
man ett begrepp genast vid första bekantskapen med dess sex digra 
band om tillhopa 3,102 sidor och 483 illustrationer; dessa senare ut- 
göra afbildningar af ex-libris, pärmstämplar, porträtt, biblioteksbygg- 
nader, bokband m. m. Första delen beskrifver kungliga personers 
bibliotek och bokägaremärken, offentliga bibliotek och lånbibliotek. 
Uti de följande delarna lämnas uppgifter om enskilda personer, h vilka 
haft bokägaremärken eller bibliotek, kronologiskt inordnade, så att 
andra delen, omfattande två band, behandlar medeltiden till början af 
1800-talet, tredje delen förra hälften af 1800-talet och den sista delen, 
omfattande två band, tiden därefter till början af 1900-talet. I sista 
bandet omtalas äfven ej identifierade bokägaremärken samt lämnas 
förteckning å bokbindare i Sverige 1400 — 1900, hvarjämte här före- 
kommer register m. m. 

Om också detta verk i första hand är afsedt för ex-librissamlare 
och bibliofiler, torde detsamma för denna tidskrifts läsare hafva ett ej 
ringa intresse ur såväl personhistoriskt som heraldiskt hänseende äfven-* 
som på grund af de många i detsamma reproducerade porträtten. 

Om hvarje i arbetet upptagen person meddelas biografiska data, 
uppgifter om utgifna skrifter m. m.; ibland anföras citat ur andra ar- 
beten, tidskrifter och tidningar, ja t. o. m. anekdoter äro här och där 
inströdda. Understundom blifva uppsatserna rätt utförliga såsom be- 
träffande Carl Gustaf Tessin, Daniel Georg Nescher, Carl Christopher 
Gjörwell och Arvid David Hummel (alla dessa med porträtt). Vid 
artikeln om Anders Sigfrid Rålamb meddelas en förteckning öfver 
märkligare handskrifter i rålambska samlingen å Kungl. biblioteket i 
Stockholm. Att herr Carlander nedlagt ett högst betydande och värde- 
fullt arbete på samlandet af alla dessa uppgifter är uppenbart, i syn- 
.nerhet då man betänker, att en stor del af dem hämtats ur otryckta 
källor och från de mest skilda håll. Den, som något sysslat med 
dylikt, vet huru mödosamma och ofta resultatlösa dessa forskningar 
äro. Härpå lämnar äfven herr Carlander ett eklatant bevis uti sin 
redogörelse (del 4, sid. 724 — 727) för försöken att erhålla upplysnin- 
gar ang. ägaren till ett visst bokägaremärke ifrån 1700-talet; visser- 
ligen anträffades efter flerårigt sökande bouppteckningen efter en per- 
son med det ifrågavarande namnet, men denne, som till yrket varit 
sillpackare, efterlämnade, hvad beträffar böcker, allenast en bibel, en 



Digitized by 



Google 



46 

psalmbok och »3 st. div. böcker» och torde aldrig hafva ägt något 
ex-libris. Det hade varit till stort gagn för forskare, som velat kon- 
trollera eller vidare fullfölja en viss, i arbetet meddelad uppgift, om 
författaren i vidsträcktare mån, än som är fallet, angifvit sina källor, 
men törhända hade härigenom volymernas antal och omfång måst ökas 
alltför mycket. 

Reproduktioner lämnas af ex-libris och pärm stämplar från slutet 
af 1500-talet till början af 1900-talet. Bland de äldsta märkas Ture 
Bielkes ståtliga ex-libris med årtalet 1595 och Göran Posses stämpel 
1598. Från 1600-talet äro, bland andra, af bildade Gabriel Oxenstier- 
nas och M. G. de la Gardies intressanta vapenstämplar. Elias Bren- 
ners lika eleganta stämpel (del 2, sid. 157) användes icke allenast^ 
såsom herr Carlander meddelar, på bokens pärmar utan äfven såsom 
ryggornament (s. k. miljöstämpel) och är ett vackert exempel på dessa 
föga använda stämplar. Från 1700-talet finnas många smakfulla ex- 
libris, graverade af Gillberg, Rhen, Floding, Heland, Martin m. fl. 
Många vackra bokägarem arken förekomma äfven från senare tider, af 
Agi Lindegren, Rob. Haglund, Carl Larsson, B. Almquist o. s. v.^ 

En nyhet för den senare upplagan äro porträtten, hvilka till etl 
ganska stort antal pryda verket. Jämte några kungliga personer möta 
vi här framstående personer från skilda delar af litteraturens område 
under de gångna seklen. Porträtten synas vara reproducerade efter 
väl valda original, dock borde t. ex. för Elias Palmskiölds porträtt 
hafva kunnat erhållas en bättre förebild. Den kände bibliofilen Carl 
Gustaf Warmholtz* bild är återgifven efter ett oljeporträtt å wachtmeis- 
lerska egendomen Kristineholm och här för första gången synlig i tryck. 

En annan nyhet är den förteckning å bokbindare, som upptager 
sid. 767 — 887 i sista delen. Förteckningen meddelar en mängd namn^ 
hvartill i allmänhet fogats ortnamn och årtal. Författaren anger själf, 
att namnlistan kan anses vara tämligen fullständig hvad angår skråtiden, 
»den tid då det fanns ordning här i landet», men ofullständig efter 
samma tid. Intressanta äro de många afbildningarna af äldre och 
nyare band, t. ex. Marcus Sigfridssons präktiga band från 1620 och 
Gustaf Hedbergs om stor smak och skicklighet vittnande band från 
vår tid (om Hedberg se del 4, sid. 421 och 806). 

Då tryckningen af de sex volymerna fortgått från 1896 till 1904, 
har herr Carlander varit i tillfälle att i slutet af de olika delarna bi- 
foga en icke obetydlig samling af rättelser och tillägg, hvilket haft till 
följd att samma person eller boksamling finnes omtalad på flera ställen ; 
men då det vidlyftiga registret är gemensamt för alla delarna, före- 
ligger ingen svårighet att finna allt hvad som kan vara meddeladt i 
ett visst afseende. Registret — såväl person- som sakregister — 
synes vara omsorgsfullt uppgjordt och upptager ej mindre än 261 
spalter. 

För en ex-libris- samlare eller för bokvännen är herr Carlanders 
arbete Svenska bibliotek och ex-libris säkerligen oumbärligt, för en 
forskare i personhistoria af synnerlig nytta. 

Arbetet är, utom i en del svenska tidningar, recenseradt i föl- 
jande utländska tidskrifter, nämligen i Ex-libris-Zeitschrift 1 904 af den 



Digitized by 



Google 



47 



bekante ex-libris-samlaren grefve Leiningen-Westerburg, i Archives de 
la société des coUectionneurs d*ex-libris et de reliures historiques 1 905 
Af Dr. L. Boulaud och i Journal of the ex-libris society 1905 af W. H» 
K. Wright. ^ 



Tillägg. 

Först sedan uppsatsen om Gustaf Hesselius i sista häftet af denna 
tidskrift för 1905 blifvit tryckt, fick undertecknad kännedom om att 
den tidigare af de två där refererade amerikanska artiklarna redan 
1898 varit föremål för en utförlig redogörelse i Ny ill. tidn. af dess 
dåvarande redaktör bibliotekarien Olof Granberg. Till denna redo- 
görelse, som bland annat ordagrannt återger citaten ur S:t Barnabas' 
kyrkobok, får jag härmed hänvisa Personhistorisk tidskrifts läsare. 

Sigrid Leijonhufvud, 



Fråga. 

I. Har någon sig bekant, om en medeltida svensk frälsesläkt Ruda 
existerat, och hurudant vapen den fört? Alla upplysningar häröfver 
samt angående nämnda ätts sammanhang med 1700-talets små- 
ländska prästsläkt Äuda mottagas med tacksamhet. 

Liibeck, Breitestr. 34, den 21 jan. 1906. 

C V. E, Björkman^ rektor. 



Insända porträttförteckningar. 

såsom svar på det af samfundet utsända cirkuläret hafva intill 
den 25 mars förteckningar inkommit från nedanstående ägare af porträtt- 
samlingar : 

K. Medicinalstyrelsen^ K. Kontrollverket (gen. doktor A. Tamm), 
K. Öf ver intendentsämbete t (gen. slottsarkitekten A. Lindegren), K. Pa- 
tent- och Registreringsverket (gen. kammarherre A. Kuylenstjerna), K, 
Landtmäteristyrelsen (gen. aktuarien W. Härnqvist), Generalstaben (gen. 
kapten A. Lyström), K, Lifregem. grenadjerers officerskår (gen. kap- 
ten E. Silf vers värd). K, Lifregem, dragoners officerskår (gen. öfverste- 
löjtn. C. G. Plåten), K. Svea trängkärs officerskår (gen. löjtn. A. 
W. Blix), Björn lunda kyrka (gen. kyrkoh. H. Wendell), By k:a 



Digitized by 



Google 



48 

(gen. kyrkoh. A. E. Lefrin), Elf dalens k:a (gen. prosten C. W. Söder- 
ström), Enköpings k:a (gen. kyrkoh. E. Rydeman), Fröjereds k:a (gen. 
kyrkoh. A. L, Linder), Hölö k:a (gen. kyrkoh. C. R. Grandin), Kristine- 
hamns k:a (gen. kyrkoh. O. Nordenhaag), Löderups k:a (gen. prosten 
J. Th. Malm), Nora stads o, landsförsamL k:a (gen. kyrkoh. E. Låft- 
man), Norrköpings Hedvigs k:a (gen. kyrkoh. J. P. Fogelqvist), Ske- 
rerids k\a (gen. pastor A. L. Himmel strand), Ovikens k\a (gen. prosten 
M. Bergman), Stockholms finska församl. k:a (gen. kyrkoh. V. Mon- 
tell), Söder ala k:a (gen. prosten A. W. Qvamström), Tryserums k:a 
(gen. kyrkoh. P. A. Amman), Vimmerby k:a (gen. kyrkoh. Hj. Tidman), 
Vånga k:a (gen. kantor C. F. Almroth), Orberga k\a (gen. kyrkoh. 
K. F. Hägerström), Gyllenbjelkeska hospitalet^ Kvidinge (gen. kyrkoh. 
R. Helgesson), Klippans bruksskola (gen. A. P. Forkman), Brand- och 
lifförsäkringsaktieboL Svea^ Göteborg (gen. Ernst Bring). 

Afzelius, C, disponent, Norrköping; Ahlqvisty F,, kyrkoh., Flise- 

?d; Arbman^ O. E.^ kyrkoh.. Borgsjö; Armfelt^ G.y grefve. Salo- 
minne, Finland; Barchoeus^ G, IV,, komminister, Rättvik; Berch, Fh.j 
ryttmästare, Ösjö; Björkman, C. A. T,, i. d. landshöfding, Stockholm; 
Brände II, /., f. d. inspektor, Nordin grå; Brolin, A, W., kyrkoh.. Veta; 
Burenstam, C, f. d. minister, Tjelfvesta; Colliander, N, löjtnant, 
Mengsholm; Gellerstedt, A. T., f. d. öfverintendent, Stockholm; ffa- 
milton. G., grefve, godsägare. Hjälmsäter; von ff of sten, N., godsägare, 
Kilagården; Hogner, G,, kyrkoh. Nyköping; von Knorring^ J. V., 
frih., öfverintendent, Göteborg; Larsson, E,, disponent, Glafva (gen. 
kyrkoh. Th. Peterson); Leijonhufvud, B, A., frih , general (gen, föl- 
jande); Leijonhufvud, S, A: son, frih., öfverstelöjtnant, Stockholm; Linde- 
man, A, E,, kyrkoh., Undersåker; Ljunggren, V, /,, kyrkoh., Arby; 
Norberg, A, /,, kyrkoh., Sparrsätra; Norberg, F, E., f. d. kamrerare, 
Göteborg; Nordencreutz, G, V,, häradsskrifvare, Sala; Noreen, A, G., 
professor, Uppsala; Noréus, V., rådman, Stockholm; von Flaten^ Ellen, 
fröken, Stockholm; Fung, C, fröken. Svartsjö; Funstedt, A, F., 
kyrkoh., Gökhem; Silfversparre, W., auditör, Vänersborg; Silfversvärd, 
E,, kapten, Örebro; Silfversvärd, E. A. G., godsägare, Nolheden; Silf- 
versvärd, G,, öfverstelöjtnant, Karlskrona; Silfversvärd, L., fru, Sköfde; 
Sparre, K. U,, frih., landshöfding, Östersund; Stackelberg, M., frih., 
Viborg, Finland; Stenholm, E,, f. Silfversvärd, fru, Stockholm; von 
Strokirch, C, e. jägmästare. Liden ; Strömfelt, H,, f. d. öfverste (saml. 
å Tärnö, gen. aman. S. Ambrosiani); Svensson, A,, handlande, Stock- 
holm; Tamm, A,, fil. d:r, Stockholm; Thordeman, J, F., kontrakts- 
prost, Ununge; Wachtmeister, G., grefve, f. d. ryttmästare. Knutstorp; 
Westerling, G. /,, fröken, Stockholm; Wermcrantz, E,, domprost, 
Skara; Ydström, J, E,, kyrkoherde, Ulfsbäck. 



Digitized by 



Google 



49 



En borgerlig släktkrönika. 

Af Nils Sjöberg. 

Köpmannen i Stockholm Johannes Glock hade i kalendariet 
till sin almanacka eller >Zeit-Buch ubers Jahr nach der heil- 
samen Geburt unsers Herren und Seligmachers Jesu Christi 
MDCLVII» gjort sina annoteringar öfver hvad han ansåg an- 
teckningsvärdt. Vid slutet af året inträffade en för honom 
märklig händelse, i det hans förstfödde son kom till världen. 
I anledning häraf bestämde han sig för att använda sin alma- 
nacka till ett större ändamål: i den skulle den Glockska släk- 
tens historia skrifvas. Han lät därför inbinda den jämte rena 
blad i ett vackert svart svinskinnsband med guldpressningar/ 

Själf gjorde han början genom att anteckna hvad han visste 
om sin tyska släkt, berättade om sina läroår och om familje- 
tilldragelser. Hans son Johan Glock ärfde boken och fortsatte 
att fylla den först med en afskrift af sin morfaders, vinskänken 
Hans Marschalk's, anteckningar och sedan med sina egna. 
Efter hans död öfvertogs släkthistorikerns kall af hans änka 
Birgitta Elisabeth Rombauts. Den första anteckningen är från 
1657, den sista från 1752, det är således i det allra närmaste 
100 år, som boken varit i användning. Här i korthet den släkt- 
historia boken ger oss. 

Martin Glock, Gerichts Schöpfe i Bommersheim i grefska- 
pet Hanau, hade åtskilliga barn, bland dem sonen Joachim (f. 
1566, d. 1638), borgare och köpman i Frankfurt a. M. Denne 
var gift två gånger. Samtliga barnen i det första giftet dogo unga. 
I det andra giftet med Ester (f. 1593, d. 1645), dotter af köp- 
mannen och rådmannen Conrad Emel och Helena Bauerin,* 
föddes i) Anna Barbara, gift med köpmannen Michel Meyer, 
2) Antonius, juris doktor, som två gånger var gift, 3) Hiero- 
nymus, sockerbagare i Pressburg i Ungern, och 4) Johannes. 

Denne sistnämnde, Johannes Glock^ påbörjaren af släkt- 
boken, föddes i Frankfurt a. M. den 18 november 162 1. Af 
sina föräldrar blef han icke blott uppfostrad i gudsfruktan utan 
äfven tillhållen att flitigt besöka skolan för att lära räkna och 

' Boken tillhör nu riddarhussekreteraren J. M. Stuart. 

' Dennas far Jörg Bauer hade från Rotenburg a. d. Tauber fl)rttat till 
Frankfurt a. M., där han blef skomakare och rådman. 

PersonhistorUk tidskrift tgoö. 4 



Digitized by 



Google 



50 

skrifva och andra dygder och uppfostrad att alltid uppföra sig 
som ett lydigt barn mot dem. 

»A:o 1638, 39 och 40», berättar han vidare,* »reste jag flera 
olika gånger tillsammans med min svåger Michel Meyer till 
Frankrike för att där inköpa vin och hjälpa honom att föra det 
till Frankfurt. År 1640 hade jag kommit i tjänst hos Johan 
Henrich Scheffer och tjänade honom 4 år som 'Junger', stannade 
sedan i hans tjänst ända till år 1652 den 10 mars. Han handlade 
med vin och hade också en mängd bra kommissioner af tyger, 
papper, specerier och växlar, så att jag hos honom förvärfvade 
alla goda kunskaper och erfarenheter.» Under denna tid gjorde 
Glock affärsresor till Nurnberg, Cöln, Hamburg och Amsterdam. 

Till slut reste han för sin principals räkning till Stockholm 
för att utkräfva en fordran hos Herman Camphausen. Ankom- 
men hit den 14 augusti 1652 har han tämligen fort beslutit sig 
att stanna kvar, ty redan den 3 september samma år trädde 
han i tjänst som bokhållare hos drottning Kristinas lifmedicus 
Johannes von Wullen. 

»A:o 1657 den i februari», fortsätter Johannes Glock, »blef 
jag genom Guds skickelse förlofvad med fru Kristina, sal. Jacob 
Dietmars efterlämnade änka och äkta dotter till Hans Mar- 
schalk, borgare och förnäm vinhandlare i Stockholm, och den 
10 samma månad lät jag anhålla om hennes hand genom Johan- 
nes von Wullen och Abraham von Eijck. Den AUrahögste 
gifve därtill sin nåd och välsignelse. Den 22 lyste det för 
första gången i Tyska kyrkan och Maria. Den 10 mars var 
min förlofnings- och bröllopsdag, vigseln skedde i herr Hans 
Marschalks hus uppe i den stora salen och förrättades af ma- 
gister Pfeiff. Gud förläne till detta påbörjade äktenskap sin 
nåd och välsignelse, hälsa och långt lif, frid och endräkt och 
slutligen därefter den eviga saligheten. Följande personer hafva 
på min bröllopsdag gjort sig besvär att vara *Mansschaffer' : 
Lorentz Alteneck och Joachim Losse; 'Gesellenschaffer': Jiir- 
gen Loss och Casper Ruberts; 'Brautfrau' Doct. Johannes von 
Wtillens fru; 'Vorgangsfrauen': Mårten Hartman's hustru och 
Johan Becker's hustru; 'Vorgangsjungfrauen': Herr Carl Hans- 
sons dotter Margretha och Herr Doktor Johannes von Wiillen^s 
dotter Susanna*. Detta vårt bröllop varade två dagar och hölls 

* Han skrifver liksom sonen och svärfadern på tyska, som jag öfversätter 
med vissa af sammanhanget betingade omkastningar. 

^ Sacklén uppger att J. v. Wullen's dotter hetat Anna. Sv. Läkarhist. i: 339. 



Digitized by 



Google 



51 

i min svärfars Hans Marschalk's hus och bevistades af många 
herrar och vänner, så ock fruar och jungfrur, och gick allt i 
stillhet, frid och endräkt ända till slutet. Nota. På vår för- 
lofningsdag gaf jag min käraste, eller lofvade henne genom 
magister Pfeiflf, 400 rdr sp. och 100 dukater till förbättring.» 

Hela denna beskrifning af ett borgarbröUop i Stockholm 
vid midten af 1600-talet är rätt intressant. Man ser, att då ännu 
kvarstod det gamla skicket, att, sedan man privat fått ja af den 
utvaldas föräldrar och möjligen också af henne själf, man ännu 
en gång måste offentligen begära henne till äkta genom böne- 
män. Ännu användes allt »förgångsfolket», »skaffaren» eller 
»förgångsmanneni, som åtagit sig vara ett slags hofmästare 
och skulle förestå serveringen, mottaga gästerna, ordna dem 
efter rang och under hela bröllopet vara taleman, »brudfrum, 
som klädde bruden, >förgångsfruarna>, som voro värdinnor och 
förestodo matlagningen, och till slut brudjungfrurna och brud- 
svennema, som närmast motsvarade våra tärnor och marskalkar. 
Tidstypisk är också den lilla lättnadens suck öfver att det hela 
aflupit n stillhet, frid och endräkt», hvilket, öfversatt på nutida 
svenska betyder: utan slagsmål. 

Huru länge Glock stannade i tjänst hos d:r v. Wiillen upp- 
ger han ej, men i Tyska kyrkans vigselbok kallas han redan 
vid sitt giftermål för »Kaufmann», och förmodligen har han efter 
sin svärfars död (1660 V») öfvertagit hans rörelse som vinhand- 
lare och munskänk; åtminstone tyder det på något dylikt, att 
han tre månader efter dödsfallet blef borgare i Stockholm — 
något som kostade honom 43 '/« rdr sp. och en god måltid — 
och att han senare omtalar sin »Kellerknecht» som afliden. 
Själf dog han den 3 februari 1669 och begrofs den 11 i Maria 
kyrka. Hans änka gifte 1670 'V/ om sig med Johan Daniel 
Braun (död 17 13 ^/a). 

Johannes Glocks enda barn, sonen Johan Glocky föddes den 
17 december 1757. »Gud gifve honom mycken lycka och väl- 
signelse, så att han blir from och stor, att han uppväxer i alla 
dygder och gudsfruktan, att han efterföljer sina föräldrar och 
förfäder i kristliga dygder, och gifve honom ändtligen den eviga 
saligheten», skrifver hans fader om honom. Själf börjar han 
sin lefnadsbeskrifning med sin första utländska resa: 

»A:o 1678 den 19 juli reste jag första gången i Guds namn 
från mitt fädernesland till Amsterdam, och följde mig min styf- 
far till Lenna krog, hvarest vi stannade till klockan 4 på mor- 



Digitized by 



Google 



52 

gonen, då jag tog afsked af min fader och fortsatte min resa 
till Dalarö, dit jag ankom före kl. 6 och strax lät sätta mig 
öfver till skeppet. Där lågo vi för contrair vind till den 24, dä 
vi lyfte ankar men ej kommo längre än till skansen, hvarifrån 
vi afreste tidigt följande morgon och uppnådde på kvällen lyck- 
ligen Elfsnabben, där vi måste stanna till nästa dag. På mor- 
gonen gingo vi med Gud och en god vind till sjöss och anlände 
lyckligt och friska den 6 augusti, Gud vare lof, till Travemlinde, 
där jag, m:r Breuning, Lukas Bäcker's söner och Clas Mattissen 
strax läto sätta oss i land och där vi tillbragte natten, tills vi 
följande morgon i tre vagnar reste till Ltibeck, dit vi ankommo 
kl. II middagen, och togo vi vårt logement vid torget vid 
Koburg Herberg i Konig von Schweden, hos en man vid namn 
Johan Weijgant, en präktig och glad karl; och där stannade vi 
till den 9 augusti om morgonen, då vi i Guds namn vidare 
fortsatte vår resa med postvagn till Hamburg och därifrån med 
farande posten till Amsterdam. Här stannade jag hos min 
patron ända till den 24 juH 168 1.> 

Han reste då hem men återvände till Amsterdam, där han 
1683 — 85 hade egen affär. Om sin ställning efter hemkomsten 
till Stockholm nämner han ingenting, endast att han 1688 den 
24 januari inlade sin »libell» i härvarande »Erb CoUegio», för att 
börja process om sitt arf. Han dog 1729 ^^je. 

År 1699 *V4 gifte han sig med sal. Brodins änka, Maria 
Drissel, som i sitt förra gifte hade två barn: Lars och Maria. 
I detta äktenskap föddes Johannes f. 1701 'V^, gift 1725 "Vs 
med Johan Geists dotter och Erik f. 1702 V"» död samma år V"- 
Hustrun dog 1705 'Vs och begrofs i Klara kyrka. 

Andra gången gifte han sig 1707 ^^U med Birgitta Elisa- 
beth Rombauts, dotter af Rombaut Mattissen och Christina 
Backman, och hade med henne barnen i) Johan Rombaut född 
1708 'V3, död 1709 7/9» 2) Christina född 1709 V3, gift 1726 »Vi « 
med Samuel Eckerman, död 1738 3»/,, 3) Maria Elisabeth född 
1710 Vio, 4) Birgitta Elisabeth född 1718 »V», död 1723 s/s» 
5) Maria född 17 19 "/"» gift 1739 ^A med stadskassören Mag- 
nus Giöthe, farmor till bildhuggaren E. G. Giöthe. 

Hans Marschalk^ hvars anteckningar hans dotterson har 
afskrifvit, var enligt 1658 års mantalslängd munskänk och bo- 
satt på söder; han hade 1636 ""U aflagt borgareden och 1645 
*Vx3 af drottning Kristina fått gäfvobref på tomten i hörnet af 
Södermalmstorg och Hornsgatan, på hvilken han låtit uppföra 



Digitized by 



Google 



53 

ett fast stenhus, detta som ersättning för att hans »gård wed 
Malm Torget belägen, wid gaturnes reformation där på Mall- 
men är aldeles refwen och ruinerat». Förutom födelser och 
dödsfall inom familjen berättar Hans Marschalk hufvudsakligen 
om sitt förhållande till Tyska kyrkan, vid hvilken han tyckes 
varit mycket fästad. Så omtalar han alla gånger han gått med 
håfven (»Klingbeutel»), något som synes hafva betraktats som 
en heder att få göra. »A:o 1636 den 19 juli», säger han vidare, 
»har jag i Guds namn med godt hjärta och glädje låtit göra åt 
Tyska kyrkan en silfverskål för att gå omkring med här pä 
Södermalm. Denna har jag öfverlämnat tillj Henrik Meurman 
för att den skulle införas i kyrkboken, den kära tyska försam- 
lingen till det bästa och Gud till ära. Den väger 62 lod, och 
5 uns guld har åtgått till förgyllningen. De som första gån- 
gen gingo därmed voro mäster Melcher Bruzel och mäster 
Hendr. Keyser. Gud gifve mycken lycka och välsignelse där- 
till. Amen.» Han dog 1660 den 5 februari i en ålder af 59 år, 
2 månader och 8 dagar. 

Han gifte sig 1630 ^o/g med Kristina Olofsdotter (död 1668 
^5/a i en ålder af 78 år och] 9 månader), antagligen i hennes 
andra gifte, ty han säger: »A:o 1648 den 10 aug. kom min styf- 
son i min kost, och jag gaf honom också min stora kredens på 
80 lod för att däraf göra sitt mästerstycke.» Barnen voro i) 
Friedrich född 1632 »V», död 1633 ^V/» 2) Johan född 1633 Vs, 
död 1657 V3, 3) Kristina född 1635 Vs, gift 1654 s/s nied Jacob 
Dittmar och andra gången 1657 '% med Johannes Glock. Själf 
synes Hans Marschalk också varit gift en gäng förut, då han 
uppgifver, att hans son Kristoffer 1637 reste till Tyskland. 

Detta| är det hufvudsakliga innehållet i Johannes Glocks 
släktbok. En modern människa tycker vid genomläsandet, att 
stilen är litet tung, dä hvarje notis är åtföljd af långa nedkal- 
landen af Guds välsignelse, och man kanske också drar på mun, 
då man märker, hur dessa ibland stelnat till endast formler. 
Så t. ex. säger Johan Glock: »A:o 1670 d. ii juli förlofvade och 
gifte sig min salig moder för andra gången med Johan Daniel 
Braun. Den Högste Guden gifve dem sin välsignelse i alla deras 
dagar. Amen.» Notisen är tydligen nedskrifven efter moderns död! 
Men det är likväl alltid med en viss veneration man tar i sin 
hand en bok från den tid, då en släkts medlemmar, ansågo 
släktens historia vara af något intresse och böra bevaras. 



Digitized by 



Google 



54 



Lars Kaggs anträd. 

Medd. af Govert Indebetoti. 

På den gamla egendomen Skalltorp i Östra Vingåkers socken 
af Södermanlands län, hvilken fordom ägts af familjerna Rosen- 
stråle, Kagg och Drake, förvaras fältmarskalken Lars Kaggs anträd. 
Då Lars Kagg blef friherre den i6 oktober 165 1 och grefve den 
2 oktober 1653 och han i anträdet endast angifves såsom friherre, 
synes dess tillkomst ligga mellan dessa tider. 

Taflan, som är målad på duk, mäter en höjd af 55 och en 
längd af 115 cm. Bottnen är svart med rödkantade hvita skyl- 
tar för namnen, som äro präntade med svart. Sedan taflan blif- 
vit restaurerad, ter den sig såsom vidfogade afbildning utvisar. 

De öfversta sexton anorna hänföra sig till följande personer: 

1. Herr Erland Kagg (Kagg n. 68). 

2. Fru Carin, Axel Perssons dotter till Rossvik (Strömfelt n. 224). 

3. Herr Peder Ericsson till Granhammar (Örnflycht n. 84). 

4. Fru Carin, Aron Bengtssons dotter (tillbakaseende ulf). 

5. Herr Brun Svensson till Häggetorp (Forstenasläkten n. 2). 

6. Fru Gyrit Bengtsdotter (gul sparre i rödt fält). 

7. Herr Sigge Larsson till Skofteby (Sparre af Rossvik n. 7). 

8. Fru Brita, Bengt Anderssons dotter (öra). 

9. Herr Olof Pedersson (röd sparre i blått fält, med en gul lilja 

nedanför och två halfva liljor ofvanför). 

10. Fru Gunila, Lars Hårds dotter (Hård af Segerstad, n. 17). 

11. Herr Tord Björnsson (Store n. 79). 

12. Fru Kirstin, Bengt Krabbes syster (Krabbe af Svaneby, n. 46). 

13. Herr Knut Ribbing (Ribbing n. 15). 

14. Fru Kirstin, Göstaf Matssons dotter (ginstyckad röd och blå 

sköld med gul sexuddig stjärna). 

15. Herr Olaf Arvedsson till Tofta (Stenbockska hjärnvapnet). 

16. Fru Kari, Harald Lakes dotter (styckad blå sköld med half 

gul lilja och däröfver en hvit fågel). 



Digitized by 



Google 




Digitized by 



Google 



56 



Ett porträtt af Karl X Gustaf. 

Den frejdade konung, som med sitt namn förenar minnet af 
Sveriges högsta politiska maktställning, är i dessa dagar föremål 
för en särskild uppmärksamhet. Den i8 — 20 juli 1906 infaller 
2So:e årsdagen af tredagarslaget vid Warschau — ett minne 
som äfven i Preussen torde komma att firas. För närvarande 
pågår en insamling för att den 26 februari 1908 hugfästa erinran 
om Sveriges fördelaktigaste fred genom en minnesstod öfver 
samme konung, hvars glänsande personlighet och hvars geniala 
ingripande särskildt för den praktiska skandinavismens sak en 
känslosam tankeriktning haft en viss benägenhet att undervärdera. 

Intresset för anskaffande af bilder af Karl X Gustaf är gifvet- 
vis för närvarande stort, och det är att hoppas, att genom Per- 
sonhistoriska samfundets porträttcirkulär flera dylika skola blifva 
kända. 

Det porträtt, som här offentliggöres, har haft rätt egendomliga 
öden. Efter en irrfärd genom Europa hamnade det slutligen i en 
lumpbod Å Cannes (Alpes maritimes), där det på 1870-talet upp- 
täcktes och köptes af dåvarande svensk-norske vicekonsuln John 
Freundt, från hvilken det sedermera genom arf öfvergått till fa- 
miljen Planting-Gyllenbåga. Porträttet är osigneradt, men är 
sannolikt ett original. Det mäter 59 cm. i höjd och 49 cm. i 
bredd och är i vänstra hörnet försédt med det pfalziska vapnet 
under kunglig krona. 



Digitized by 



Google 



57 



Johannes Palmberg. 

Några anteckningar af Oscar Nycander. 

Under rubriken En svensk medicinisk folkskriftsförfattare 
pä i6oO'talet har doktor Wilhelm Djurberg framlagt en förträfflig 
kulturbild i Hygiaeas aprilhäfte år 1900, kompletterad i februari- 
häftet 1906. I denna skildras, huru Strängnäs-djäknen Johannes 
O. Robelius, alias Palmberg, med utmärkta rekommendationer 
från gymnasiirektorn i Strängnäs inskrefs vid Åbo universitet år 
1663; huru han där ägnade sig åt mediciniska studier under den 
försumlige professorn i medicin Daniel Achrelius men samtidigt 
utöfvade en liflig verksamhet såsom praktiserande läkare, hvilken 
verksamhet åsamkade honom åtskilliga af konsistoriet afgjorda 
tvistemål angående läkararfvoden; vidare skildras, huru han genom 
värjemålsed måste fria sig från anklagelsen att hafva begått in- 
brottsstöld; huru han i Åbo satte många krafter i gång för att åt 
sig utverka rekommendationer till grefve Per Brahe d. y. för er- 
hållande af stipendium till utrikes studieresa — hvilken dock 
aldrig kom till stånd — ; huru han öfvergaf Åbo och sina ut- 
sikter att möjligen blifva Achrelius* efterträdare för att vid Sträng- 
näs' gymnasium söka lektoratet i fysik; huru han med >Herr 
Pährs» hjälp, dock först efter långvariga strider med dåvarande 
biskopen i Strängnäs, Eric Emporagrius, tillträdde denna befatt- 
ning samt slutligen efter talrika konflikter med konsistoriet, men 
med mäktiga herrars hjälp, >på kunglig befallning och grefve 
Erik Dahlbergs kallelse» fick kyrkoherdebefattningen i Turinge, 
där han tre år senare, år 1691, afled, varande då den ende svenske 
läkare, som på 1600-talet skrifvit populär medicin i almanackan. 

Denna uttömmande och på många intressanta detaljer rika 
skildring, som grundats på ingående arkivstudier, har möjliggjorts 
genom de många anteckningar, som återfinnas i konsistoriiproto- 
koUen i Åbo och Strängnäs om Palmberg. Denne var otvifvel- 
aktig^ en mycket begåfvad man, men hans b^åfning öfverträffa- 
des af hans närighet och sällsporda energi, som hjälpte honom 
att öfvervinna svårigheter, för hvilka en annan gifvit vika; där- 



Digitized by 



Google 



58 

vid skydde han ej att anlita intriger och vann så ofta sitt raål 
på omvägar. Härom vittna de rekommendationer, han lyckades 
förskaffa sig till regeringen. Han var ej heller rädd att öppet 
angripa sina öfverordnade; så angaf han sin egen lärare, professor 
Achrelius, för att denne T^decreteraU Palmberg att få af sin patient 
»för sitt omak 5 d:r, där Palmberg dock förväntade 60 d:r och for 
medikamenter 30 d:r>, och öfver den myndige och mäktige biskop 
Emporagrius' åtgärder i Strängnäs klagade han flerfaldiga gånger 
och med framgång. Det är denna Palmbergs stridslystnad och 
mindre vanliga energi, som lämnat så många minnesmärken 
efter sig i våra arkiv, och som därigenom gjort det möjligt för 
doktor Djurberg att nu efter seklers förlopp framlägga en så 
tydlig bild öfver Palmbergs lefnad, verksamhet och karaktär. 

Naturligtvis ägnas i denna medicinsk-historiska skildring, 
skrifven för Hygiaea, hufvudintresset åt Palmbergs medicinska 
arbeten, bland hvilka särskildt refereras Svenske örtekrantzen^ 
som under många decennier var den -enda använda läroboken i 
botanik, densamma i hvilken Carl v. Linné enligt egen uppgift 
inhämtade sina första botaniska kunskaper, samt de båda popu- 
lärmedicinska uppsatserna T^Een kort medicinsk sundheetsskotsel 
tillsammandragen aff Johanne Palmbergh löyoT» samt ^yohannis 
Palmbergs Sundheetsskötsels Continuation Anno i6yi^; men för 
den ej medicinskt bildade allmänheten har uppsatsens rent bio- 
grafiska innehåll otvifvelaktigt det största värdet. Det är äfven 
ur denna synpunkt, som författaren af dessa rader ansett sig böra 
hos redaktionen anhålla om plats för dem i och för komplettering 
af Palmbergs biografi med några af Djurberg ej kända fakta, 
om hvilka författaren under genealogiska forskningar angående 
sin släkts historia fått kännedom. 

När Palmberg inskrefs vid Strängnäs' gymnasium, kallades 
han Johannes O. Robelius, och det var under detta namn han 
erhöll gymnasiirektorns, af Djurberg återgifna rekommendation till 
Åbo universitet. Att denna Robelius var indentisk med Palm- 
berg har Djurberg tydligt ådagalagt, ehuru han samtidigt för- 
klarar sig icke kunna påvisa sammanhanget mellan de båda nam- 
nen. Sammanhanget är emellertid tydligt nog. När Palmberg 
lämnade gymnasium, var hans far, Olaus Palmberg, kyrkoherde i 
Tuna församling, såsom äfven säges i förutnämnda rekommen- 
dationsskrifvelse, men denna befattning hade han tillträdt först år 
1661, således endast 2 år före skrifvelsens affattande, medan han 
däremot åren 1641 — 1661 och således vid den tidpunkt, då sonen 



Digitized by 



Google 



59 

blef gymnasist, var komminister i Råby.* I denna församlings 
komministergård var Johan Palmberg född och fostrad, och var 
det därför helt naturligt, att till hans namn Johannes Olai en- 
ligt gammal sed lades det latinska epitetet Robelius^ d. v. s. en 
upplysning, att han var från Råby. 

I sammanhang med beskrifningen af den långvariga striden 
om besättandet af lektorstjänsten i Strängnäs framhåller doktor 
Djurberg, huru uppgifterna om tiden för hans utnämning strida 
mot hvarandra, i det att Catalogus Lectorum Regii Gymnasii 
Strengnensis uppger, att hans utnämning skett 1672 'V?» medan 
enligt Strängnäs' konsistoriums protokoller striden om platsen 
ännu pågick i slutet af år 1674.* 

Med platsens tillsättande förhåller det sig emellertid sålunda. 
Lektoratet söktes ej endast af Palmberg utan äfven af Palmbergs 
äldre studiekamrat från Åbo Petrus Laurentii Nycander. Denne 
hade aflagt examen i Åbo sannolikt sommaren 1667, ^^^r han i 
Consistorii Academici Aboensis äldre protokoller, 1664 — 1671, 
står nämnd den 7 augusti 1677 att hafva kort förut hållit absolu- 
tion (examensfest) å »Mertens kellare». Strax härefter anställdes 
han af borgmästaren i Brahestad, Henricus Corte, såsom »prae- 
ceptor» för dennes söner, och enligt Westzynthius' likpredikan 
öfver Jacob Corte i Kungl. Biblioteket åtföljdes Nycander af dessa 
sina lärjungar, då han hösten 1668 öfverflyttade till IJppsala samt 
efter skedd prästvigning våren 167 1, då han »affekterat att blifwa 
lector i Strängnääs», till denna plats. Enligt Lagus disputerade 
han härstädes 1672 samt nämndes eller valdes samma år af kon- 
sistoriet (se biskop Emporagrius' nedan anförda skrifvelse) till lektor 
i logik och fysik. I domkapitlets protokoll af den 8 juni 1672 
läses: »Om successore till lectionem physicam talas om Palmberg 
och Nycander och präfereras Nycander Palmbergio, saken tages i 
betänkande och skall Nycander göra proof». Detta prof aflades, 
och Nycander fick platsen åtminstone på förordnande. 

När Palmberg sålunda blef förbigången, söker han hos bi- 
skopen rekommendation till regeringen om tillstånd och understöd 
till att utge sitt förutnämnda botaniska arbete Svenske örte- 
krantzen. Biskopen, som gärna ville gifva Palmberg någon ersätt- 
ning för förlusten af lektoratet, utfärdar med nöje en dylik re- 
kommendation, daterad den 25 juni 1672, och med denna skrifvelse 
reser Palmberg till Stockholm, uppvaktar regeringen och söker 



* Se Strängnäs' stifts Herdaminne af Hagström, II, sid. 353. 
' Se Hygiaea 1900, sid. 399. 



Digitized by 



Google 



6o 

icke allenast det med rekommendationen afsedda tillståndet utan, 
enligft biskopens egna ord, »tyder htnne så uth lijka som wij (bi- 
skopen) därmed skulle gilla och äska honom till att blifwa pro- 
fessor och förtiger att han war funnen odugelig, säger icke heller 
något om then andre som utwald war, berättar ej heller up- 
richtigt alt hvad som till professionen hörde att förrättas effter 
kunglige stadga i scholeordningen, kommer altså til sitt måhl 
genom orätt berättelse och wår skrifts missbruk emot troo och 
sanning, sampt andra tiläfventyrs icke så rätta wägar, them han 
själf bäst weet»* 

Alltnog, han vinner icke allenast det sökta tillståndet utan 
äfven, trots det att konsistoriet sedan gammalt hade utnämnings- 
rätten,* kunglig fullmakt att vara medicinae et plysices lector.^ 
Med denna fullmakt återvänder Palmterg till Strängnäs och slår 
ner som en bomb i det biskopliga lägret, där Palmbergs botaniska 
kunskaper aktades mycket lågt vid sidan om de klassiska veten- 
skaperna och de teologiska dogmerna. A ena sidan ville biskopen 
af sin »stoora wyrdnad till och emot Kungl. Maj:tz nådigaste 
breef» icke alldeles förvägra Palmberg lektoratet; men då å andra 
sidan Palmberg saknade erforderliga kunskaper i de till lektoratet 
hörande hufvudämnena, hvilka biskopen specificerar sålunda: 
»Physica generalis och specialis, hwartill komma til att betrachta 
corpora simplicia och mixta perfecte et imperfecte, så och j syn- 
nerheet den förnämliga traktat De anima, af hvilken then späda 
ungdomen skal ösa grunden til pilosophiae practicai, jurispruden- 
tiae, jaa siälfwa theologiae», kunde konsistoriet icke låta honom 
undervisa i dessa högviktiga ämnen, så mycket mindre som Palm- 
berg alldeles vägrade att aflägga prof, utan vidtog den förstån- 
diga anordningen att åt Palmberg »blefwo lemnade the stydcen 
ther af att läsa, utj hwilka han såsom en medicinae studiosus, för- 
mentes kunna ju någon förfarenhet hafwa infångit», medan Nycander, 
»mognare till ålder lärdom och förtjänster, then och icke allenast 
j the stycker som til thenne proffession höra, men ock andra 
genom giorda prof är worden swarsgod funnen», fick behålla 
undervisningen i de ofvannämnda hufvudämnena såsom vice lektor 
i logik. 



' Biskopens förklaring af den 9 november 1673, förvarad bland Strängnäs 
konsistorii underdåniga skrifvelser å riksarkivet. 
' Se Hygiaea 1900, sid. 399. 
3 Riksregistraturet 1672, sid. 711, å riksarkivet. 



Digitized by 



Google 



6i 

Trots det att Palmberg enligt biskopens försäkran »icke drog 
fiärde delen af embetzens bördo», erhöll han större delen af 
lektorslönen (icke hela lönen såsom Djurberg, efter ordalydelsen 
i fullmakten d. "/? 1672, anger i februarihäftet af Hygiaea 1906, 
sid. 150), i det han fick åtnjuta »halfwa spanmåhlslönen, heela 
hemmanet, frij boning et cet.» jämte lönetillägg af befintliga medel. 
Biskopen tillägger: »så at honom lijtet skal kunna dömas feela 
utj den summa, som af heela lägenheten wore att wänta». Här- 
med åtnöjdes emellertid icke Palmberg — detta skulle varit emot 
hans natur — utan klagade hos r^eringen i en skrift, öfver 
hvilken biskopens ofvan angifna förklaring af den 9 nov. 1673 
infordrades, och hvilken föredrogs i senaten den 19 i samma må- 
nad. Trots biskopens vägande argument resolverade Kungl. 
Maj:t, såsom af Djurberg anföres, >at han (kungen) skulle giärna 
see det Palmberg blefwo vid kungl. breef ock fingo fulla löhn 
och där han intet woro förfaren att betiäna ungdomen uti logicis 
kunde en annan af lectoribus påläggas». På grund af denna re- 
solution erhöll Palmberg lektoratet odeladt den 12 juli 1674 men 
tillträdde befattningen först hösten följande aret, då Nycander för- 
ordnades att såsom vice pastor förestå Stigtomta pastorat. Den 
10 nov. 1675 blef Nycander vice rektor för Nyköpings skola och 
tillträdde tjänsten såsom ordinarie rektor den i maj 1677. Han 
dog såsom sådan två år senare den 12 juni 1679. 

Det kan förtjäna nämnas, att Palmberg år 1683 icke endast 
hos Collegium medicum, såsom doktor Djurberg uppger, utan äfven 
direkt hos Kungl. Maj:t begärde nödiga penningar till utgifvande 
af »Svenske Örtekrantzen». ' 

Då den ofvan flitigt citerade förklaringen från biskop Empo- 
ragrius är synnerligen upplysande angående lektorsbefattningens 
tillsättande, och då den dessutom med kraftiga uttryck återger 
den uppfattning, som biskopen hade om Johan Palmberg, torde 
den vara förtjänt af särskildt beaktande. 



' Palmbergs anhållan härom finnes å riksarkivet, Biografica, Palmberg. 



Digitized by 



Google 



62 



Svenska släkter. 

Samlade af Karl K:soii Leijonhttfvnd. 



I. Botvid Borgmästares släkt (Rising). 

Ättens förste kände stamfader var den under Tab. I nedan nämnde 
Botvid, Några af dennes afkomlingar kallade sig Rising^ efter Risinge 
socken. 

Utom dessa med namnet Rising^ kunna följande personer, som 
efter nämnda socken tagit namnet Rising^ här omnämnas, men de höra 
ej till Botvid Borgmästares släkt. 

Samuel Rising, hvilkens föräldrar voro komministern i Risinge 
församling Amundus Joannis Mychovius och Ingrid Bruntesdotter Ro- 
senius^ hvilken senare var gift tre gånger, föddes 1639 och dog 1722. 
Han blef kyrkoherde i Hallingebergs församling 1679 och var gift tre 
gånger. Första hustrun var Engela Johansdotter Wulfson, som varit 
gift förut och som begrofs 1690 *%• Andra gången gifte han sig 
1690 *V" "fl ed Agneta Gyllenbreider^ döpt 1669 30/9 och begrafven 
1698 30/^, samt tredje gången 1702 "V" i^ed Kristina WalleriuSj 
född 1682. 

Hans barn voro: 

Katarina Rising^ gift 1696 ^Vs roed Per Andersson. 

Kristina Rising^ som lefde 1703. 

Johan Gustaf Rising^ som 1745 var korpral, gift två gånger, och 
som dog 1764 '7/9» 73 år gammal. 

Henrik Rising^ döpt 1693 Va» fältväbel vid Kalmar regemente 
och död 1766 *'/xo. Han gifte sig med Helena Maria Ehrenmarck 
(adliga ätten n:r 1261), född 1697, död 1780 Via. 

Amund Rising^ döpt 1695 ^Vz* 

Daniel Rising, döpt 1695 Ii- 

Beata Rising, döpt 1697 "'/a. 

Ingrid Bruntesdotter Rosenii son i tredje giftet Amund, som blef 
skollärare i Gusum 1700 och dog 1731, kallade sig ock Rising. 

Vidare kunna anföras: 

Johannes Gabrielis Rising, som var student i Uppsala 1648. 



Digitized by 



Google 



63 

Per Rising^ som var borgmästare i Öregrund och gift med Ulrika 
Sträng. Deras dotter Lovisa Albertina föddes 1743 '%, gifte sig 
1789 ^3/4 noed hofjuDkaren Gustaf Filip Malmerfelt (adliga ätten n:r 
1878) och dog 1841 »9/1 på Gislarbo. 

Johan Gabriel Rising^ som var född 1796 i Göteborg samt kyrko- 
herde i Ljungby församling och dog 1847. 

Erik Rising^ som efter 1722 var landtmäterisekreterare. 



Tab. I. 

Botvid, Borgmästare i Norrköping i början af 15 00-talet, lefde 
ännu 1524. 

Söner: 

Hans Botvidsson, Borgmästare. Se Tab. II. 

Claudius Bothvidi^ f. 1524 i Norrköping. Magister i Wittenberg 
1551; blef slutligen kyrkoherde i Risinge församling 1559, f '5^4 V««- 
— G. m. Anna Andersdotter i hennes i. gifte [g. 2:0 m. kyrkoherden 
i nämnda församling Abrahatnus junior^ f 1566 Vs» 3*o m. kyrko- 
herden i Grebo församling Nikolaus Johannis i hans i. gifte, f 16 13]. 

Tab. n. 

Hans Botvidsson (son af Botvid, Tab. I). Var borgmästare i 
Norrköping på 1530-talet. 

Söner: 
Claudius Johannis y f. 1534. Kyrkoherde, f '579* Se Tab. III. 
Botvid Hansson. Stadsskrifvare. Se Tab. VIII. 

Tab. m. 

Claudius Johannis (son af Hans Botvidsson, Tab. II), f. 1534. 
Magister i Wittenberg 1557; blef slutligen kyrkoherde i Täby försam- 
ling 1569; t 1579- 
Son: 

Andreas Claudiiy f. 1561. Kyrkoherde; f 1607. Se Tab. IV. 

Tab. IV. 

Andreas Claudii (son af Claudius Johannis, Tab. III), f. 1561. 
Kyrkoherde i Kimstads församling; underskref Uppsala mötes beslut 
1593; t 1607 *Vxx. — G. 1584 m. Anna Rasmusdotter ^ dotter af 
kyrkoherden Erasmus Erici. 

Son: 
Claudius Andreas^ f. 1585. Kyrkoherde; f 1635. Se Tab. V. 



Digitized by 



Google 



64 



Tab. V. 



Claudius Andrea (son af Andreas Claudii, Tab. IV), f. 1585 i 
Östra Eneby socken i Östergötlands län. Kyrkoherde i nämnda för- 
samling 16T5; t 1635. 

Söner: 

Andreas Encerus^ f. 161 5. Kyrkoherde; f 1647. Se Tab. VI. 

Johannes Encerus, f. 16 17 i Östra Eneby socken. Kallade sig 
sedermera Een, 

Daniel Encerus^ f. 1622. Kallade sig sedermera Een; student i 
Uppsala 1642. 

Fetrus Encerus, Brukspredikant. Se Tab. VII. 



Tab. VI. 

Andreas Encerus (son af Claudius Andreae, Tab. V), f. 1615 i 
Östra Eneby socken. Kyrkoherde i Norralösa och Härberga försam- 
lingar 1644; t 1647 3/5. — G. 1644 m. Anna Grubh^ dotter af 
kyrkoherden Petrus Cleraentis Grubb och hans andra hustru Ingrid 
Månsdotter. 

Son: 
Claudius Engren^ döpt 1646 'V" i Normlösa socken. Blef militär 
och stupade vid Wollin 1676. 



Tab. Vn. 

Petrus Encerus (son af Claudius Andreae, Tab. V), f. i Östra Eneby 
socken. Brukspredikant vid Gusum. — G. 1669 i Grébo socken m. 
Sara Lohm^ dotter af kyrkoherden Jakob Lohm och Sara Jönsdotter. 

Söner: 
Andreas^ t ^739 *Vxa i S:t Johannes församling, 67 år gammal. 
Jakob, Student i Åbo 1692. 

Tab. VIII. 

Botvid Hansson (son af Hans Botvidsson, Tab. II). Stadsskrif- 
vare i Norrköping 1563 — 1600. — G. m. Ingrid Göransdotter ^ dotter 
af befallningsmannen öfver Bråborg och Bråbo härader Göran Sunesson. 

Barn: 

Claudius Botvidi, f. 1573. Prost; f 1646. Se Tab. IX. 

Johannes Botvidi^ f. 1575. Biskop; f 1635. Se Tab. XIII. 

Anna Botvidsdotter, — G. 1:0 m. kyrkoherden i Nykils församling 
Mattias Cuprimontanus, f. 1540, f 1608; 2:0 m. kyrkoherden i nämnda 
församling Jonas Åkerlund^ f 1638. 



Digitized by 



Google 



65 

Tab. IX. 

Claudius Botvidi (son af Botvid Hansson, Tab. VIII), f. 1573 i 
Norrköping. Kyrkoherde i Risinge församling 1607 och prost 1625; 
f 1646. — G. 1:0 m. Elisabet Johansdotter ^ dotter af bokhållaren på 
Vadstena slott Johan Arvidsson; 2:0 m. Kristina Larsson^ dotter af 
en assessor i Göta hofrätt Larsson. 

Barn: 

I. Botvidus Risingius^ f. 1608. Prost; f 1684. Se Tab. X. 

I. Georgius Risingius^ f. i Risinge socken i Östergötlands län, 
liksom syskonen. Amanuens i riksarkivet. 

I. Johan^ f. 16 1 1 ''Va i Risinge prästgård. Guvernör i Nya 
Sverige 1654; assessor i sjörätten 1660; adlad 1653 "/" med namnet 
Rising; f 1672 ^V* i Stettin. Stamfader för adliga ätten Rising^ n:r 600. 

1. En dotter. — G. m. kyrkoherden i Risinge församling Bene- 
diktus Bruzceus i hans i. gifte [g. 2:0 m. Anna Frytz\ 3:0 1662 'Vö 
m. Margareta Drysenius i hennes 2. gifte], f. 1606, f 1693 ^3/4. 

2. Olof^ som intogs i Linköpings skola 1637 9/„. 

2. Johan Rising^ f. 1630. Auditör 1654; blef slutligen rådman 
i Göteborg 1677. — G. 1675 3/7 i nämnda stad m. Metta Braun, f 
1 68 1, dotter af handlanden Lorentz Braun och hans andra hustru 
Margareta Seth. 

2. Måns^ döpt 1635 '7/". 

2. Elisabet^ döpt 1639 V". 

Tab. X. 

Botvidus Risingius (son af Botvid Hansson, Tab. IX), f. 1608 i 
Risinge socken. Magister i Dorpat; kyrkoherde i Hällestads försam- 
ling; prost 1674; f 1684 5/4. — G. i;o i Risinge socken m. Marga- 
reta Prytz i hennes 3. gifte [g. 1:0 m. kyrkoherden i nämnda för- 
samling Ericus Johannis^ f 1623 s^/s; 2:0 m. kyrkoherden i samma 
församling Mattias Norcopensis^ f. 1587, f 1634 i februari], begrafven 
1637 V4» dotter af kyrkoherden, prosten Johannes Prytz och hans 
första hustru Margareta Persdotter; 2:0 1638 m. Anna Falumbus i 
hennes i. gifte [g. 2:0 1649 "^* kyrkoherden i Jönköping, prosten 
Nikolaus Juringius i hans 2. gifte, f. 1590 i november i Jönköping, f 
där 1653 =»7/4]» dotter af kyrkoherden Nikolaus Palumbus och Ragn- 
hild Larsdotter Laurin. 

Barn: 
I. Nils Rising, f. 1636. Kyrkoherde; f 1683. Se Tab. XI. 
I. Johanna^ begrafven 1637 V4- 

1. Kerstin, döpt 1637 *V4- 

2. Rakel, begrafven 1639 '^4- 

Tab. XL 

Nils Rising (son af Botvidus Risingius, Tab. X), f. 1636 i Hälle- 
stads socken. Kollega i Linköping 1664; kyrkoherde i Åsbo försam- 
Personhistorisk tidskrift igoö. 5 



Digitized by 



Google 



66 

ling 1673; t 1683- — G. 1673 i Åsbo socken i Östergötlands län m. 
Magdalena Rosander i hennes 2. gifte [g. 1:0 m. kyrkoherden f 
nämnda församling Petrus Warelius i hans 2. gifte, f 167 1 'V^; 3*0' 
ra. kyrkoherden i samma församling Abraham Warling i hans i. gifte, 
f. 1650 i Björsäters socken i Östergötlands län, f ^^7 i mars]^ 
döpt 1 64 1 'Va^ dotter af kyrkoherden Johannes Eosander och Elisabet 
Trana. 

Barn: 
Elisabet^ döpt 1674 'Va i Åsbo socken. 

Botvid^ f. 1676. Kyrkoherde och lektor; f 1742. Se Tab. XIL 
Petrus^ döpt 1678 'Vs i Åsbo socken, begrafven s. å. Vxo. 
Magdalena^ döpt 1679 ^Vio, f- — G. 1698 i oktober m. inspek- 
tören på Ingemarstorp i Åsbo socken Jonas Persson Dahlgren, 



Tab. XII. 

Botvid (son af Nils Rising, Tab. XI), f. 1676 s/3 i Åsbo socken^ 
Rektor i Vimmerby 1709; kyrkoherde i Skeda församling 1724; förste 
teologie lektor i Linköping 1728; f 1742 VV — G. 1:0 1708 m. Amm 
Cecilia Stjernman^ f i Norrköping; dotter af borgmästaren i Nyen 
Olof Stjernman och Maria Blix; 2:0 1716 m. Margareta Fahlstenr 
från Falun. 

Bani : 

I. Nils, f. 1709 V4 i Åsbo socken. Student i Uppsala 173 1; t 
1733 i april i Linköping. 

I. Maria Magdalena, f. 1710 Va i Vimmerby, f där 1712 ^V"- 

I. Maria Margareta, f. 17 13 Va i Vimmerby. G. 1:0 1739» 
s/7 i Linköping m. kyrkoherden i Tryserums församling Henrik Jakob- 
Sivers, från hvilken hon blef skild 1739, i hans 2. gifte [g. 1:0 1737' 
"*/9 i Heda socken i Östergötlands län m. Anna Maria AschaniuSy 
f. 17 14 "V?» t 1738 ^Vs; 3:0 1740 Vio m. Helena Retzius i hennes 
2. gifte, f. 1714 3/5, f 1799 »4/3], f. 1709 8/4 i Liibeck, f 1758 Vs; 2:0 
1745 m. apotekaren i Vimmerby Liborius Stockfisch, f 1792 Vs k 
LångemåJa socken i Kalmar län, 88 år gammal. 

Anna Katarina, f. i Norrköping, f 1770 ^V" i Linköping. G^ 
där 1739 3/7 ni. domkyrkosysslomannen Knut Wahlberg, f. 1707 3/3. 
i Söderköping, f 1769 '3/3. 



Tab. XIII. 

Johannes Botvidi (son af Botvid Hansson, Tab. VIII), f. 1575 Tjio- 
i Norrköping. Prästvigdes 1604; hofpredikant 16 16 och slutligen 
biskop i Linköping 1630; f 1635 "Vio- — G. 1618 m, Katarina 
Nilsdotter i hennes i. gifte [g. 2:0 1648 m. historiografen Arnold 
Johan Messenius i hans 2. gifte, f. 1608 i Danzig, halshuggen 165 1 
*V"], t 1665, dotter af rådmannen Nils Jönsson och Brita Benkts- 
dotter. 



Digitized by 



Google 



67 

Barn: 

Maria, f före 1675. — G. 1:0 1638 m. sekreteraren i Göta 
hofrätt Lars Larsson Bohm, f. 1609 ^Vs, t ^^45 ^Vp; 2:0 m. burg- 
grefven i Göteborg Israel Johannis Norceus, adlad Norfelt, i hans 
2. gifte [g. 1:0 m. Armika Siltman, f 1646 ^V^» dotter af borgmästa- 
ren i Nylöse Albert Siltman och Brita Andersdotter af Pastela], f. i 
Ångermanland, f 1677. 

Samuel, f. 1623 ^Vs i Stockholm. Tygmästare i Stockholm; 
faktor öfver alla kronans faktorier; adlad 1650 ^^Ij med namnet Örn; 
t 1693 'Vs?.. begrafven i Maria kyrka i Stockholm. Stamfader för 
adliga ätten Örn, n:r 493. 

Noak, f. på 1620-talet. Adlad jämte sin äldre broder. 

En dotter, f vid späd ålder. 



Källor: Komminister J. A. Setterdahl i Slaka församling har väl- 
villigt lämnat ofvanstående uppgifter. Han har vid utarbetandet af 
denna släkt användt följande källor: Biografica i Linköpings stift- 
bibliotek; kyrkoarkiven i Risinge, Hallingeberg, Grebo, Normlösa, Söder- 
köping, Hällestad, Skeninge, Eksjö, Åsbo, Vimmerby, Linköping, Heda 
och Gammalkil; Sundelius, Norrköpings minne; Anrep, Svenska adelns 
ättartaflor; Berg, Samlingar till Göteborgs historia; Oden, Östgötars 
minne; Andersson, Uppsala universitets matrikel; Lagus, Åbo student- 
matrikel. 



2. Tharmouth. 

Ätten har engelskt ursprung. Den under Tab. I nedan nämnde 
Per Jakobsson Tharmouths fader var majoren Jakob Tharmouth. 

Med namnet Tharmouth kunna följande personer nämnas. Deras 
släktskap med Jakob Tharmouth kan ej för tillfället påvisas. 

Jörgen Otto von Tharmuth var major och lefde på 1600-talet, 
och hans son Göran Tharmuth tjänade som soldat vid garnisonen i 
Göteborg. 

Hans Kristoffer von Tarmoo var korpral vid Ingermanländska 
adelsfanan 1650 — 1654. 

Jiirgen Tarmou var fältväbel och stupade i Polen 1656. 
Wellam Tarmo blef fänrik vid Hans Henrik von Rappholtz dra- 
goner 1674 3°/"- 



Tab. L 

Per Jakobsson Tharmouth, Kapten vid Skaraborgs regemente. 
G. på 1620-talet med en tyska. 



Digitized by 



Google 



68 

Söner : 

Hans. Löjtnant. Se Tab. IL 

Jakob^ f. på 1620-talet i Västergötland. Kommendant på Kungs- 
holms skans 1699; adlad 1694 3/12; f i början af 1700-talet. Stam- 
fader för adliga ätten l^harmouth^ n:r 13 19. 

Göran. Löjtnant; f 1678. Se Tab. IIL 

fohan. Fänrik; {1719. Se Tab. IV. 

Tab. II. 

Hans (son af Per Jakobsson Tharmouth, Tab. I), f. på 1620- 
talet. Löjtnant. — G. m. Anna Katarina von Jordan^ dotter af ma- 
joren Mikael von Jordan och Anna von Griillen. 

Son: 
Kristoffer. 

Tab. III. 

Göran (son af Per Jakobsson Tharmouth, Tab. I). Kom i krigstjänst 
1 66 i; blef slutligen löjtnant vid Skaraborgs regemente 1 677 i februari; 
stupade vid Bohus fästning 1678 i juli. — G. m. Katarina Bartholds- 
dotter Hufwudskått^ f 1705 natten mellan den 29 och 30 april i 
Börstigs socken i Skaraborgs län, dotter af ryttmästaren Barthold 
Jakobsson Hufwudskått (adliga ätten n:r 415) och Margareta Richterin. 

Barn : 

Hans Georg. Korpral vid Skaraborgs regemente 1699 V^o; blef 
slutligen löjtnant 1707 Vs och stupade vid Moskowitz i Mähren 
1708 31/8. 

Barthold, f. 1678. Ryttare under n:r 39 vid Lifdragonerna 1700; 
blef slutligen fänrik 1706 30/6; fången i Ryssland, hvarifrån han hem- 
kom 1722; t 1725 ^°U i Stockholm. — G. där 1723 '7/io m. Maria 
Andersdotter Söderblad i hennes 2. gifte, f efter 1725 =^°/4. 

Maria. — G. m. drabanten Kohberg. 

Greta ^ lefde 1705. 

Tab. IV. 

Johan (son af Per Jakobsson Tharmouth, Tab. I). Kom 1 tjänst 
som gemen knekt vid Lifgardet 1666; blef slutligen fänrik vid Skara- 
borgs regemente 1677 'Va; afsked 1696 ^jx^\ adlades 1685, men tog 
ej introduktion; f 1719 ^Vq i Säfvare socken i Skaraborgs län. — G. 
m. Agneta Bartholdsdotter Hufwudskått^ dotter af ryttmästaren Bart- 
hold Jakobsson Hufwudskått (adliga ätten n:r 415) och Margareta 
Richterin. 

Barn: 
Barthold. Adjutant vid Skaraborgs regemente 1706 *7/a; blef 
slutligen löjtnant; stupade vid stormningen af Wiprek 1709. 
Andreas^ f ung. 



Digitized by 



Google 



69 

Anna Maria, f 1758 'V" pä Kyrkebo i Hasslösa socken 81 Sr 
gammal. — G. 1702 'V^o i Hasslösa socken m. rusthållaren Anders 
Nilsson Holm, f före 1758 *Via. 

Hans Georg, f. 1692. Fänrik; f efter 1755. Se Tab. V. 

Margareta. — G. efter 1704. 

Ursila. — G. m. kometten vid Västgöta regemente Jonas RahL 

Tab. V. 

Hans Georg (son af Johan, Tab. IV), f. 1692. Volontär vid 
Västerbottens regemente 171 1; fältväbel vid Västmanlands regemente 
17 15; erhöll slutligen afsked 1743 med fänriks karaktär; f efter 1755. 
— G. 1:0 m. Johanna Sofia Graman; 2:0 m. Hedvig Eleonora A dier- 
baum, dotter af assessorn Hans Adlerbaum (adliga ätten n:r 1635) ^^ 
hans första hustiu Maria Westerhjelm (adliga ätten n:r 1201) i hennes 
andra gifte. 

Barn: 
I. Jonas, 

1. Johan Georg, f. 1722. Faktor; f 1768. Se Tab. VI. 
I. Karl Erik, f. 1728. Stadskassör; f 1781. Se Tab. VII. 
I. Lars, f. 1729. Löjtnant. Se Tab. IX. 
I. Erik, f. 1730. Grosshandlare; f 1806. Se Tab. XI. 
I. Hans, Hökare. Se Tab. XII. 

1. Brita Kristina. 

2. En son. 

2. En dotter. 

Tab. VI. 

Johan Georg (son af Hans Georg, Tab. V), f. 1722. Faktor i 
Köping; f där 1768 3»/ia. — G. 1751 m. Brita Kristina Snidberg, 
f. 17 12 i augusti i Västergötland, f 1785 V" i Köping. 

Son: 
Johan, f. 1757 ^Va» t strax efter dopet. 

Tab. VII. 

Karl Erik (son af Hans Georg, Tab. V), f. 1728 9/5. Stads- 
kassör i Stockholm; f 17 81 i juli; begrafven s. å. '^^|^ i Jakobs för- 
samling i Stockholm. Ägde hus i nämnda stad. — G. 1770 ^^4 i 
Stockholm m. Anna Sofia Hemmendorph, f. 1742 "^je, f 1783; begraf- 
ven s. å. Va i Jakobs församling. 

Barn: 

Anna Johanna, f 1808 'V"- Ägde hus i Stockholm och Marie- 
berg. — G. m. löjtnanten Karl Appelquist, från hvilken hon blef skild. 

Sofia Karolina, f. 1762 »5/7, t 1829 »V^o pä Råckelsta i Söder- 
manlands län. 

Charlotta, i. 1762 =^5/?. — G. 1782 »Vi m. kaptenen Per 
Appelquist. 



Digitized by 



Google 



70 

Johan George f. 1763. Kanslist i bergskollegium; f 17^6 'Vs i 
Jakobs församling; begrafven s. å. '/e. 

Hedvig Eleonora^ f. 1764, f 1832 ^Vs i Stockholm; begrafven å 
norra begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Karl Erik, f. 1766. Löjtnant; f 1853. Se Tab. VIII. 

Hans^ f. 1768 *Vi. Lärftskramhandlare; ryttmästare vid borger- 
skapets kavalleri; f 1825 Vs i Jakobs församling; begrafven s. å. 'Vs- 

Gustaf, f. 1773, t 1783 'V" i Jakobs församling. 

Gustaf va Charlotta, f. 1774 ^V^» i Jakobs församling, f efter 
1800. 

Fredrika Albertina, f. 1777 s/g i Jakobs församling, lefde 1826, 
f ; begrafven å norra begrafningsplatsen vid Stockholm. 

En son, f. 1779 i Jakobs församling, f s. å.; begrafven 30/9. 

Jakobina, f. 1780 ^^i i Jakobs församling; begrafven 1781 'Vs? 

Maria, f. 1780 V" i Jakobs församling; begrafven 1781 ^3/4? 

Nio barn dessutom. 

Tab. VIII. 

Karl Erik (son af Karl Erik, Tab. VII), f. 1766 ^»Vq. Sergeant 
vid arméns flotta på Sveaborg 1781 'V4; blef fänrik 1790; löjtnant 
1809 "/a; förde kofferdifartyg ; f 1853 »5/9. — G. 1797 »% i Stock- 
holm m. Sofia Lovisa Wester, f. 1774 ^/a. 

Son: 
Karl Ludvig, f. 18 10 5/^. Var skollärare i Stockholm 1846. 

Tab. IX. 

Lars (son af Hans Georg, Tab. V), f. 1729. Volontär vid 
Västmanlands regemente 1746 i mars; blef slutligen löjtnant vid stads- 
vakten i Stockholm. 

Barn: 

Karl Gustaf, f. 1751. Se Tab. X. 

Augusta Lovisa, f. 1753 ^V". — G. före 1777 m. landskamrera- 
ren i Gäfle Johan Jakob Söder gr en. 

Jan Erik, f. 1758 i juli, f s. å. i december. 

Hans Fredrik, f. 176 1 'V" i Köping, f där 1768 V»* 

Jan Erik, f. 1764 ^7/4 i Munktorps socken i Västmanlands län. 

Sara Greta, f. 1770 i Grangärde socken i Kopparbergs län, f 
1837 Vio i Köping. — G. 1812 "/ix m. f. d. soldaten Johan Wall- 
bom, i hans 2. gifte, f före 1837 Vjq- 

Tab. X. 
Karl Gustaf (son af Lars, Tab. IX), f. 1751 ^^U. Var gift. 

Dotter: 
En dotter, som var i tjänst hos öfverstelöjtnanten Arnold de Rees. 



Digitized by 



Google 



71 

Tab. XI. 

Erik (son af Hans Georg, Tab. V), f. 1730. Handeisbokhållare; 
grosshandlare i Stockholm; kamrerare vid Djurgårdsvarfvet; f 1806 
före ^9/4- — G. [lystes 1:0 1770 "Vs i Jakobs församling] m. Vilhel- 
mina Magdalena Carré^ f 1833 "5/3. 

Barn: 
Sojia Vilhelmina^ f. 1771 ^h i Jakobs församling. 
Erik Vilhelm^ f. 1772 3/5 i Jakobs församling. Var 1790 elev 
-vid målarakademien; f 181 8 V» i Stockholm. 
Karl Gustaf, f. 1777, f 1779 ^9/4. 
Adolf Fredrik, f. 1780 Vs, t s. å. Ve. 
Hedvig Margareta, f. 1781 ^°/9> t- 
Ulrika Maria ^ f. 1784, f 1787 Va- 
Karl Henrik, f. 1789 V»» i S:t Nikolai församling, t ^791 Vi- 

Tab. XII. 

Zra«5 (son af Hans Georg, Tab. Y). Hökare i Stockholm. — 
G. 1765 ^Ve ni. Katarina Jerner i hennes i. gifte [g. 2:0 m. höka- 
ren ^^^<?r]. 

Son: 
Gustaf Lorentz, f. 1766 V^. Kom i krigstjänst 1788 *%; fänrik 
Tid arméns flotta 1790 Vs; t 179^ 'V" i Stockholm. 



Källor: Meddelande om hela släkten af f. d. grosshandlaren C. 
M. Carlander; pastorsämbetena i Helgesta och Jakobs församling i 
Stockholm; landsarkivet i Vadstena; krigsarkivet; arkivforskaren Sahl- 
ström; Bergströms »Vadstena krigsmanshus». 



3. Wallöf. 

Ättens äldste kände stamfader var den under Tab. I nedan nämnde 
Jakob Magnus Wallöf. 

Med namnet Wallöf kunna följande personer, hvilkas släktskap 
med Jakob Magnus Wallöf ej kan påvisas, i förbigående omnämnas. 

Anders Wallöf \ Löfånger och dennes dotter Anna Wallöf, gift 
med riksdagsmannen Olof Persson Westermark, 

Johan Wallöf, som var postmästare i Umeå och som dog 1724, 
hade i sitt år 17 17 ingångna äktenskap med Elsa Torsell, i hennes 
första gifte, dottern Anna Charlotta^ som gifte sig med landskamre- 
raren i Luleå N, Bergström, 



Digitized by 



Google 



72 

Tab. I. 

Jakob Magnus Wallöf^ f. 1720. Blef vice häradshöfding 1748; 
f 1 80 1 *V" i Stockholm. Ägde Husby i Munsö socken i Stockholms 
län. — G. 1768 m. Beata Sofia Rudebeck, f. 1750 'Ao, f ^795 '^4 
på Husby, dotter af majoren Paul Rudebeck (adliga ätten n:r 872) 
och Charlotta Natt och Dag (adliga ätten n:r 13). 

Söner: 
Karl^ f ung. 

Jakob Johan ^ f. 1783. Egendomsägare; f 1812. Se Tab. II. 
Paul Gustaf, f. 1787. Egendomsägare; f 1863. Se Tab. IV. 

Tab. II. 

Jakob Johan (son af Jakob Magnus Wallöf, Tab. I), f. 1783 i 
Stockholm, f 181 2. Ägde Husby. — G. 1807 m. Anna Elisabet 
Brandel i hennes i. gifte [g. 2:0 181 5 "/g på Husby m. majoren och 
postmästaren Karl Adolf Silfwerswärd (adliga ätten n:r 184), f. 1787 
Va, t 1865 "/ö i Trosa], f. 1790 »°/i, t i^^o '7/4 i Trosa; dotter af 
bruksägaren Elias Brandel och Anna Maria Lenck. 

Söner: 
Karl Jakob, f. 1808. Egendomsägare; f 1857. Se Tab. III. 
Johan Elias, f. 1810 'Va i Muösö socken, f 1858 'Va på Svinna 
i Hacksta socken. Ägde Svinna. 

August Vilhelm, f. 181 1 ^V" i Munsö socken, f ung. 

Tab. III. 

Karl Jakob (son af Jakob Johan, Tab. II), f. 1808 'V4 på Husby. 
Afgick som kadett från Karlberg 1825 ^Vq; t ^^57 '^A i Stockholm. 
Ägde Husby. — G. 1835 'V5 på Degersby i Hillersjö socken i Stock- 
holms län m. friherrinnan Emilia Katarina Lovisa Akerhielm till 
Margretelund^ f. 1819 V^o på Degersby, f 1876 'Vs i Stockholm, 
dotter af f. d. löjtnanten friherre Axel Adolf Akerhielm till Margrete- 
lund (friherrliga ätten n:r 205) och Johanna Katarina Hjortonn. 

Barn: 

Karolina Matilda Elisabet, f. 1836 'V" pä Husby liksom sys- 
konen, t 1898 'V"« — G. m. bryggaren i Stockholm Olof A, L, 
Arenander. 

Amalia Cecilia Georgina, f. 1840 Vq- — G. 1874 ^V" i Stock- 
holm m. f. d. verkställande direktören i aktiebolaget Jönköpings handels- 
bank, R. V. O., Knut Sixten Nisbeth (adliga ätten n:r 828), f. 1843 
='V9 i Göteborg. 

Anna Emilia Sofia, f. 1843 'V"« — G. l:o 1870 'V" ^ 
Stockholm m. löjtnanten vid Svea lifgarde August Sebastian Vollrat 
Tham (adliga ätten n:r 1508), f. 1843 ^V" i Stockholm, f där 
1875 'Vpj — 2:0 1885 V? i nämnda stad m. verkställande direk- 
tören i Nya Trollhätte kanalbolag, R. N. O., Karl Angust Schwan i 



Digitized by 



Google 



73 

hans 2. gifte [g. i:o 1869 ^j^ på Laxå bruk m. Hedvig Anna Mariana 
Cassel, f. 1848 '^6, t 187 1 'Vxa i Stockholm; begrafven å norra 
begrafningsplatsen vid nämnda stad, dotter af med. doktorn Viktor 
Cassel och hans första hustru Hedvig Sofia Charlotta Burenstam (adliga 
ätten n:r 216)], f. 1834 ^9/3 i Stockholm, f 1898 "Vr i Karlsbad; 
begrafven å norra begrafningsplatsen vid Stockholm. 

Abraham^ f. 1846 ^9/9. Afgick som kadett från Karlberg 1864 
"/i; blef slutligen distriktsläkare i Botkyiica distrikt 1886 *Vi; t 
s. å. »9/3. 

Aurora Maria^ f. 1849 'V", t ^9^^ "A ^ Stockholm; begrafven 
i familjegrafven å Johannes kyrkogård i Stockholm. — G. m. f. d. 
öfversten för Västmanlands regemente, K. S. O. 2. kl., Karl Konrad 
Vogel^ f. 1845 ^A i Stockholm. 

Isak^ f. 1 85 1 V^- Bokhållare vid Stockholm — Västerås — Berg- 
slagens järnväg 1877. — G. m. Elvira Rhodin^ f. 1832 '9/3. 

Tab. IV. 

Paul Gustaf (son af Jakob Magnus Wallöf, Tab. I), f. 1787 ^i. 
Arrenderade Bona frälsesäteri i Munsö socken; f 1863 ^Vz på Skott- 
sila i Knifsta socken. Ägde Österby i Vallby socken. — G. 1:0 1809 
m. Lovisa Charlotta Brände I ^ f. 1792, f 1821, dotter af bruksägaren 
Elias Brandel och Anna Maria Lenck; 2:0 1826 m. Maria Fredrika 
Undén, f. 1 805 Vs i Stockholm, f 1864, dotter af urfabrikören Gustaf 
Mikael Undén och Maria Helena Howenschöld i hennes första gifte. 

Barn: 

I. Gustaf Magnus^ f. 1809. Bokhållare; f på 1860-talet. Se 
Tab. V. 

I. Anna Sofia^ f. 1810 '9/12, -I* 1899 i Stockholm. — G. 1833 
"/s därstädes — 1850 m. danske vice konsuln i Jönköping, R. D. D. O., 
Albert Vilhelm Möller i hans i. gifte [g. 2:0 1850 ^/^ i Paris m. 
Augusta Charlotta In de Betou, f. 181 7 "/4 i Kungälf, dotter af 
majoren Thomas In de Betou och Polyxena Creutz], f. 1809 ^^Vr i 
Askers socken i Örebro län, f 1881 ^°/i i Köpenhamn, där begrafven. 

I. Emilia Charlotta, f. 18 13 'V"> t 1 882 på Drottningholm. — 
G. 1 83 1 m. godsägaren och handlanden Per Joackim Undén, f. 1804, 
t 1867. 

1. Karolina Lovisa, f. 1815 31/1 i Adelsö socken, f 1895 ^Vs- 
— G. 1844 m. med. doktorn Johan Lechard Hegardt^ f. 1806 "V"? 
t 1 87 1 »Va. 

2. Paul Gustaf Edvard, f. 1827. F. d. bruksförvaltare; f 1900. 
Se Tab. Vm. 

2. Helena Paulina, f. 1830 'Vs på Bona. — G. 1857 m. gross- 
handlaren i Stockholm Rudolf Eugene Liepe, f. 1828 i Berlin, f 1877 
i Stockholm. 

2* Fredrik Joel Eberhard, f. 1832 »/s på Bona. Tullöfverupp- 
syningsman i Klintehamn; afsked; f 1897 'Vio på Hornet vid Stjernhof 
i Södermanlands län. 



Digitized by 



Google 



74 

2. Jacques Emil August^ f. 1834. F. d. smidesmästare. Se 
Tab. IX. 

2. Fredrika Henrietta^ f. 1836 på Österby i Uppland. — G. 1:0 
1859 i Stockholm m. grosshandlaren Georg Hjalmar Vougt^ f. 1826 
""Va i Västerås, f 1866 i Stockholm; — 2:0 1869 i sistnämnda stad 
m. grosshandlaren i Norrköping Karl Fogelmark^ f. 1834 på Fylleskog 
i Kronobergs län, f 1902 ^% i Helsingborg; begrafven å Norrköpings 
stads begrafningsplats. 

Tab. V. 

Gustaf Magnus (son af Paul Gustaf, Tab. IV), f. 1809 »Ve. 
Bokhållare hos bryggaren Per Bjurholm i Stockholm; f på 1860-talet. 
Ägde Sätra i Adelsö socken. — G. m. Dorotea Charlotta Levin^ f. 
181 1 ^7/6, t> dotter af löjtnanten Levin och Sara Dorotea Lampa. 

Barn: 

Charlotta Augusta^ f. 1833. 

Emilia Fredrika^ f. 1835 »9/3. — G. m. f. d. bokhållaren Henning 
Gustaf Hasselström ^ f. 1848. 

Karl Vilhelm^ f. 1836 »7 8 \ Adelsö socken. F. d. gardist; 
snickeriarbetare vid aktiebolaget J. O. Wengströms mekaniska snickeri- 
fabrik i Stockholm. 

Paul August^ f. 1836 "7/8 i Adelsö socken. F. d. gardist; snic- 
keriarbetare; f 1904 5/8 i Stockholm. 

Ida Regina^ f. 1838. — G. 1865 m. kvarnägaren i Uppsala 
Gustaf Berglöf, f 1886. 

Erik Ture, f. 1839. F. d. polisöfverkonstapel. Se Tab. VI. 

Axel Mauritz^ f. 1842. Fanjunkare; f 1890. Se Tab. VIL 

Tab. VI. 

Erik Ture (son af Gustaf Magnus, Tab. V), f. 1839 ^V" i Adelsö 
socken. Gardist vid Svea lifgarde 1858 *Vx; extra poliskonstapel vid 
Stockholms poliskår 1863 tj^\ blef slutligen polisöfverkonstapel 1865 
Va; afsked 1884 "/a; innehar begrafningsbyrå i Stockholm. — G. 1:0 
1866 i Stockholm m. Sofia Gustaf va Tallroth^ f. 1844 Va i Göta 
lifgardes församling i Stockholm, f 1874 ^^V" i Adolf Fredriks för- 
samling därstädes, dotter af gardisten vid Göta lifgarde Karl Gustaf 
Tallroth och hans hustru Helena Gustafva; — 2:0 1884 *V" i Stock- 
holm m. Emma Gustafva Andersson^ f. 1848 "/s i Skeda socken i 
Östergötlands län, dotter af snickarmästaren Anders Magnus Andersson 
och hans hustru Katarina Charlotta. 

Döttrar: 

I. Alma Erika Sofia^ f. 1867 ^^ji i Adolf Fredriks församling, 

liksom de öfriga systrarna. 

I. Elin Maria Charlotta^ f. 1869 ^^U, 

1. Thyra Alf rida Emelia^ f. 187 1 Ve. Har modeaffär i Stock- 
holm. 

2. Ragnhild Cecilia^ f. 1885 7/2. 



Digitized by 



Google 



75 

Tab. VII. 

Axel Mauritz (son af Gustaf Mauritz, Tab. V), f. 1842 V" i 
Adelsö socken. Gardist vid Svea lifgarde 1860 V4; blef slutligen 
fanjunkare därstädes 1883 V»» och svärdsman 1890 "V^; t 1890 '°/i2 
i Svea lifgardes församling i Stockholm. — G. ra. Hilda Amalia 
Corall^ f. 1849 "Vs i Ekebyboma socken i Östergötlands län; 
dotter af korpralen vid Andra lifgrenadierregementet Anders Axel 
Corall och Kristina Eleonora Yngve. Hon är sedan 1896 köksföre- 
stånderska vid allmänna bamhusinrättningen i Stockholm. 

Dotter: 
Hilda Charlotta Axelina^ f. 1876 Vs i Svea lifgardes församling. 
Kontorsbiträde vid Granbergs konstindustriaktiebolag i Stockholm. 

Tab. VIII. 

Paul Gustaf Edvard (son af Paul Gustaf, Tab. IV), f. 1827 ^73 
på Bona i Munsö socken. Var bruksförvaltare vid Karlsdals bruk och 
öfverflyttade sedermera till Nordamerika; f 1900 V? i S:t Louis. — 
G. m. Margareta Göransson^ f. 1831. 

Söner: 
Paul, I 

Charles \ bosatta i Minneapolis i Nordamerika. 

William, J 

Tab. IX. 

Jacques Emil August (son af Paul Gustaf, Tab. IV), f. 1834 'Ve 
på Bona. Smidesmästare först vid Hellefors bruk i Närke och sedan 
vid Finspong. — G. 1882 m. Elin Gustaf va Wahlström^ f. 1 85 9. 

Döttrar: 
Ester Fredrika^ f. 1882 30/12. — G. m. snickeriarbetsförmannen 
i Malmö Johan Emil Johansson, 

Lilly Helena Teresia, f. 1889 ^^/s. 



Källor: Meddelande af f. d. grosshandlaren C. M. Carlander om 
hela släkten; af fru E. Nisbeth, född Vougt, af polisordonnansen G. 
Tengblad. 



Digitized by 



Google 



76 



Två bref från ofredstid. 

Meddelade af E. S. Tigerstcdt. 

Enär det finns jämförelsevis få bref i behåll från de sista finska 
krigen, kunna måhända de här nedan upptagna ej sakna sitt in- 
tresse som tids- och stämningsbild. De äro skrifna af två i 
Savolax bosatta och befryndade personer, det ena 1789 af majoren 
vid Savolax infanteriregemente Gustaf Adolf Tigerstedt till hans 
svärmoder änkedirektörskan Anna Donner^ och det andra 1808 
af friherrinnan Agatha Rehbinder till hennes i kriget varande 
make, löjtnanten vid Rautalampi bataljon af Tavastehus infanteri- 
regemente friherre Adam Otto Rehbinder, 

Major G. A. Tigerstedt, född 1731, slutligen öfverstelöjtnant, 
död 1808, hade i sin ungdom tjänat vid lifdrabantkåren i Stock- 
holm och där knutit hymens band med en aflägsen släkting 
Kirstin Sofia Donner, död 1790, dotter till direktören Alexander 
Donner och Anna Falander. Mellan de nu så nära besläktade 
familjerna, den ena å Meijerhof i Pieksämäki i Savolax, där G. A. 
Tigerstedt ägde rätt betydande possessioner, och den andra, bo- 
ende först i Stockholm och senare i Gamla Karleby, fördes en 
liflig brefväxling. De Tigerstedtska brefven förvarades länge 
inom Donnerska familjen, men förstördes tyvärr vid en eldsvåda. 
Blott två bref hafva nått våra dagar och meddelats undertecknad 
af framlidne brukspatron G. A. Wasastjerna, befryndad med hvar- 
dera af de nyss nämnda familjerna. Båda brefven äro från G. A. 
Tigerstedt till hans svärmoder, och är det ena, skrifvet efter 
slaget vid Porrassalmi, det nedan meddelade och det andra, 
skrifvet »vid Stockholms bro», troligtvis 1764, kort efter bröllopet 
vid afresan från Sverige, en i djupt kända ord uttryckt tack- 
sägelse för den framfarna tiden. 

Friherrinnan Agatha Katharina Rehbinder, född 1768, död 
1 83 1, var dotter till kyrkoherden i Rautalampi, Gabriel Krogius, 
och Katharina Sirelius samt gift med ofvannämnde baron A. O. 
Rehbinder, död 1838. Familjen var bosatt å Haapasalmi i sagda 



Digitized by 



Google 



socken och bestod vid tiden för mannens aftågande i krig utom 
brefskrifverskan af tre döttrar och en son, sedermera geheimeråd 
och guvernör i Tavastehus län; en dotter föddes under kriget. 
Brefvet har meddelats af en dotterdotter till friherrinnan Rehbin- 
•der, den i år aflidna folkskollärarinnan Emilia Selen. 

Min kära Svärmor! 

Gud vare lof att iag än lefver och får efter en lång tjd skrifva 
rnin kära Svärmor till; att det ej för skiedt är ordsaken den, att iag 
icke velat bedröfva ehr om de svåra händelser mig öfvergådt i på- 
stående fälttåg, och vilka äro följande, — d. i3:de Junj då wj hade 
den märkvärdiga afairen med 500 man, vjd Porrosalmi i St. Mickells 
socken i mihl ifrån min gård Emola, emot Ryska armén bestående af 
6,000 D:o blef jag (sedan de flästa officerare blifvit dels dödsskutna 
och dels illa bleserade) comenderad att framföra vänstra flygelen; 
ifrån kl. 2 f. m. till kl. V» till ett e. m. klädde iag den hårdaste 
Elden, men ock vjd detta klåckslag fick ett skatt i Bröstet, och ut 
igienom Ryggen, af en stor passkula, så iag gienast föll till lorden, 
samt en stund derefter ifrån fältet på bår bortburen en mil till Emola 
gård, varstädes kulan, som stannade i Ryggen blef bortskuren, iag 
förbunden och lagt under läkarehand, — min svåraste siukdom påstod 
i 14 veckor, och nu gudi lof! har iag börjat att gå uppe på i3:de 
dygnet, såret är mest helt, men krafterna äro svaga, — dagen efter iag 
blef skuten kom min k. hustru såsom af mig efterskickad till Emola 
och har varit min skiöterska hela tjden — 8 veckor låg iag eländig 
på Emola, är nu, sedan siukhuset flyttades till lorois, äfven här med 
hustru, Dreng och piga, samt inqvarterad hos min syster och svåger 
Capitainen Veber* — min läkare är den allmänt berömde Doctor 
Amilon," han har satt lif i mig ehuru alle gaf mig förlorad. — Vid 
denna afair drefvo vj Ryssen tillbaka med 9oo:de mans förlust, behöll 
segern endast med förlust af 3 döda officerare, 10 bleserade, 30 död- 
skutne soldater och 100 illa bleserade. 

D. 16 augustj blef Gustafs vjd en annan afair i Pumala illa skuten 
genom högra låret, han är med mig i ett Rum, och skiötes äfven af 
min goda Doctor, vilken om oss begge lemnar godt, men Gustaf är 
än svag — och kan ej sjelf röra sig, — mera om allt detta, när vj 
en gång råkas, ty dett blifver för vjdlöftigt om alla mina öfriga hän- 
delser att berätta. — Samma dag d. 13 Junj kl. 7 om qvällen kom 
Gen. vår Chef^ och besökte mig, — såg på mitt sår, och beklagade 

' Weber, Henrik Sebastian, kapten vid Savolax infanteri, död 1809, var gift 
med brefskrifvarens halfsyster Lovisa Margaretha Tavaststjerna. 

' Ammilon, Anders Per, fältläkare, slutligen provinsialläkare i Tavastehus, 
död 1833, blef 1794 gift med en dotter till brefskrifvaren. Deras son öfversten 
och guvernören fÖr kungl. krigsakademien A. A. J. Ammilon, född 1795 ä Meijerhof 
i Pieksämäki, blef stamfader för svenska adliga ätten n:r 2316. 

3 Gustaf Adolf Tigerstedt, äldste son till brefskrifvaren, då nyss fyllda 16 år 
och löjtnant vid Savolax infanteri, sårades vid Pirttimäki, slutligen kapten och 
regementskvartermästare, död i fältsjuka 1809. 

* Brigadchefen generalen C. von Stedingk. 



Digitized by 



Google 



78 

mig — tog fram en Riddare stierna, och dubbade mig i flere oflf:s 
närvaro — iag som gaf mig förlorad sade honom, denne stiärnan jag 
fodt lärer iag alldrig bära, utan tänk på mina barns framtid; iag éck 
hans svar att de ej hos Kongl. Majestät skola glömas, och min död 
blir mig och dem altjd hedrande. 

Capitainen Mejnander^ lefver oskadd, han var hos mig här par 
dagar, reste med min hustru och lilla Erik 3 till Piexämäki, där har 
Lovisa ^ med sin son varit hela tjden, — Mejnander förestår nu Comen- 
dantskapet här i Jorois, den han för några dagar sedan fick — dervjd 
är väl mycket giöra — men i öfrigt fredlig. 

Vad på medföljande nota af den berömda Doctorn är för mig 
tecknadt pålägger min k. Svärmor Svåger Joachim 5 laga hit, eller taga 
med sig, — om han efter sitt löfte komme hit med varor, vilka vore 
begiärliga. Spannemålen blir här dyr, armén tager allt vad härj orten 
fins m. m. — Jag beder om hälsning till mormor,^ fredrika,^ Bror 
Renjus^ och Cousin Renja^ med deras lille son, jemte öfriga af 
släckt och vänner derstädes — samt är altjd med vördnad min k. 
Svärmors 

trogne Tjenare 
Gust. Ad. Tigerstedt, 

Med darrande hand och svaga krafter af — 
lorois d. 4 October 1789. 

En dag, när Gustaf klagade sig, och hans mor satt vjd hans säng, 
sade hon honom, när du blir frisk vill iag att du skall taga afskied, 
men Gustaf svarade nej — och är af samma tanka som iag — gud 
jelpe oss till vår förra hälsa ! nog skola vj än betala Ryssen hans skatt. 

Varken har iag sedt till Insp. Monjus eller de af Svåger sända 
askarna. 

2:ne Svärmors bref äro ock oss tilstälte, vårföre tackar. 



Hapasalmi den 4 Juni 1808. 

Ömma bästa vän! I går anlände Steffan och jag hade den inner- 
liga glädjen at på en gång krassa grafvuren af 2:ne Dina Sigill, dett 



* Meinander, Johan Vilhelm, slutligen major vid Savolax infanteri, död 1903, 
var gift med brefskrifvarens äldsta dotter. En af deras söner blef stamfader för 
finska adl. ätten af Meinander. 

" Erik Alexander Tigerstedt, son till brefskrifvaren, sedan löjtnant vid Svea 
garde och slutligen vid Savolax infanteri, stupade vid Revolax 1808. 
3 Anna Lovisa Tigerstedt, gift med J. V. Meinander. 

* Joachim Donner, slutligen kommerseråd, död 1 822. 

5 Fru Donners mor Sofia Frejtag, då 80 år gammal, död 1 795. 
^ Magdalena Fredrika Donner, fru Donners enda då lefvande ogifta dotter, 
död i december 1789. 

7 Reinius, Herman Johan, handlande, död 1796, gift med fru Donners syster. 
^ Maria Elisabeth Falander. 



Digitized by 



Google 



79 

ena af den i6 Maij och andra af den i luni, för några dagar sen 
ärhöll jag äfven Ditt 3 bref daterat den 10 maij, Tack älskade vän 
för alla dessa kära bevis af Din ömma hugkomst, läsningen af Dina 
bref är den enda värckliga glädje mitt klämda hjerta för dett när- 
varande niuter, både själ och sinnen äro i högsta behof af denna 
lättnad, dessutom kan Du ej föreställa Dig, hur — — — — — 

— — — — — — — — — — — — och jag mer än 

någonsin tilföme krasslig, men att mitt eget lidande skall jag näst 
Guds hjälp med lungn och tålamod uthärda, blått jag ägde den 
tröstande öfvertygelsen at än en dag återfå Dig frisk och fälig. Gud 
den aldra Högsta vare innerligen låfvad för dett Du åter är restitue- 
rad, måtte Hans godhet framdeles beskydda och bevara Dig, ack om 
en trogen makas bön någonsin blifvit uptagen må då ej eller min 
förkastas, dett gör mig ondt at Du utom egna lifsfaror, besvär och 
fatiquer ännu till skall hafva oro och bekymmer för oss. Om ödett 
så ville att Fjenden skulle komma at reterera härigenom skall jag 
visst enligt all min förmåga biuda till at bärga alt unnan, samt hästar 
och alla andra kreatur till ödemarcken jämte bevakning som där 
qvarhåller dem, alla Dina papper skall jag äfven på dett sorgfälligaste 
egenhändigt Conservera, vårt lilla silfver är redan nästan alt trans- 
porterat till Witasari.^ Wi hafva här en Öfverst Löjtnant Falander,* 
Kapten Spåre^ och några andra Offiserare jämte Hundrafemti man 
hvilcka campera i Mustanemi och Pakarila samt vänta dageligen för- 
stärckning för at om så fordras möta och hindra Ryssen slippa öfver 
passen, den allgode Guden vände alt till det bästa. Jag skrifver nu 
detta med Fru Fieandt^ som nu i draget jämte alla sina barn res till 
Witasari för at därstädes träffa sin Man som sjelf ålagt Henne denna 
resa, jag nödgas såleds vara så kort som möjligt är, ehuru mycket 
jag annars skulle hafva at säga Dig. Du skrifver ej i alla Dina bref 
något om afledne Kijlström^ eller Sucksession efter Honom, förmode- 
ligen lär dett blifva Du, dett vore väl mer än olyckligt om någon 
annan kunde få. denna Lön ifall ej en änn bättre vore Dig ämnad. 
Som jag sagt så hinner jag blått denna gång omnämna hvad jag i 
hast kan ärhindra mig, alla härstädes hafva mått skäligen bra, våra 
barn äfvenså, de anmäla tusende tacksäjelser för böckerna jämte 
miljoner ömma hälsningar till deras goda Pappa. Tack äfven 
bästa vän för penningarne hvilka jag rigtigt ärhollit. Nu några ord 
om vår hushålning, sådden är gord, ängarne och hagen stängd — jag 
håller nu på med vårt lilla braxenfiske och har redan saltat något» 



" I Viitasaari var en syster till brefskrifverskan, gift med kyrkoherden Tohan 
Boxström, bosatt. 

" Fahlander, Gustaf, chef för Kajana bataljon, adlad Edelstam, slutligen lands- 
höfding i Västerbotten, död 1825. Vid ifrågavarande tillfälle var F. detacherad till 
Laukas och Rautalampi, där han vid Kivisalmi blef afskuren, men lyckades rädda 
sin hårdt ansatta trupp till den öfriga brigaden. 

3 Spåre, Karl Gustaf, kapten vid Kajana bataljon, död 1857. 

* v. Fieandt, Ulrika Margareta, född friherrinna Rehbinder, gift med den be« 
kante fördelningschefen öfversten Otto Henrik von Fieandt. 

5 Kihlström, Anders Georg, löjtnant vid Tavastehus infanteri, stupade vid 
Siikajoki. 



Digitized by 



Google 



8o 



^ 



hvaraf jag nu sänder en bytta till Majoren lör hända Han^ kan få 
tillfälie at dela med Dig, om Jag haft färdi ge skorpor skulle jag vist 



Digitized by 



Google 





Konung Karl X Gustaf. 

(Oljemålning). 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Fältmarskalken Grefve Kari. Gustaf VVrangel, 

tOLJEMitNINa AF AbRAH. WUCHTKRS, TLLLHUk. NaTIONAI.I^IUE^ELM, STOCKJIOLM), 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Digitized 



by Google 



f^ip 



Digitized 




I. Obekant. 

(OijemXlning, tillhör Friherre Carl De Geer ä Leufsta). 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by LjOOQIC 




\ 



Digitized by LjOOQ IC 




2. Obekant. 

(Oljemålning, tillhör Friherre Carl De Geer k Leufsta). 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by VjOOQ IC 



Digitized by 







3. Obekant. 

(Oljemålning, tillhör Friherre Carl De Geer X Leufsta). 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized 



^vGoO^ 




4- Obekant. 

(Oljemälnixg, tillhör Friherre Carl De Geer X Leufsta). 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



8i 



En tysk uppsats om stamtaflor. 

I den förlidet år utkomna (yoie) årgången af »Jahrbiicher und Jahres- 
berichte des Vereins fiir mecklenburgische Geschichte und Altertums- 
kunde» har doktor H. Grotefend skrifvit en uppsats »Ont stamtaflor». 
Uppsatsen har onekhgen sitt intresse — kanske dock mera därför, att 
den emanerat från en vidtberömd vetenskapsman, än på grund af de 
nyheter den innehåller. Det är hufvudsakligen ett kåseri öfver släkt- 
forskningsmetoder, med en del anvisningar, hvilkas största värde må- 
hända ligger i deras enkelhet. 

Författaren framhåller släktkunskapens betydelse särskildt i en tid, 
som är full af upplösande och samhällsomstörtande element, och be- 
tygar sin aktning för dem, som syssla med dithörande forskningar. 
De råd han ger gå hufvudsakligen ut på att visa, huru de skriftliga 
uppteckningarna hafva betydligt större värde än traditionen — familje- 
traditionen, som vid första anblicken synes vara den bästa källan, är 
helt enkelt släktforskningens värsta fiende! Vidare tillråder han, att 
man vid forskningen skall utgå från de senaste leden och leta sig 
tillbaka. Anteckningar ur skriftliga källor böra icke göras för kort- 
fattade, då man riskerar att ideligen få gå tillbaka till källan; intet 
får vid dylika undersökningar anses oväsentligt. Vid förfrågningar i 
arkiv, särskildt hos prästämbetena, bör man också noggrant angifva 
frågans syfte och precisera hvad man förut känner; det ökar förtro- 
endet och ger arkivmannen intresse för saken! 

Författaren framhåller närmare hvad han anser att en utförlig 
stamtafla bör innehålla: i) alla förnamn med understruket tilltalsnamn, 
2) födelsedag och födelseort, 3) dag och ort för vigseln, 4) den in- 
gifte mannens (eller hustruns) namn med alla förnamn och under- 
struket tilltalsnamn, 5) dag och ort för mannens (hustruns) födelse, 
6) namnen på hustruns föräldrar, 7) för familjemedlemmarna dödsdag 
och dödsort. För de vuxna bör man biografiskt följa deras lefnads- 
lopp men icke ängsligt anmärka hvarje öfvergående sysselsättning eller 
oväsentlig befordran. 

Anteckningarna kunna lämpligen föras å lösa lappar — en för 
hvarje föräldrapar med barn. I en öfversiktstafla göras hänvisningar 
till lapparna. Om man så använder bokstäfver för att beteckna de 
olika generationerna och genomlöpande siffror för medlemsgrupperna 
under hvarje föräldrapar, så kan man lätt hålla ordning i lappsamlingen. 

Per sonhist orisk tidskrift igoå. 6 



Digitized by 



Google 



82 

Register öfver ingifta släkter befordrar också i hög grad orienteringen, 
men däremot anser författaren ordnandet efter förnamn synnerligen 
olämpligt. 

Författaren afslutar sin uppsats med en släktbeskrifning, ordnad 
efter antydda plan. Det nya vid stamtaflan är, att beskrifningen göres 
genomlöpande, grupp efter grupp inom samma led, så att säga hori- 
sontelt, icke vertikalt. Först behandlas generationen A, med alla dess 
grupper, så B, så grupperna i generationen C, etc. Det kan icke 
nekas, att en sådan uppställning har sina praktiska fördelar, i synnerhet 
om man vill leta efter personer, om hvilka man ungefär vet när de 
lefvat. 

Taflan har för oss sitt intresse också därför, att den behandlar 
en svensk släkt, adliga ätten von Wachenfeldt n:r 1743. Det kan ju 
från den synpunkten vara lämpligt att såsom prof göra ett utdrag 
af de delar af densamma, som kunna komplettera Adelns Ättartaflor. 

Författaren tillbakavisar först den flerstädes förekommande upp- 
giften, att släkten redan vid tiden för munkarnes utdrifvande skulle 
vara att anse som adlig. Den har utan Ivifvel sitt namn från en liten 
plats Wachenhausen nära Northeim i Hannover, en by utan lämningar 
efter någon borg, under 1500-talat tillhörig augustinernunneklostret i 
Katlenburg. 



Stamtafla öfver släkten Wachenhusen. 

A. Karl, 

f. 1600 i Northeim, på Wallensteins befallning installerad som pastoi 
i Granzin (vid Lubz) 1628 den 7 september, bodde 1637 — 1641 med 
hustru och barn först i Schwerin, därpå i Holstein. f 1669 den 29 
juni i Granzin. Gift med Sophie Hoppe^ som lefde änka i Granzin, 
f. 1608. 

Barn : 
I. Karl Theodor, aflade 1656 teologisk examen, okänd. 
B. I. 2. David Friedrich, {,16^^, Öfverstelöjtnant, adlad von Wachen- 

feldt, f före 1702. 
B. 2. 3. Heinrich Christian, f. 1642 i Granzin, pastor därstädes, f 

17 17 den 21 april i Granzin. 

4. Katharina lefde ännu 1693. Gift omkring 1664 med Daniel 
Koch i Plau, hvilken 1673 köpte del i Karchow. 



B. I. David Friedrich, Fader A. 

f. 1634, studerade först, gick 1656 i svensk tjänst med hertig Karls 
af Mecklenburg regemente till Polen, fänrik. Drog 1662 som ytgt- 
mentskvartermästare med de kejserliga mot turkarna. Afsked 1665. 
Antogs 1672 som ryttmästare i hertig Fredriks af Mecklenburg kur- 
brandenburgiska regemente. Stod 1674 som svensk major under 



Digitized by 



Google 



83 

general Wrangel i Wismar, förlorade vid ett utfall vänstra benet. 1677 
dansk öfverstelöjtnant. Bodde 1678 i Hamburg, köpte 1679 Kl.- 
Bresen (Liibz), som han sålde 1698. f före 1702, sannolikt i 
Wismar, hvarest han hade byggt ett hus. Adlad 1688 von Wachen- 
feldt, (Ätten von Wachenfeldt introducerades 1720 på svenska riddar- 
huset och lefver ännu i detta land). Gift 1:0 med Agneta Lang- 
nickel. 2:0 1679 den 26 juni i Giistrow med Barbara Maria Kist- 
macher^ dotter af borgmästaren i Giistrow jur. doktor Joachim K. och 
Katharina Steflfens. f före 1691. 3:0 mtå Anna Jledwig von Biilow^ 
dotter af Paul Andreas von Biilow, arrendator på Stieten, och Dorothea 
von Sperling. 

Barn i första giftet: 

1. en dotter. G. 1694 m. löjtnant August Otto Eversen. 
Barn i andra giftet: 

2. Jochim Friedrich^ f. 1680 den 3 juni i Giistrow. 

3. Karl Friedrich^ f. 1681 den 30 september i Giistrow. 

4. Anna Katharina^ f. 1683 den 19 oktober i Giistrow, för- 
klarades myndig 1702, flyttade till Schlesien. 

5. Anna Marie ^ f. 1686 den 28 februari i Giistrow. 

6. David Friedrich^ f. 1687 den 27 maj i Giistrow. 

En af sönerna var den kapten von Wachenfeldt, h vars hustru 17 12 
den 25 oktober i Granzin fick en dotter Anna Katharina. 

B. 2. Heinrich Christian Fader A. 

f. 1642, Pastor i Granzin, f 1717 [Stamfader för den ännu i Tyskland 
lefvande släkten Wachenhusen]. 



Digitized by 



Google 



84 



Personhistorisk litteratur. 

Arméns rulla 1684* Utgifven af Otto Bergström, Stockholm 
1906, med register 107 s. 

Hvarje gång som den biografiske samlaren erhåller ett arbete af 
den framstående och nitiske forskaren inom vårt område, kaptenen 
Otto Bergström, fröjdas han uti sitt sinne. Detta lilla arbetes titel 
lyder: Rang och Förteckningh uppå Kongl. Maytz Regementz- och 
Comp. Officerare till Häst och Foth pro Anno 1684. 

Någon s. k. rangrulla från 1600-talet är hittills icke tryckt, den 
äldsta tryckta rangrulla är af år 1757, säger utgif våren i sitt företal. 

Det hela utgöres nu af ett enkelt uppräknande af namnen på de 
tjänstgörande officerarne med deras fullmakts datum, men kan äfven i 
denna enkla och anspråkslösa form tjäna mången till vägledning. Det 
är skada att ej noterna kunnat blifva fullständigare, i synnerhet rörande 
de ofrälse namnen, ty de andra finnas ju i Adelns Ättartäflor, men arbe- 
tet hade då räckt ut öfver de utstakade gränserna. Kanske utg. nå- 
gon gång uti vår tidskrift kommer att på några sidor meddela upp- 
lysningar om de namn, han känner i denna rangrulla, till allas 
nytta och gagn. Vi få nu nöja oss med som det är, och med re- 
gistrets tillhjälp blir det en god uppslagsbok. 

A, L — n. 



Svenska arméns rulla igo6. Stockholm 1906. 

Arbetet, som började tryckas den 25. april, utkom under maj månad 
och liknar i hufvudsak föregående årets upplaga. Ögnar man igenom 
det, finner man dock, att de som förr benämndes Ekenstam, numera 
alla fått ett af framför namnet, därför att ättens medlemmar utan 
vidare skrifva sig af Ekenstam, ett namn som eljest endast tillkommer 
hufvud- eller adelsmannen. Två med namnet Ekström, far och son, 
ståta fortfarande med sitt af^ ehuru adelsmannen af Ekström icke är 
militär. Af lika liten anledning kallas löjtnant C. F. Klintberg af 
Klintberg. Hos kusinerna af Edholm och Edholm samt af Kleen och 
Kleen är den rätta olikheten iakttagen. Löjtnant O. A. R. af Ström 
har i alfabetiska namnregistret beröfvats sitt af, ehuru han sedan far- 
broderns död 1904 är adelsman och heter af Ström. Kommendör 
J. W. L. Sidner — sedan 1904 30/9 dock konteramiral — hänvisas 
till afdelningsnummer 46, men återfinnes där lika litet i år som förra 
året. Kapten O. W. Howings namn förekommer ännu liksom 1905 i 



Digitized by 



Google 



85 

registret, men kan naturligtvis lika litet nu som då åter finnas på n:r 
145, emedan han dog 1904. Dylika fel borde väl ej förekomma i en 
officiell bok, ty de bereda utan tvifvel nuvarande s. k. kalenderbitare 
och kommande forskare mycken förtret. 

O, Ä 



Västmanland — Dala nation i Uppsala* Vårterminen 1901 
— höstterminen 1905. Stockholm 1906. 

Ett vackert album, likartadt med dem, som utgifvits af Stockholms 
nation och Södermanland — Nerikes nation. (Jfr Personhist. tidskr. VII 
sid. 155). Jämte porträtten förekomma biografiska notiser i samma 
omfattning som i de vanliga Tullbergska porträttgallerierna. Arbetet, 
som hufvudsakligen ombestyrts af nationens kurator fil. kand. A. 
Nilsson, kan rekvireras från nationen till ett pris af 14 kr. bundet, 
12,50 häftadt. 



Minnesord öfver Nils Rosén von Rosenstein* Utgifna af 
A, O. Lindfors. Separataftryck Ur Upsala Läkare förenings Förhand- 
lingar Bd XI haft. 304, 17 s. 

Tvåhundraårsdagen af Nils Rosén von Rosensteins födelse har 
högtidlighållits i Upsala Läkareförening, i Svenska Läkarsällskapet och 
i Lunds Läkarsällskap m. fl. Minnestalare i Upsala var professor A. 
O. Lindfors. Uti ett enkelt och flärdfritt språk framhåller förf. den 
store vetenskapsmannens och läkarens lefnadssaga. Skildringar af detta 
slag kunna nog hafva intresse äfven utom fackmännens krets och sär- 
skildt för läsare af en personhistorisk tidskrift. 

A, L—n, 



Der Deutsche Herold. Zeitschrift fur Wappen-, Siegel- und 
Familienkunde, herausgegeben vom Verein Herold in Berlin. XXXVII. 
Berlin 1906, N:o i — 5. 

De under året utkomna häftena innehålla bl. a. följande upp- 
satser : 

N:o I. Die sogenannte Kornsche Lavaboschiissel des Breslauer 
Domschatzes; Die Universitätsmatrikeln als genealogische Quellen; 
Einige Inschriften und Wappen von Epitaphien in Stift Obernkirchen 
und Biickeburg. — N:o 2. Der Helm als Wappenbild; Die von Dra- 
kendorf = v. Drachsdorf ? — N:o 3. Die Bau- und Kunstdenkmäler 
der freien und Hansestadt Liibeck; Ein Votum Heraldico-Chronologicum 
aus der ersten Hälfte des 18. Jahrhunderts; Heraldisch verzierte Bild- 
nisse in der Breslauer Stadtbibliothek (Forts.); Das neue Norwegische 
Königswappen ; Die Herkunft des Vornamens Manderup; Die Univer- 
sitätsmatrikeln als genealogische Quellen. — N:o 4. Die Lehndorff- 



Digitized by 



Google 



86 

Gräber in der Kirche zu Haffstrom bei Königsberg, Ostpr.; Ein Bericht 
iiber das Turnier der vier Lande zu Eisenach 1480; Verzeich- 
nis der bisher erschienenen Handbucher iiber den Königlich Preus- 
sischen Hof und Staat und Königl. Preussischen Staatskalender (1794 
— 1906); Zur Genealogie des Hauses TrauttmannsdorfF; Freiherrndiplom 
fiir Friedrich Karl v. Strombeck. — N:r 5. Heraldisches aus der 
Nikolaikirche in Freienwalde a. d. Öder; Ein heraldischer Baedeker? 
Zusätze u. Ergänzungen zu dem Vortrag iiber das Geschlecht von Drachs- 
dorf; Polonisierte Familiennamen; Die zwanzig ältesten Berliner evan- 
gelischen Kirchen und Ihre Kirchenbucher; Nachträge u. Berichti- 
gungen zu Universitätsmatrikeln als genealogische Quellen; Die Uni- 
versitätssiegel in Siebmacher. 



Archiv fiir die Geschichte des ,uradlichen Geschlechts 
von Taube är ett arbete, som med snaraste börjar utgifvas af juris 
professorn i S:t Petersburg friherre Michael von Taube^ som i åtskil- 
liga år varit sysselsatt med forskningar i alla de länder, där släkten 
varit bosatt. Arbetet skall utkomma i fria häften och omfatta sju band, 
behandlande släktens ursprung, vapnets historia samt de olika släkt- 
grenarnas genealogi och historia. Den svenska ätten af Odenkat är 
afsedd att ingå i band 3 och de öfriga svenska grenarna i banden 4, 
6 och 7. Säkerligen har man här att emotse ett arbete, som kommer 
att intaga en rangplats inom den genealogiska litteraturen. 



Fråga. 



Finnas någonstädes porträtt af följande personer: öfverste Karl 
Fredrik Lillienberg (f 1769), öfverste Baltzar Achates von Plåten 
(f 1782), generallöjtnant Johan Psilanderhjelm (f 1799) och gene- 
rallöjtnant Herman Th. Kristoffer Engelbrechten (f 181 8)? 



Digitized by 



Google 



87 



Nya medlemmar i Personhistoriska 
samfundet 

april, maj 1906. 



Arne^ T. J:son^ amanuens. 

Barnekow, A., grefve, godsägare. Kristi- 
anstad. 

Bellinder, S., hofrättsnotarie. Smedje- 
backen. 

Berghy A. f. von Rosen, fru. Linköping. 

Björkman, M., häradshöfding. Haparanda. 

Bonde, C, frih., t. f. legationssekre- 
terare. London. 

Bonde, H, F. f. Falkenberg, grefvinna. 
Hässelby, Spånga. 

Eklund, C. G, K., öfverste. Eksjö. 

Falkenberg, E, C., fröken. 

Göransson, A. H., revisor. 

Hernmarck, R. f. Nisser, fru. 

Häger, L., fru. Ytter Eneby, Stockholm. 



Klinckow ström, E., frih., e. o. hofrättS' 

notarie. 
Kullberg, A., grosshandlare. Katrinc' 

holm. 
Långström, E., e. o. kammarskrifvare, 

Göteborg. 
Palmqvist, C. G., frih., kapten. Lin 

köping. 
von Schulzenheim, C, kansliråd. 
Sjöcrona, A. f. Krook, fru. Helgenäs, 

Kristianstad. 
Stridsberg, V., med. doktor. 
Svensson, U., notarius publicus. 
Tornérhielm, G., löjtnant. 
Wagnsson, G. Alingsås. 
Wilkens, G. D,, med. doktor. 



Insända porträttförteckningar (2). 

Porträttförteckningar tillhörande nedannämnda institutioner och 
personer hafva såsom svar på samfundets cirkulär inkommit 2 5 mars — 
20 maj 1906: 

K, Utrikesdepartementet (gen. grefve Adam Lewenhaupt), K, 
Fångvårdsstyrelsen (gen. registrator O. Rundberg), K, Göta hofrätt 
(gen. advokatfisk. C. M. Ericsson), K, Krigs hojf^r ätten (gen. frih. 

F. Lagerfelt), K, Svea lifgarde (flera olika samlingar, gen. löjtnant 

G. Tornérhielm), Göteborgs stadsfulhnäktige (gen. Yngve Rasmussen), 
Gärds o. Albo härads tingshus (gen. häradshöfding A. Hagander), 
Karlstads domkapitel (gen. kons. not. K. Y. Andersson), Bexheda k:a 
(gen. kyrkoh. J. P. Forshell), Björsäters k:a (gen. prosten A. Rudberg), 
Bredsäters k:a (gen. prosten A. Rudberg), Ekshärads k:a (gen. kyr- 
koh. O. Frykman), Elmeboda k:a (gen. kyrkoh. C. Lind), Hjersås k\a 
(gen. kyrkoh. J. Källblad), Kaller eds k:a (gen. kyrkoh. A. M. Säger), 
Lugnas k:a (gen. prosten A. Rudberg), Lycksele k:a (gen. kyrkoh. 
A. T. Frykholm), Piteå landsförs, k:a (gen. kyrkoh. A. Nygren), 



Digitized by 



Google 



88 

Skellefteå k\a (gen. Ernst Äberg), Sundborns k:a (gen. prosten C. F. 
Pettersson), Sundby k:a (gen. skoll. A. G. Lundborg), Örby k:a (gen. 
kyrkoh. A. H. Block), Hernösands h. a. läroverk (gen. rektor H. 
Jacobsson), Lunds h, a, läroverk (gen. rektor C. Sprinchom), Sunds- 
valls h, a. läroverk (gen. rektor Tömvall). 

Arfwedson^ iV., kapten, Hedensö (gen. frih. K. Leijonhufvud); 
Bobecky R, f. Kylberg^ fru, Tun; Carlson^ F,^ f. d. bankkamrer, 
Vaxholm; von Eckermann^ E, f. Åkerhielniy fru, Stockholm; Egerström, 
F.^ ledarn, i landtbruksstyr., Stockholm; Falkengren^ G.^ frih., f. d. 
öfverstelöjtnant, Linköping; Focky H,^ kammarherre, Höfverö; Gyllen- 
kroky C. A, jP., öfverjägmästare, Hagelsrum; Gyllensvärd^ G.^ f. d. 
kapten, Lamhult; Hagbergs J. T: F.y tjänsteman, Stockholm; Hagbergs 
K, A,y redaktör, Stockholm; Hagbergs L, J. f. von Schwerin, fru, 
Stockholm; Hagman^ A, f. Wahlbom^ fru, Kalmar; Hygrell^ A. W., 
häradshöfding, Lindesberg; Hyltén-Cavallius^ C T, G,, kapten, Jön- 
köping; Julin^ J, T.y prost, Ekeby; Klingstedt, M, E., kyrkoh., 
Göteborg; Lilliecreutz^ C. A,^ frih., Lundboholra; Lilliehöök, /.^ general- 
major, Körtingsberg; Lindwall, F,, Borgholm; Möller, C. O., landt- 
brukare, Boarp (gen. kyrkoh. S. Widing); Nilsson, H,, e. provinsial- 
läkare, Norsjö; Plåten, C, G., öfverstelöjtnant, Stockholm; Roos, B., 
komminister, Voxtorp; Sandström, Ch,, fru, Stockholm (gen. f. d. 
landshöfding C. A. T. Björkman); Schiött, E,, lektor, Helsingborg; 
Schultzberg, G, E., öfverstelöjtnant, Stockholm; von Stedingk, S., 
frih., Gäringstorp; Thomceus, R., prost. Gällstad; Tornérhieltn, G., 
löjtnant, Stockholm; Ulfsparre, J. A., major, Helsingborg (äfven 
förteckn. å stamträd, släkepitafier m. m.); Wachtmeister, G,, grefve, 
f. d. landshöfding, Helsingborg; Wachtmeister, G., grefve, f: d. 
ryttmästare. Knutstorp (gen. grefv. H. Wachtmeister); Wallin, H,, 
kyrkoh., Dannemora; Walter, E. L., kyrkoh., Jörn; Wigert, Severin, 
Stockholm; Wallgren, R,, direktör, Stockholm; Zoll, Nina, fröken, 
Laholm. 



Dödslistans tryckning. 

För att den i föregående häfte omtalade tryckningen af Dödslistan 
1904 och 1905 skall komma till stånd, är det nödvändigt att flera 
medlemmar anmäla sig till dess erhållande. 



Digitized by 



Google 



upprop. 



Alltsedan Gabriel Anrep år 1871 började utgifva sitt förtjänst- 
fulla arbete »Svenska Slägtboken» har i Sverige med få korta mellan- 
tider en släktbok utkommit visserligen under olika namn men med i 
hufvudsak samma ändamål: att till trycket befordra stamtaflor med 
biografiska uppgifter vare sig dessa varit mera kortfattade såsom i det 
epokgörande samlingsverket »Svenska Ättartal» eller mera rikhaltiga 
såsom i det yngsta af dessa arbeten »Ny Svensk Släktbok». Sist- 
nämnda arbete har emellertid med det i år utkomna io:de häftet upp- 
hört att utgifvas och kommer icke enligt meddelande från förläggaren 
att ånyo upptagas. Det har därför synts oss som om något borde 
göras för igångsättande af ett nytt liknande arbete, synnerligast som 
Personhistorisk Tidskrift vid sidan af sina många andra uppgifter ej 
ensam kan fylla denna brist i vår litteratur. Under medverkan af 
Personhistoriska Samfundet är första delen af »Svenska Porträtt» ut- 
kommen och under medverkan af samma samfund samt på i hufvud- 
sak liknande grunder bör enligt vår åsikt ett nytt släktarbete startas. 

»Svenska Släkter» — detta namn har från flera håll föreslagits 
— beräknas kunna utgifvas i ett a två tvångsfria häften årligen efter 
ett pris af 50 öre pr tryckark, och har boktryckaren Håkan Th. 
Ohlsson i Lund förklarat sig villig att, försåvidt minst 200 subskri- 
benter anteckna sig, öfvertaga tryckning och distribution. Bokhandels- 
priset måste dock beräknas något högre. Separat skall kunna erhållas 
af alla släktuppsatser. 

För att arbetet med första måtte kunna påbörjas böra minst 
ofvanstående antal prenumeranter vara antecknade före den i mars 1907. 



Digitized by 



Google 



Undertecknade få därför uppmana alla för genealogisk och 
biografisk forskning intresserade att genom subskription möjliggöra 
arbetets utgifvande. 

Lund och Stockholm i december 1906. 

Joh. Ax. Almquist, bibliotekarie hos H. M. Konungen, Stockholm; 
Wilhelm Berg, byråchef, Göteborg; Otto Bergström, kapten, Stock- 
holm; Carl Carlson Bonde, friherre, öfverstekammarjunkare, Eriksberg; 
C. J. Trolle-Bonde, grefve, Trolleholm; A. Borgström, hofrättsråd, 
Kristianstad; Viktor Ekstrand, ingenjör, Stockholm; Gustaf Elgen- 
stiema, bokauktionskommissarie, Stockholm; Hjälm. Gullberg, förste 
aktuarie, Stockholm; Fritiof Hedström, revisor, Stockholm; Albin 
Hildebrand, läroverksadjunkt, pastor, Stockholm; Govert Indebetou, 
kontorschef, Stockholm; A. U. Isberg, stadsarkivarie, Malmö; K. H. 
Karlsson, biblioteksamanuens, Stockholm; C. M. Kjellberg, arkivarie, 
Vadstena; Thyra Klinckowström, född Gyldén, friherrinna, Stafsund; 
Otto Kugelberg, revisor, Stockholm; Helmer Lagergren, postexpeditör, 
Kristinehamn; E. Leijonhufvud, friherre, öfverstelöjtnant, Vaxholm; 
Adam Lewenhaupt, grefve, riksheraldiker, Stockholm ; Eugéne Lewen- 
haupt, bibliotekarie, Säbylund; Alfr. Levertin, med. doktor, Stockholm; 
L. W:son Munthe, öfverste, Stockholm; Agi Lindegren, slottsarkitekt, 
Stockholm; Vilh. Ljungfors, fil. kand.. Lund; A. W. Lundberg, civil- 
ingenjör. Lund; L. G. F. Norlander, läroverksadjunkt, Umeå; Jully 
Ramsay, född Ekström, senatorska, Helsingfors; Holger Rosman, fil. 
doktor, Stockholm; Johannes Rudbeck, friherre, v. häradshöfdiiig, 
Stockholm; J. A. Setterdahl, komminister, Slaka pr Malmslätt; Carl 
Sjöström, stadsfogde. Lund; Torsten Uggla, auditör. Lund; C. J. Ulrich, 
auditör, Stockholm; John Wessler, tandläkare, Stockholm. 

Redaktionsbestyret äro undertecknade benägna att öfvertaga, 
och mottaga under adress Lund alla skrifvelser såväl angående anmälan 
till subskription som rörande införande af släktuppsatser. 

Torsten Uggla. Vilh. Ljung fors. 



Undertecknad önskar subskribera a "Svenska 
Släkter" titgifna af TORSTEN UGGLA och VILH. 
LJUNGFORS. 



Namn : 
Adress : 



Digitized by 



Google 



Förblandade släkter. 

Af Jttlly Ramsay. 

Då en finsk krigare, Klas Esping, år 1668 sökte introduktion 
såsom adelsman, skref han till vederbörande tjänsteman på riddar- 
huset: »Om sekreteraren vill mig godt besked förskaffa, lofvar 
jag honom en häst eller 30 daler in specie uppå ärlig kavaljers- 
paroll.» Utslaget var ej svårt att fålla. Esping blef införd i 
matrikeln, och en stamtafla pä riddarhuset visar hans förfåder, 
— om icke gripna ur luften, så dock från Åbo län, medan hans 
verkliga släkt var bofast i Nyland. 

Sådan ärlig kavaljersparoll har jag ofta påmints om under 
släktforskning. Den förklarar mycket i adelns stamtaflor. Dock 
finnas äfven fall, hvilka häntyda på, att genealogen endast af 
kritiklös kärlek till sin vetenskap lockats till utsväfningar. 

Det är öfverflödigt att orda om adelns stamtaflor i allmänhet, 
sådana de föreligga på riddarhuset och utgifvits i tryck. Jag vill 
här endast framdraga några exempel, för att genom dem uttrycka 
den åsikt, att tillägg och rättelser till dessa stamtaflor äro chimära, 
så länge grunden är den gamla, ohållbara. 

Ett prof på vetenskapligt misstag företer stamtaflan för adliga 
ätten n:r 275, Boose. Den visar icke alls den finska släkt, som 
1642 blef introducerad, utan i stället en från Holstein i början af 
1500-talet till Finland inflyttad gren af den tyska uradliga ätt, 
Boose, som i skölden, liksom på hjälmen, förde en fembladig ros. 
I Finland blef denna familjs tillvaro lysande men kort. Redan 
år 1600 var svärdssidan utslocknad; gods och gårdar hade genom 
giften öfvergått till ätterna Slang och Stjernkors. 

Denna tyska ätts stamtafla framställes i Anreps verk icke 
utan förtjänst, — om man frånser, att de sista manliga genera- 
tionerna äro uppkonstruerade för att sträcka sig ända till intro- 
duktionsåret 1642. 

Persort historisk tidskrift igo6. 7 



Digitized by 



Google 



90 

Den .fattige finske frälseman, Tomas Henriksson Boose, till 
Hemböle i Sagu socken, hvilken 1629 genom Åbo hofrätts dom- 
slut blef förklarad för »en rätt af adel», förekommer icke alls i någon 
riddarhusstamtafla. Han mäktade visserligen icke inspirera någon 
kanslistfantasi. Till hofrätten hade han inlämnat ett frälsebref af 
år 1407, som han öfverkommit, Gud vet huru. Detta bref, utgifvet 
af konung Erik af Pommern för en Olof Boosson, synes hafva 
föranledt tillnamnet Boose. Brodern och grannen på Hemböle, 
Klas Henriksson, torde varit den, som 1642 introducerades å 
ättens vägnar. Åtminstone bevistade han riksdagen i Stockholm 
samma år. Tomas Henrikssons son, Hans Tomasson, deltog i 
riksdagen 1664. 

Denna rätta introducerade finska släkt, Boose, härstammade 
på mödernet från den finska släkt, som 1627 blef introducerad 
med namnet Finckenberg och som återigen var befryndad med 
svenska släkten Slätte, af hvilken en gren under i5CX)-talets första 
decennier ägde jordagods i Tavastland. Dessa tre släkter, Slätte, 
Finckenberg och Boose, hade samma sköldemärke: halfmåne och 
stjerna. Löjtnanten Karl Gustaf Boose ändade under Karl XII:s 
krig sin adliga ätt. År 1723 anförde nämnden i Raseborgs härad, 
att hans gods stod i ödesmål sedan 17 10; hvar och när han själf 
slutat, visste ingen. 

Ett fall, analogt med släkten Booses ättartal, är stamtaflan 
öfver adliga ätten n:r 72, Stubbe. Här föreligger äfven en full- 
ständig förväxling af två lika benämnda släkter, desto mera 
besynnerlig som den Jakob Olofsson Stubbe, hvilken här i 
stamtaflan uppgifves hafva lefvat och vunnit introduktion år 1625, 
i själfva verket blef afrättad 1599 på hertig Karls befallning, 
sedan han i klubbekriget spelat en betydande roll. Han förde i 
signetet ett jägarhorn med en stubbe blott till hjälmprydnad. 

Den uteslutna rätta släkten Stubbe, introducerad 1625. hvars 
vapen blef uppsatt på riddarhuset, kan sökas hos Schlegel och 
Klingspor, med orätt införd bland deras ättartal öfver ointrodu- 
cerade släkter under namn af »Väkkjärvisläkten». 

Således hafva här framlagts tvänne fall af total förblandning. 
Falsifikat, där en utgången stam blifvit ympad med falska grenar, 
äro naturligtvis vanligare. Munck af Fulkila och Agricola-Lejon- 
marck hafva tidigare af mig framhållits. * Bäck i Finland, Frille, 
Ram, Stjernkors kunna nämnas. Björnram, Spåre och Tawast 

' Svenska Literatursällskapets i Finland uppsatser 1902; Personhist. Tid- 
skrift 1905. 



Digitized by 



Google 



91 

äro särskildt invecklade, emedan i deras tabeller, icke två utan 
tre släkter förmängts med hvarandra. Af dessa är Björnram 
utgången, Spåre fortlefver i Finland och kan, ehuru aldrig med 
rätta introducerad, likvisst stöda sig på gammalt frälse. Men hvad 
Tawast beträffar, så frågar man sig endast, huru många hästars 
värde denna försåtligt hoplänkade kedja betingat. 

Förblandningarna Spåre och Tawast, liksom äfven Bäck i 
Finland, torde vara utförda under 1760-talet. Då lefde visserligen 
ännu den gamle riksheraldikern och genealogen Daniel Tilas. 
Men han medg^f själf, att han icke kunde utreda de finska släk- 
terna. Han ansåg dem för vida trassligare än de svenska och 
hade väl däruti rätt. 

Likväl behöfs icke lång letan för att bland svenska ätter 
finna liknande fall. Jag vill citera adliga ätten Svanfelt, hvars 
brist på sammanhang af ren tillfällighet en gång föll mig i 
ögonen. 

Fältmarskalken grefve Erik Dahlbergs farbroder, räntmästaren 
Erik Eriksson, adlades 1641 med namnet Svanfelt. Han var gift 
med systern till Kristinas gunstling, grefve Anton von Steinberg, 
och hade två söner, Peter och Erik, uppförda i tyska kyrkans i 
Stockholm kristningslängd,' men eljest aldrig nämnda och med 
all sannolikhet döda späda. De saknas i stamtaflan. I stället 
fungerar där såsom räntmästaren Erik Eriksson Svanfelts ende 
son och ättelänk — majoren Isak Svanfelt, gift med Margareta 
Hästesko och försedd med två söner, Jakob och Johan. (Se Anreps 
ättartaflor, adl. ätten Svanfelt, tab 3.) Denne Isak Svanfelt, major 
vid Björneborgs infant. reg:te, var en oadlig finsk krigsman, 
hvars farfader, Gisle Jakobsson, var tullnär i Åbo 1595, och hvars 
fader, löjtnanten Isak Gislesson år 1624 fick frälse på sin hustrus 
arfgods, Mäkkylä, i Helsinge socken. Då Isak Gislesson år 1626 
stupade i Livland, bekom änkan Anna Reiher lifstidsfrälse på 
Mäkkylä, som 1649 öfverläts till sonen, Isak Isaksson Svanfelt, 
under Norrköpings besluts vilkor, ehuru han icke var adelsman. 
Namnet Svanfelt tog han efter sin morfaders, borgmästaren 
Kaspar Reihers signet, en sjöfågel (= reiher), hvilket signet för 
öfrigt äfven gifvit upphof till adliga namnen Silfversvan och 
Svanström. 

Major Isak Svanfelts epitafium uppsattes 1669 ^ Esbo kyrka, 
där äfven hans maka, Margareta Hästesko Fortuna (orätt Hästesko 
till Målagård, i Anrep) år 171 1 blef jordfäst. Den äldre sonen, 

* Meddeladt af kapten O. Bergström. 



Digitized by 



Google 



92 

Jakob, enligt ättartaflorna ogift död 1716 såsom öfverstelöjtnant, 
tvistade 1692 om Mäkkylä gårds rår, och förekommer, kallad 
sergeant, 1698 vid Esbo ting anklagad för slagsmål. Den yngre 
sonen, Johan, hvilken 1724 var kommendant i Wismar, har jag 
icke anträffat i Finland och vågar därför icke gå i god för hans 
härstamning. Men med all sannolikhet är det just han, som ställt 
om arrangemanget på riddarhuset och i stamtaflan; han ingick 
gifte med en tysk fröken v. Tessin och skulle väl blifva jämngod 
med henne. Man måste våga antaga, att han känt sina föräldrars 
rätta namn. Ätten Svanfelt är i Sverige utgången, men fortlefver 
möjligtvis i Pommern. 

Här uppräknade fall af förblandning och falsificering betyda 
föga för den erfarne forskaren, hvars misstankar och kritik ofta 
äro alltför skärpta. Men måhända kunna de tjäna till varning 
för dem, hvilka ännu hysa respekt för riddarhusets stamtaflor och 
uraktlåta att jämföra dem med säkrare källor. 



Digitized by 



Google 



93 



Anteckningar om ätten von Plåten. 

Medd. af H. S-n. 

Uti en gammal tysk andaktsbok — »Unterhaltungen in den 
Morgenstunden an jeden Tag des Jahres», von Ch. Ch. Sturm, 
tryckt 1784' — finnas nedan anförda, korta anteckningar rörande 
några medlemmar af ätten von Plåten upptecknade. Ifrågavarande 
medlemmar höra till en gren af ätten, hvilken ej tagit introduk- 
tion h varken å svenska eller finska riddarhusen, tillfölje hvaraf de 
ej återfinnas i ättartaflor, utgifna af G. Anrep och O. Wasastjerna. 
Likväl har denna gren sedan 1700-talet varit bofast i Sverige 
och Finland samt är af samma ursprung som de introducerade 
grenarna. Gemenskapen med dessa senare är följande: 

Baltazar von Plåten (se ättartaflor, tab. I) hade, förutom 
sönerna Pribbert Akates von Plåten och Christoffer Ernst von 
Plåten, en tredje son Bogislaus Georg {Jurgert) von Plåten^ som 
ej återfinnes i ättartaflorna och från hvilken här ifrågavarande 
gren härstammar. Han var landsfogde och hauptman på Riigen, 
ägare af godset Fresen på samma ö och gift med Margaretha 
Eleonora von Krassow, De tidigare, på tyska skrifna anteck- 
ningarna, äro af sistnämnda fru; fortsättningen af olika personer 
bland hennes efterkommande. 

Anteckningarna äro följande: 

1693, d. 24 August ist mein seeliger Man gebohrn. Sein Nahme 
war Bogislau Georg von Plåten. Er står b 1766. 

17 15, d. 6 Januari bin ich, Margaretha Eleonora von Krassow 
gebohrn. — Sia starb d. ap. 1790. 

1 74 1, d. 6 Juni ist mein alster Sohn Mauritz Johan v. Plåten 
gebohrn. 

1747, d. 20 Maj ist mein zweiter Sohn Philip Eridrich v. Plå- 
ten gebohrn. — Wie man glaubt solst er in Amerika gestorben. 

1748, d. 15 Juni ist mein dritter Sohn Johan Ernst v. Plåten 
gebohrn. 



* Boken äges af generalmajor Hugo Schulman i Borg 



Digitized by 



Google 



94 

1 75 'i ^- 3^ Oktober ist mein vierter Sohn Bogislaus Anton v. 
Plåten gebohrn. 

1753, d. 6 Februari ist mein 5:ter Sohn Frantz Carl v. Plåten 
gebohrn. Und starb bei einer Slacht in Zurich wo er zu Tode 
geschossen wurde in der Schweitz 1800. 

1754, d. 20 Juli sechster Sohn Carl August v. Plåten gebohrn.' 
Gestorben am 15 November 1836 in Tavastehus. Öfverste-Lieute- 

nant och Riddare af Kl. Svenska Svärdsorden. 

1758, d. 23 Aprill ist meine liebe Frau, Helena Andrietta Waden- 
stjema gebohrn und den 26, 1833 selbigen Monads, 9 am abend 
selig und stille entschlafen, der gros Gott segne ihr, 75 jahr alt.^ 

Den 21 Sept. 1781 är min äldste son Carl Adolf Acates von 
Plåten född. — Afskedad kapten sedan 181 1. Gift och bosatt i Hede- 
mora i Sverige. — Har tvenne söner i Militaire tjenst och en dotter. 
Han afled den 8 September 1847 * Hedemora. Hans äldste son dog 
på dårhuset i Stockholm 1858. Den andra sonen var gift och hade 
3:ne minderåriga döttrar, då han 1859 om hösten dog i Göthe- 
borg. 

Den 18 Augusti 1783 är min andra son Otto Mauritz von Plåten 
född. — Anteckning : Öfverste-Lieutenant vid Westermanlands Rigemente, 
Riddare of Kejserliga Ryska S:t Annae Ordens 2:ra Class, Kongl. 
Svenska Svärds Orden med Guldmedalj för tapperhet. Har afsked med 
pension. Gift med Fredrika Linnerhjelm och har endast tvenne Döttrar.^ 

Den 4 November 1785 är min tredje son Gustaf Fredrik von 
Plåten född; den högste vare honom alltid barmhertig och nådig som 
han det förtiänt och sina föräldrars glädje varit. — Anm: Han var Major 
vid Södermanlands Reg: te och Riddare af Svärds Orden samt afled 
efter en kort sjukdom på Qvartinge egendom, nära Mariefred den 16 
Februari 1846, utan att varit gift. 

Den 21 Januari 1788 är min rara och bästa Flicka Fredrica 
Margareta Flisabete von Plåten född. — Gift med Öfversten och 
Ridd. af Kejserl. S:t Annae Ordens Andra klass Carl Fredrik Schul- 
man. — Fredrica Margareta Elisabete von Plåten, sedermera gift med 
Öfversten och Riddaren Schulman dog i Borgå stad som Encka den 
29 mars 1858. Hennes Man dog i Januari 1849. ^^ efterlefvas af 
Son och 2:ne döttrar. Sonen är Öfverste i Finsk tjänst* och gift med 
Pauline Glansenstjerna. 

Den 27 Oktober 1791 är min aflidne son Frantz Aug, von 
Plåten född, och dog i April 1792. 

Den 19 Januari 1793 klockan half till tri om morgonen föddes 
min kära son Lars August von Plåten, — Gift med S, J, Munster- 

' Härefter äro anteckoiogarna skrifna med flera olika handstilar. 

" Öfverstelöjtnant Carl August v. Plåten gift med H. A. Wadenstjerna hade 
öfverflyllat till Finland, där han ägde Kalkis gård i Tavastland. Härefter följa 
deras barn. 

3 Den ena af nämnda döttrar, fröken Hilma von Plåten lefver fortfarande och 
är bosatt i Arboga; hennes numera aflidna syster, Leontina Andreetta Fredrika von 
Plåten^ f. 1822, ^V?» var gift med Öfverstelöjtnant Oskar Bergenstråle. 

*♦ Han var slutligen generallöjtnant och divisionschef samt afled i Helsing- 
fors 1890 ^'^'t,. 



Digitized by 



Google 



95 

hjelm. Dog en krigares död uti fästningen Gergebelsk i Avarien den 
7o November 1843. Efterlemnade Enka med Son Carl Bogislaw 
och dotter Sophia.^ Sonen Carl Bogislaus var Löjtnant i Rysk 
tjänst. Dog i Finland i staden Björneborg vid några och 20 års ålder 
i april 1856. 

Den 19 Dec. 1794 är min son Jacob Reinhold von Plåten född. 

— Är 1859, mars, dog min bror Magasinsförvaltaren Jacob 
Reinhold von Plåten ogift i Heinola stad i Finland. Antecknadt af 
den enda lefvande brodern. O. M. v. P.^ 

Den 28 Juni 1798 är min son Herman Hindrik född. — Han 
var Capitain i Rysk tjenst. Hade afsked och dog i Tavastehus stad 
den 27 December 1856. Bar Turkiska Fälttågets Medalj. Var gift 
med Wilhelmina Cavén, Och hade 2:ne minderåriga döttrar, Héléne 
och Ida von Plåten, 

Den 20 Sept. 1803 är min son Axel Knut född. Död i dess 
tredje lefnadsår. 



^ I ättartaflor utgifna af O. Wasasljerna anföres alt Sofia Johanna Munster- 
hjelms man, Lars August v. Plåten, var kapten och postmästare i Nykarleby, död 
1844. Som synes Öfverensstämma nämnda uppgifter ej med anteckningarna. 

' Otto Mauritz v. Plåten, hvilken öfverlefde alla sina syskon. 



Digitized by 



Google 



96 



Adam Fredrik Netherwood 

än en gång. 

Hos fränder till den Napoleonske krigare, om Kvilken pro- 
fessor Stille i denna tidskrift meddelat en mängd värdefulla upp- 
lysningar, lefver ännu minnet af hans romantiska lefnadssaga. 
Netherwoods besök i hembygden var för hans närmaste en märk- 
lig händelse. Särskildt de yngsta behöUo ett starkt intryck af 
den nimbus, sonj låg kring den fräjdade mannen med den utländ- 
ska uniformen, och sägnerna om honom hafva genom dem gått 
till nya generationer. Netherwood stod under flera år i korres- 
pondens med de hemmavarande släktingarna, och äfven hans hus- 
tru trädde efter mannens död i förbindelse med dessa. 

Kapten Gustaf Cederblad, som härstammar från Adam Fred- 
riks syster Eva Kristina, har i sin ägo åtskilliga aktstycken, som 
en gång ägts af Netherwoods fader; exempelvis en samtida af- 
skrift af Adam Fredriks äktenskapskontrakt, flera militära full- 
makter, en beskrifning öfver hans krigsbedrifter samt några origi- 
nalbref från änkan. Det sista af dessa, som 1809 tillsändes svär- 
fadern, om hvars 1808 inträffade död hon tydligen ej varit under- 
rättad, kan vara förtjänt att återgifvas : 

A Monsieur le Captaine Netherwood, Bystad, Smaland. 
Nancy le ler Septembre 1809. 

Mon Pére! 
lya bien longtemps 'que j'ai le desir de vous presenter mes re- 
spects; Tattachement que j'avais pour mon mari m'en faisait un devoir 
et un plaisir bien vrai, le méme désir m'a porté a vous écrire plusieurs 
fois, mais n'ayant que des renseignements tres indirects sur le lieu de 
votre séjour et ne recevant pas de réponse, j'ai supposé que mes lettres 
ne vous étoient point parvenues. Monsieur Wahlberg prisonnier suédois 
qui est maintenant a Nancy et å qui je me suis informée avec beaucoup 
d'intéret d'une famille devenue la mienne par mon alliance avec mon- 
sieur Netherwood, a bien voulu se charger de vous en faire parvenir 



Digitized by 



Google 




Adam Fredrik Netherwood. 

(Oljemålning, tillhör Prostinnan Sophie Pontén, Öster-Korsberga). 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



97 

une, il m'a dit que monsieur son pére était votre voisin. Je ne doute 
donc pas que cette voie que me parait bien sure, ne me procure enfin 
de vos nouvelles et de celles de toute ma famille. Il me serait bien 

doux de leur inspirer de Tintérét, c'est mon le plus cher et vous 

particulierement, mon pére, mon bon, mon excellent mari m^avait appris 
de vous aimer et respecter. Si j^avais eu le bonheur de le conserver, 
nous serions depuis longtemps apres de vous. Le sort en a ordonné 
autrement, il m'a privé trop tot d'un ami qui eut fait mon bonheur par 
son attachement et les qualités que le distingoient. Je ne me consolerai 
jamais de cette perte irréparable, mais combien mes regrets seroient 
adoucis, si la tendresse que vous portiez ä votre fils vous inspirait de 
Tinterej: pour sa veuve. Si j'avais été assez heureuse pour devenir 
mére pendant le peu de temps que nous avons été unis, j*eusse été 
vous presenter un étre que nous eussions tous chéris et qui vous eut in- 
teressé en ma faveur, mais seule et étrangére comment öser entreprendre 
un aussi long voyage. J'espére au moins que vous voudrez bien 
m'honorer quelques fois de vos lettres. Si vous lisez la mienne avec 
bonté et indulgence, j'en conserverai bien de la reconnaissance et m'em- 
presserai de vous la témoigne. Veuillez me rappeller un souvenir de 
mes soeurs et fréres. J*ai Thonneur d'étre avec les sentiments les plus 
respectueuses, mon pére, votre tres humble, tres obéissante et devouée 
fille 

V^ Netherivood, 

Mon adresse Rue de la Constitution n:r 159 ä Nancy. 

Ett bland släktens värderikaste minnen från den alliför tidigt 
bortgångne är ett stort porträtt, som senast ägts af prostinnan Sophia 
Pontén, likaledes en ättling till Eva Kristina Netherwood. Af 
porträttet, som är helfigur i naturlig storlek med några turkiska 
ryttare i bakgrunden, återges här endast det öfre vänstra partiet, 
då en fotografi af det hela ej kunnat å platsen anskaffas. Fast- 
än i stympadt skick, ger bilden med sin tidsfärg likväl en god 
föreställning om personen. 



Digitized by 



Google 



98 



Om Bjäre-släkten Wennerberg. 

Af Vilhelm Ljungfors. 

Bjäre härad i nordvästra Skåne erbjuder ett i genealogiskt 
afseende synnerligen intressant arbetsfält. I Sveriges sjöfarts- 
historia ha de här belägna orterna Båstad och Torekov spelat 
en icke obetydlig roll. Man behöfver blott göra en flyktig under- 
sökning i ruUorna å sjömanshusen i Stockholm och Göteborg för 
att finna namnet på den ena sjökaptenen efter den andra med 
hemvist i denna trakt. Också var det en annan prägel särskildt 
på Torekov under 1700- och förra hälften af 1800-talet, så länge 
segelfartygen behärskade hafvet. Välståndet var betydligt större, 
än det nu är, sedan de närliggande städerna dragit till sig sä 
godt som all handel och sjöfart och i många fall äfven dem, som 
ha sin utkomst därutaf. 

De mest typiska sjömanssläkterna i Bjäre voro Wennerberg, 
Wulff, Romare, Höök, Graff, Schonberg, Kruse, Junker, Röjter, 
Wargren m. fl. Till dessa kommo sedan sådana, som inflyttat 
och som mer eller mindre valde det yrke, naturen utvisade, näm- 
ligen Engellau, Thulin, Kallenberg, Tiljander, Stridbeck m. fl. 

Det bristfälliga materialet i kyrkoarkiven vållar emellertid 
stora svårigheter vid utarbetandet af en viss släkt. Sålunda brunno 
Båstads och Houfs kyrkoböcker upp vid den eldsvåda, som 1870 
lade större delen af den täcka köpingen och badorten i aska. 
Toreko vs äldsta kyrkobok förstördes på liknande sätt 1737. 
V. Karups böcker äro tämligen slarfvigt förda och Förslöfs och 
Grefvie böcker före 18 14 ha på något mystiskt sätt försvunnit, 
ovisst är huru. Äfven i öfriga socknar är det illa beställdt med 
kyrkoarkiven. 

På ett särskildt blad i Torekovsboken från 1738 finnas några 
äldre personalanteckningar, gjorda af klockaren på 1750- eller 60- 
talet, om några af de förnämligare i samhället. Främst bland dessa 
står Edvard Benedict Wennerberg, född 1719 9/9- Denne, som 
var »compagnie skrifvare» vid amiralitetet i Karlskrona, sedan 



Digitized by 



Google 



99 

amiralitetskommissarie och slutligen äfven lotsinspektör, var äldste 
son till amiralitetskommissarien Niclas Wennerberg^ hvilken lefde 
ännu 1755 och hans hustru Elisabet Helena Graffi^ 1742). Fader 
till denne åter var med tämligen stor säkerhet strandridaren Bengt 
Wennerberg i Båstad (som lefde 1706), och en broder till Niclas 
var nog auditören, sedan kassören och till slut kamreraren vid 
amiralitetet i Karlskrona Sven Wennerberg (f 1753). Den sist- 
nämnde var gift med Catharina Lucretia Graff {\ 1760), lik- 
som Elisabet Helena dotter till handlanden Eberhard (Edvard) 
Graff i Karlskrona. 

En af de intressantaste personligheterna i släkten är dock 
utan tvifvel Edvard Benedicts son, prosten Hans Peter^ hvilken 
själf någon gång efter 181 1 författat sin biografi. Denna åter- 
finnes i afskrift i Förslöfs dödbok 1821 ^/s och lyder: 

»År 1750 den 18 junii klockan 8 om morgonen är jag född i 
Torekow och var den tredje i ordningen af ellofva söner. Min fader 
var lots inspektören och amiralitets commissarien Edvard Benedict 
Wennerberg och min moder Margaretha Friedrichsson,' hvars faderliga 
och moderliga kärlek, som alltid varit mig i tacksam åtanka, jag hade 
den lyckan länge här äga, ty min far gick saligt hem år 1795 den 
23 raaii och min moder år 1786 den 27 april. =* 

Det är en stor nåd att veta med visshet, att de äro ingångne i 
Guds barnas salighet. 

Under min och mina bröders uppväxt låg det föräldrarna ömt 
om hjertat att bibringa sina barn kundskaper och dygd och under nog 
knappa vilkor höllo de oss under privat information. Öfver 20 års 
tid voro informatorer i deras hus. Jag hade ej mindre än fem infor- 
matorer, den ene efter den andre. Men ehuru det kostade mina för- 
äldrar öfver råd och tillgång, kan jag icke säga att jag med werkelig 
förbindelse kan ihogkomma mer än den ene ibland dem. I mina 
yngre år var jag flere gånger i stor fara, i synnerhet på båtar och 
sjön; en gång i synnerhet nära att drunkna och hade utom ett sär- 
deles Herrans bestyrande icke blifvit bärgad. En släktinge räddade 
mig, som sedermera sjelf gick bort på sjön.3 

År 1764 vid Michaelii tiden kom jag till Lund och blef inskrif- 
ven som student den 15 october i Blekingska nationen. — 2 terminer 
hade' jag och två bröder* der informatorer, men råkadt en sä vårdslös, 
att jag utan salig herr doctor och biskopp Hesléns då för tiden 
adjunct och informator för herrar Engström oförskylte ynnest och 
uppmärksamhet hade ingen ting lärt, snarare försämrats både till hjerta 



' Dotter af skepparen Friedrich Hansson i Torekov. 
■ Enligt Torekovs dödbok dog modern *V4. 

3 Möjligen hans kusin, skepparen Anders Wennerberg^ som omkom på resa 
mellan Reval och Stockholm 181 1. 
^ Fredrik Magnus och Niclas. 



Digitized by 



Google 



lOO 

och kunskaper. — Sedermera frequenterade jag academien alla ter- 
miner tills år 1769, då jag om hösten antog condition hos öfverst 
lieutenanten friherre Gustaf Wilhelm Kaulbars i Stralsund och ankom 
dit den 19 september, samt till herregården Hohendorf den 21 september, 
der herrskapet med sina lyra söner då vistades hos major herr baron 
Klodt. Jag var ung och oärfaren, okunnog i tyska språket och mitt inträde 
var i ett brillant hus. Aldrig glömmer jag den nåd Herren visade raig 
deruti, att jag fant ynnest för menniskor och under mitt vistande i detta 
hederliga hus nära fyra års tid var jag mer ansedd som barn än främling. 

Är 1770 den 12 december, då vi inflyttat till Stralsund, hände 
den olyckan, att ett af de största krut tornen vid Tribseer Port flög 
i luften, hvarvid icke allenast några hundrade menniskor blefvo dels 
dödade, dels skadade, utan och många hus helt och hållit förstörde. 
Här åter ett nytt skenbarligt prof af Guds ömma vård; ty hade krut 
tornet sprungit en half timme senare, så hade både jag och unge 
baronerna varit ihjälslagne, emedan vi genast från bordet, der vi spi- 
sade, ärnat oss åt den kanten. 

Den 17 derpå följande hade vi öfver staden en ryslig åska, för- 
modligen starkare genom samlade krut particlar i luften, och denna 
slog in nästan i alla kyrko tornen. Jag ihogkommer att vid dessa 
tillfällen många, som annars icke vill hafva Gud i känsla, måste ropa: 
Herre! Herre! Tu äst Gud! var nådelig. Araos 7:2. 

Under mitt konditionerande i Stralsund reste jag öfver till Lund 
och hölt min gradual disputation den 26 october 1771 under herr 
professor Sommelii praesidio, blef och året derpå den 23 junii till 
philosophise magister promoverad. 

1773, sedan jag besökt Greifsvald och andra orter, reste jag den 
20 april directe sjöledes från Stralsund till Torekov och besynnerligt 
är det, att, då jag i barna åren hade mycken håg för sjön och tänkte 
bli sjöman, tills i Lund större böjelse infant sig för studier och prediko 
embetet, jag så mycket vistats på sjöresor. Under denna resa be- 
sökte jag Köpenhamn, der jag dock varit några år förut under en 
resa till Danzig. Jag for snart från Torekov till Götheborg och kom 
den 13 maij till Gammelstaden, der jag antagit condition hos capi- 
tainen vid Ostindiska compagniet herr Jacob Habicht. Han ägde 
twenne söner, begge nu i ewigheten. Året 1774 var mig ett särdeles 
vigtigt år, dels derföre, att då jag den 24 julii gjorde ett besök hos 
herr Nils Bredberg, som var informator hos directeuren vid Ostindiska 
compagniet herr Jonas Malm på säteriet Backa, ^ beredde Herren mig 
icke allenast en oväntad och oförskylt ynnest hos salig directeuren, 
att han allt ifrån den stunden fant en böjelse till min hjelp och be- 
fordran, utan ock en stadigt varande vänskap och broderligt umgänge 
mellan salig Bredberg och mig. Salig directeuren var en Guds och 
menniskovän, men hvarifrån denna ömhet för mitt väl, som haft så 
mycket inflytande på hela mitt lefnadslopp? Dels ock blef mig samma 
år tillbudit en förmånlig academisk condition och reste jag den 12 
october till Lund med handelsman herr Niclas Mattssons och capi- 



* I Nöddinge sockeo, Älfsborgs län. 



Digitized by 



Google 



lOI 

taine Habichts söner och under min varelse i Lund bekom af herr 
general Kaulbars kallelse till prest vid Sprengtportska regementet och 
blef i Herrans Jesu namn efter föregången examen och oförgäteliga 
prof af Guds godhet ordinerad samma år den 7 december. — Vare 
den dagen för tid och evighet krönt med välsignelse. 

År 1755 ^^^ }^S ^^^ terminen i Lund med mine disciplar, och 
just då en utrikes resa var tillämnad, behagade Herren hädankalla min 
patron, en Jesu vän och min ädle gynnare, herr Mattsson, och i fölgd 
af detta dödsfall upphörde min condition vid pingsttiden. Jag uppe- 
höll mig sedermera hos mina föräldrar i afwänlan af Herrens winck. 
Vintern 1776 voro ock alla deras då lefvande barn, åtta söner, sam- 
lade, åtskiljdes den 18 martii, efter hvilken tid Herren hädankallat sex 
och deraf sorgeligen tvenne på hafvet.' Den 26 october detta år var 
jag i Ausås i förmodan att der stanna qvar som comminister, men 
här såg jag åter Herrens förunderliga vägar. Tungsint reste jag hem, 
men var ock vid hemkomsten glad att jag skyndat åter, ty nu vardt 
jag anmodad att genast komma upp till Götheborg, för att anmäla 
mig till rectoratet vid tyska scholan. Herren mente dock annat med 
min resa. Just, då jag tycktes vara säker om mitt ändamål att bli 
rector, tillböds mig såsom en fölgd af salig directeur Malms recom- 
mendation skeps predikant syslan vid Ostindiska compagniet. Den som 
agtar uppå Herrens verck hafver lust derutaf! Den 10 december ut- 
nämndes jag, skulle vara snart färdig, för att följa de utgående skepp; 
och vist antog jag denna kallelse med tacksamhet, ty herrar direc- 
teurer bemötte mig faderligen; men ej underligt om jag ock kände 
häpenhet. — Dock hur skall jag vedergälla all godhet Gud mig gjort! 
Genast reste jag till Torekov att göra mig resan lättare genom eqvi- 
pering och mina föräldrars välsignelse. — I det förra ärfor jag vanlig 
huldhet och välsignelse och ömhets tårar följde mig till min resas både 
början och fulländande. — År 1777 den 14 januarii gingo vi om bord 
på skeppet Stockholms slott och den 20 seglade vi från Götheborg. 
Då jag kom till Gap de Bonne Esperance, blef jag anmodad att pre- 
dika för der varande tyska Lutherska församligen och predika både 
Pingst och Annan dag, blef och så fägnad med ett mycket hederligt 
offer. — Wår resa var flere gånger farlig, elden var en gång lös i 
skeppet, och den 25 julii under en svår orcan storm i Chinesiska sjön 
nedslog åskan klockan 8 om morgonen i vårt skepp, skadade stor- 
mast, dödade tre man, gjorde flere döfhörde, gaf contusioner nästan 
åt alla och fylde skeppet med en qväfvande svafvelrök. — En tack- 
sägelse predikan öfver de orden: »Wisserligen är Herren i detta rum 
och jag vistet icke» hölts och en allmän rörelse förspordes. Glade 

' Tre hade dött i späd ålder. De öfriga 6 voro Fredrik Magnus^ f. 1748, 
tullkontrollör i Halmstad, f 1802; Sven (vanligen kallad Sven Edvard [faderns 
dopnamn] till skillnad från en farbroder Sven), f. 1755, sjökapten i Båstad, f i 
Norrköping 1809: Niklas^ f. 1752, sjökapten, omkom på resa mellan Reval och 
Stockholm 1779; Johan Jacob^ i. 1757, sjökapten, sedan hamnkapten i Göteborg, 
t 1806; Samuel Magnus^ f. 1 765, sjökapten, omkom i Noi^dsjön på resa från 
Stockholm till S:t Malö 1791; Edvard Benedict^ f. 1760, faderns efterträdare som 
lotsinspektor och amiralitelskommissarie, f 1809. — Dessutom Olof^ f. 1768, jakt- 
löjtnant i Göteborg, afsked, f i Förslöf 1832. 



Digitized by 



Google 



I02 

hunno vi med vårt bräckliga skepp till China den 8 augusti, sedan vi 
20 1 dygn varit under utresan, men tre dar efter vår framkomst slog 
åskan åter in i vår förmast, dock Gudi lof, utan så svåre påföljder 
som förste gång. 

1778 i januarii begäfvo vi oss på hemresan och hvilken Herrens 
nåd, att vi hela tiden ingen storm hade, ty skeppet var så gammalt, 
stormast så bräcklig, att vi varit förlorade, om sådana orcaner inträf- 
fat, som vid senare resor vi måste utstå. 

Samma år blef jag åter tillsatt som skepps predikant på skeppet 
Lovisa Ulrica och besynnerligt, att min förtrogne vän Bredberg åter 
var på andra skeppet. Wi gingo om bord den 29 decepiber; men 
seglade från Götheborg ej förr än den 7 martii 1779, och voro vi 
denna resa pä Cadix, der jag erfor mycken vänskap af general con- 
suln och flera. Vi hunno Canton den 29 september, seglade derifrån 
den 24 december och hunno till Götheborg den 21 junii 1780. Samma 
år blef jag åter ämnad till ny utresa med skeppet Gustaf III, gick ut 
den 2 februari 1781, kom till Canton den i september, seglade 
derifrån den 10 januarii 1782 och hänt till Götheborg den 12 julii 
1782. 

Under denna sista resan var jag mycket sjuk, dock meredels 
kunde predika och det gjorde jag Gudi lof! gerna och ofta. I anseende 
till den kärlek, vänskap och förtroende jag på dessa resor åtnjutit, 
den embetets välsignelse, som stundom visade sig, kan jag vist säga, 
att Herren gjort öfver allt hvad jag kunde tänka och bedja. Det 
förra visade sig alltid i ömt bemötande och rika offer och som ett 
vedermäle af det senare må jag nämna, att jag under min sista hemresa 
sällan hörde en ed. Det är märkeligt för mig att jag predikat på 
vist sätt i alla fyra verldens delar: I Europa, Asien, Africa och äfven 
i America så vida, att jag hölt predikan om bord mellan Brasilien och 
öijarna Ascensare der utan för.' Måtte allt varit till Herrens ära och 
själars frälsning! Min hälsa led dock mycket af de ombytliga climater och 
det är mig ett under, att Herren förlängt mina dagar till närvaran- 
de tid. 

Wid hemkomsten blef mig tillbudit att blifva pastor vid tyska för- 
samlingen i Götheborg; jag vet ej, om min vacklande hälsa eller sna- 
rare någon fördold Herrens styrelse betog mig frimodighet dertill. 
Wist tyckte jag, att jag dugde i hänseende till det stora förtroende, 
som mig visades, och jag föresatte mig att stilla afbida öfverherdens 
plan med mig usla. 

Då min hälsa något förbättrades, reste jag ner till Lund, äfven 
att underrätta mig, om pastoral examen vore tillämnad för någon, men 
oförmodadt beslöto herrarne examen med mig ensam och jag under- 
gick den den 26 october 1782. — Under Ostindiska directionens ut- 
märkta recommendation och förord gaf salig konung Gustaf III mig 
nådigst löfte om Gladsax pastorat. Detta ställe sökte jag mera på 
vänners inrådan än efter egen böjelse, och jag var glad, när genom 
oförsedda händelser det gick mig undan. Hans Majrt kom dock seder- 



* Troligen Ascension. 



Digitized by 



Google 



I03 

mera ihog sitt löfte och då jag vardt nådigst försäkrad att få hvilket 
pastorat, jag nu ville söka, stannade min hog vid Förslöf och Grefvie^ 
till hvilket pastorat jag allt från mina student år hade en aning. An- 
sökning och nådig resolution gick lätt, och oagtadt survivancer då voro 
högst ovanliga, hugnades jag med survivance fullmagt den 23 september 
1783, och som dåvarande innehafvaren prosten Ingelgren i Förslöf ej 
lefde fullt ett år derefter, fick jag ytterligare konungens nådiga full- 
magt den 13 december 1784. Och torde det vara rart nog att hafva 
tvenne kongliga fullmagter på ett och samma pastorat. 

Jag har visserligen i allt detta igenkänt ett Herrans nådiga fö- 
rande och under alla bekymmer kunnat trösta mig deraf, att Herren 
sändt mig hit. Ack! att jag i evighet ock må så lofsångsämnen af 
frukten utaf min hitkomst. 

Vid min hitkomst var väl mycken okunnoghet och oordning i desse 
sockner, men Herren öpnade snart många hjertan, att de gåfvo acht 
på Herrens ord. Synliga erabetsvälsignelser ha varit olika, men så vet 
jag att många äro saligt hemkomna och Herren samlar väl flera, ty 
Han skall se sina lust och nog hafva. Det har alltid varit mig ett 
vigtigt arbete med nattvards barnens undervisning och ehuru frukten 
deraf icke alltid har svarat emot mitt hopp, tror jag dock, att de ut- 
sådde frön hos många komma till växt och välsignelse. — Ack! 
Måtte jag i evighet fä med många mina åhörare lofva Herran.» 

Här slutar biografien. Vice pastorn, som afskrifvit den, har 
därefter tillagt åtskilligt om hans verksamhet, hvilket dock icke 
har samma intresse som de egna anteckningarna. Hans Peter 
Wennerberg blef titulärprost 1791 och hade länge haft förord- 
nande som kontraktsprost öfver Bjäre, då han blef utnämnd där- 
till 181 1. Han var en af de första som kallades till ledamot af 
Evangeliska sällskapet och blef äfvenledes medlem af Bibelsäll- 
skapen i Stockholm och Lund. Ortens prästänkekassa har honom 
till stiftare. Om hans verksamhet kan man äfven få höra talas 
af gammalt folk: hur han sysslade med besvärjelser, handpålägg- 
ning o. d. — Ett svårt näsblod 4 år före hans död samt tvenne 
slaganfall, det ena "A och det andra */s 1821 påskyndade hans 
död, som inträffade den Vs s. å. Han begrofs å Förslöfs kyrko- 
gård den 25 maj. Vid grafven utdelades ett minnesblad, tryckt 
hos Lars Wahlström, Göteborg. 

Wennerberg gifte sig å Backa 1785 V^o nied direktör J/^a:/;^/^' 
yngsta dotter, Anna Maria^ som dog 1841 ä Rosenhult i Förslöfs 
socken. Med henne hade han 5 barn, af hvilka dock sönerna 
Niclas Jonas och Jonas Magnus Eberhard dogo tidigt. Johanna 
Christina^ f på Rosenhult 1873 V9, blef gift med öfverfältläkaren, 
professor Magnus Wieslander^ och Margareta Carolina^ f. 1797 Vs 
(icke 1791 V")> nied dennes broder, kyrkoherden d:r Johannes 



Digitized by 



Google 



I04 

Wieslander, Sonen Svante Samuel dog 1833 barnlös som kyrko- 
herde i Herslöf. 

I Förslöfs prästgård uppfostrades 1790 — 92 en ung brorson 
till prosten, Nils Edvard Wennerberg, Denne kom tidigt med 
sin fader Sven Wennerberg på sjön. Omkring 1800 blef under 
en resa till Medelhafvet deras fartyg jämte flera andra taget 
af sjöröfvare eller liknande och fördt till Tripolis samt där kvar- 
hållet i tre års tid, tills lösen, hvilken skall ha erlagts af svenska 
staten, ankommit. Under denna fångenskap förde Nils Edvard 
en dagbok, som mycket omtalas af äldre Båstadsbor och släk- 
tingar. Den skall till sist ha varit tämligen nött genom utlåning. 
Tyvärr brann den upp 1870, annars skulle nog åtskilligt intres- 
sant kunnat meddelas. Vid samma tid förstördes en »plånbok» 
(portfölj) kantad med röd atlas, i hvilken förvarades bref och 
andra handlingar rörande medlemmar af Wennerbergska släkten. 

Öfver Nils Edvard hölls 181 5 i Båstad likpredikan, hvilken 
predikan förvarats i en uppteckning, som numera finnes å lands- 
arkivet i Lund. Då det är den enda källan, som utom boupp- 
teckningen har några data om honom, meddela vi här ett utdrag. 

Vid minnet af coopvaerdie capitainen Nils Edvard Wennerbergs död. 

Christelige åhörare! Det är ett sorgeligt tillfälle, som föranledt 
mig till dessa enkla betragtelser. Försvunnen ibland er äi en yngling 
och medbroder, visserligen så saknad som känd utaf flera ibland er. 
Försvunnen är han ur den lilla husliga krets, där han som make 
och far en kort tid utbredde nöjet, glädjen och friden. Det är coop- 
vaerdie capitainen Nils Edvard Wennerberg, som för någon tid sen 
reste bort från maka och barn, utan att kanske ana, det han icke mer 
här i verlden skulle få återkomma i deras famn. Vår aflidne vän var 
född den 15 november 1786, af christeliga föräldrar, coopvaerdie 
capitainen Sven Wennerberg och Gunila Maja Björsson, född Graff",' 
hvilka båda före denne sonen gått in i evigheten, och som, vi hoppas 
det genom Guds barmhertighet, med glädje vid himmelens tröskel 
mottagit denne ur en ond verld till en säll himmel ankommande unge 
resande. 

* Hade förut varit gift med sjökaptenen, borgaren i Ystad, Nils Björnsson^ 
t på sjön omkr. 1783. Själf dog hon 1788. Hon var dotter af sjökaptenen i 
Båstad Anders Nilsson Graff (hvilken släkt ännu fortlefver där) och Anna Catha- 
rina Schonberg. Wennerberg gifte 1792 om sig med sin kusin Catharina Lovisa 
Friedrichsson fr. Torekov, syster till kungl. sekreteraren och translatorn i Stock- 
holm Per Friedrichsson (Sjöström Sk. N. 1961), och omkr. 1806 med Anna Chris- 
tina Siridbeck^ f. i Torekov 1757, f i Båstad 1826, dotter af tullinspektor Johan 
Stridbeck och Catharina Maria Wenster och syster till J. C. Stridbeck (Sk. N. 1979), 
hvilken sedan blef sekreterare och organist i S:t Michel i Finland. 



Digitized by 



Google 



los 

Tidigt började vår väo den vådeliga bana, där han tidigt slutade 
sina dagar. Äfven dessa voro icke alltid mulna, då de i de sex sista 
lefnadsåren ömt delades af en god maka, nu i sorgen efterlefvande 
enkan, Catharina Petronella Wennerberg, född Schonberg,' med hvilken 
han den 13 september 1808 ingick ett kärt ägta förbund, och som 
under deras korta sammanlefnad skänkte honom barn, h vilka ännu 
äro för små att känna den saknad och förlust, ' som trycker deras 
sörjande mor. Det var denna unga make och far nekat i Guds all- 
visa råd, att dö hemma i deras sköte, som voro honom kärast på 
jorden. Långt borta, fjerran från dessa stränder, hade våra ödens 
styresman utsett hans dödsplats. Det var i Holländska staden Amster- 
dam, där efter flera månaders tärande sjukdom, hans timliga lif som 
ett ljus slocknade. Han dödde natten emellan den 16 och 17 januarii, 
i en ålder af 28 år och 2 månader. 

Släkten Wennerberg är nu, såvidt meddelaren vet, utdöd i 
Sverige. Från prosten Wennerbergs broder Edvard Benedict 
härstammar en gren, hvaraf talrika afkomlingar finnas i staten 
Massachusetts i Förenta staterna. Den yngre, från prosten Wen- 
nerbergs farbroder Sven utgående linjen utslocknade med sjö- 
kaptenen Hans Peter Wennerberg^ som dog ogift i Torekov 1871. 
På mödernet finnas däremot många ättlingar i lifvet. Sålunda är 
nuvarande innehafvaren af Förslöfs pastorat, kyrkoherden Sante 
Sckolander^ dotterdotterson af prosten Wennerberg. 



* Dotter af handl. Jöns Peter Schonberg i Båstad och Ingrid Pettersson. 
Mannens moder var hennes kusin. Hon var född 1791 och dog 1869 samt gifte 
1826 om sig med handl. Hans Mathias Sjöbergs som afled året innan hon. Sjö- 
berg hade två bröder i Varberg, konsuln Lars och handl. Magnus Peter S. 

' De voro Paulina Gustava^ f 1895, g. m. handl. John Niclas Öländer (Sjö- 
ström Sk. N. 2903); Svante Julius, f. 181 1, handlande, sjökapten, f i Båstad 1856, 
gift med sin syssling Emilie Betty Graff, f. 1823, hvilken ännu lefver barnlös i 
Båstad; Edvard Benedictus, t 7 ^r gammal 1820 V4 i Båstad. 



Personhistorisk tidskrift igoå. 



Digitized by 



Google 



io6 



Adolf Fredrik RistelL 

Af C. M. C. 

Den bekante författaren af Characters and anecdotes of the court 
of Sweden^ London 1790 — samtidigt öfversatt på franska (3 uppl.) 
och tyska samt 1820 på svenska med titel Anekdoter om konung 
Gustaf IIIis hof och regering — har i Biogr. Lex. XII erhållit en 
biografisk uppsats på en sida, men alldeles saknande data. Hofberg 
och Meijer lämna några data för hans avancemang och litterära verk- 
samhet; Hammarsköld har inga andra data än de som röra hans biblio- 
grafi. Efterföljande biografiska uppgifter, hvilka undertecknad ftmnit, 
antecknade af Ristell, i hans bibel, äro därför af synnerligt intresse: 

>Jag Adolf Fredrik Ristel är född i Upsala den 27 julij 1744- 
Min fader är academii språkmästaren ' Carl Fredric Ristel, som 
igenom sin farmoder Elisabeth Dyk och hennes moder Brita Nilsdotter 
Grubb är en afkomling af förste Evangeliske Ärke Biskopen Laurentius 
Petri och dess hustru Elisabeth Uplänning, hvars moder Brita Wase 
var enda dotter af konung Gustaf I:s farbroder R. R. Christer Johans- 
son Wase till Örby. Min moder är Charlotta Cath. Jöransson hvars 
farfader Israel Jöransson von Finken var af adel ig slägt ifrån Lybeck, 
men blef handlande och Rådman i Stockholm. — År 1777 i September 
blef jag Adolf Fredric Ristel af Hans Kongl. Maij:t antagen till dess 
Bibliothecarius vid Drottningholms Bibliotheque, men fick ej fullmakten 
förrän April 1778. — År 1778 i Februari anförtroddes mig äfven 
Konungens Bibliotheque i staden, efter Biörnstierna som hade fått 
beständig tjenstfrihet. År 1780 den 27 Martii ingick jag ett Gud 
ske låf lyckligt och Ijufligt äktenskap med välborna Fröken Catharina 
Maria af Darelli, född 1757 den i Maij, äldsta dotter af assessorn 
Johan af Darelli och enligt sin Faders testamente och Håfrättens Be- 
kräftelse Fidei Commissarfvinge till Wängsjöberg och Skursby för sig 
och sina efterkommande, näst efter sin Broder Välborne Hr Isak af 
Darelli och hans efterkommande. — År 1781 den 17 Maij föddes vår 
älsta dotter Charlotta Johanna och 1782 den 7 September föddes 
sonen Carl Johan f den 11 Dec. 1783. — 1783 den 18 October 
föddes dottern Catharina Amalia. — Min fäderneslägt är ifrån Liffland 
till Sverige inkommen med Otto Rist, hvilken sjelf härstammade från 
Lothringen och fört två svanhalsar i signetet. Han har också bygt 
Rist i Östergöthland' som länge tillhört slägten. Hans afkomling 

' I Biogr. Lex. XV: 149 (noten) namnes han Ho/dansmästaren. Jfr Enge- 
ströms Minnen I: 81. 

» Härom vet Hist. Geogr. Stat. Lex. (IV: 467) intet. 



Digitized by 



Google 



107 

Laurentius Benedicti Rist som finnes inskrifven i Upsala Students 
Matrikel den 8 Oct. 1629^ kallade sig sedan Ristelius : han blef kyrko- 
herde i Häradshammar och var min farfars farfar,» 

Uti öfverstelöjtnant G. A. Wärnhjelms (otryckta) t* Upplysningar 
och tillägg till Anecdoter om Gustaf III:s Hof och Regeringi^ läses: 
»Pag. 255. Kongl. Bibliotek. Risteli hade som 'Garde de médaille' på 
Drottningholm så tillgripit Kongl. myntsamlingen, att det intet var 
ovanligt deraf se stora piecer pantsatta i kryddbodar. Och Konungen 
fick inlösa ej mindre än 200 lod guld uppå Banken*. Gustaf III, som 
aldrig ville göra någon olycklig, skilde honom väl från tjensten, men 
försåg dock hans bergning medelst inrättningen af dess Theater^. 
Slutligen bortrest för skuld har han uti England författat denna bok.> 

Enligt Biogr. Lex. »måste Risteli för plundring af Kongl. Mynt- 
cabinettet, resa ur riket», hvilket skedde 1788. Han dog i lands- 
flykt 1829 (Meijer, Sv. Lilt. Lex. sid. 499.) 



' Jfr. Aksel Andersson, Uppsala Univ. Matr., Upps. 1900, sid. 53. 

' Om så skedde, var detta blott en del af Risteilska rofvet. 1853 återfanns 
af B. E. Hildebrand det af Risteli tillgripna myntpartiet pantsatt i Riksbanken. 
Wärnhjelms uppgifter torde få anses som >sägner>. 

3 Om Ristelis teaterförhållanden, se Upfostr. Sälsk. Tidn. 1787 del 2; 
Dahlgren, Ant. om Sthms theatr.; Flodmark, Stenborgska skådebanorna; Schiick o 
Warburg, 111. Sv. Litt. hist. IL 368, där hans porträtt efter Catons kopparstick är 
återgifvet. 



Digitized by 



Google 



io8 



Matts Gunnarssons ätt. 

Meddel. af W. P.-G. 

Tab. I. 

Gunnar i Näs. Ägde Öfre och Nedre Näs i Bro s:n, Grisegarn, 
Bälinge, Husinge (Väddö s:n), Andersvedja (Bro s:n), Gåsevik (Väddö 
s:n). Vid arfskiftet efter honom ärfde son i jord 3 öres land 7 tnr 
och dotter i öres land 15V2 tnr. 

Barn : 

Olof Gunnarsson 

lon Gunnarsson (Tab. 2) 

riils Gunnarsson 

Matts Gunnarsson (Tab. 3) 

Kerstin Gunnarsdotter 

Brita Gunnarsdotter 

Gertrud Gunnarsdotter. 

Tab. 2. 

Jon Gunnarsson. Gift med Maria Persdotter i hennes i. 
gifte. Hon blef gift 2. ggn med Zars^ 

Barn: 

Lars Jonsson. Död ung. Han hölls i skola af farbrodern Matts 
Gunnarsson, hvilken för sina omkostnader för Lars skolgång, böcker 
och kläder m. m. lade sig till med hans arfvedel i Näs. Lösörena 
åter ärfdes af modern Maria Persdotter. 

Ingrid Jonsdotter. Gift med Lars Andersson i Marjum i 
Söderby-Karls s:n. 

Tab. 3. 

Matts Gunnarsson. Adlad af konung Johan III den 11. juni 
1 58 1 för förtjänster under fejdetiden. Han fick därvid till vapen »een 
förgylt handboge uthi ith rödt fieldh. Item een öpen tornerehielm, 
cransen och hielmtäcket rödt och guldt, ther ofvan uppå een rydz 
pijhl, thenen guU, then ena fiedren hwijt och then andra röd med een 
försölfradt udd emellan twå ryltarefahnor fördelte uthi röde och hwite 
rutor.» 



' Med honom hade hon döttrarna Anna Larsdotter (blef gift), död före 
161 5 och Karin Larsdotter gift med Per 



Digitized by 



Google 



I09 




Matts Gunnarssons vapen af "/ö is8i. 

Han trolofvade sig 1575 med Hebbla Månsdotter Balk. Hon 
var dotter till Måns Balk^ hvilken 1528 hade i förläning Utål, Tiss- 
linge och Harön uti Bro s:n, 5 öres land i Bälinge (nu Billinge), i 
samma s:n, Asby uti Edsbro s:n, Lamborgs ö uti Saltviks s:n på Äland, 
samt Marschböle i Finneströms s:n därstädes, allt så länge han kunde 
rida »färdug på marken med j godh hest och harnisk». Hebbla Balk 
var gift I. ggn med en ofrälse hofman Ambjörn Jönsson. ' Han 
fick med henne vid Måns Balks död dennes gods och tjänte för dem 
med sex hästar, till dess han stupade utanför Halmstad. — Efter 
tolf års trolofning och sedan Hebbla födt honom sonen Johan firade 
Matts Gunnarsson sitt bröllop med henne. Hon mediörde då i boet 
Harön, Brenneström, Tisslinge och Bälinge. Bröllopet stod måndagen 
näst efter heliga tre konungars dag 1587. I morgongåfva erhöll hon 
då en gård, som rantade 3 pund korn årligen och till förbättring 20 
ungerska gyllen. Matts Gunnarsson hade nämligen ärft i jord 3 öres 



' De hade en dotter Karin Ambjörnsdotter, som 1587 blef gift med kyrko- 
herden i Väddö, herr Olof. 



Digitized by 



Google 




IIO 

land 7 tnr, köpt 1582 3 öres land och 2 tnr samt efter brorsonen 
Lars Jonsson lagt sig till med 2 öres land och 4^/3 tnr. 

Morgongåfvobrefvet är bevittnadt af bl. a.: Arendt Karlsson Måne- 
sköld af Seglinge (n:r 62 f) till Eke, Erik Eriksson till Öön (sannolikt 
Cruus af Edeby n:r 69 f och son till Erik Nilsson gift med Brita Bååt 
n:r 3 f ), Gunnar Bengtsson i Utål och kyrkoherden herr Olof i Väddö. 
Bland bröllopsgästerna var ofvannämnda Erik Nilssons Cruus af Ede- 
by hustru fru Brita Ulfsdotter Bååt till Uddboö. 

Efter Hebbla Balks död gifte Matts Gunnarsson om sig med Barbro 
Nilsdotter, hvilken öfverlefde honom. Hon köpte mannens bröders 
Jon och Nils Gunnarssöners arfvedelar i Näs. Hon lefde ännu 1624. 

Matts Gunnarsson var död före 1603. Han 

G* har bland annat underskrifvit Adelns skrifvelser 

^^>Avi<v^- till Kungl. .Maj:t ^V^ och 7/3 1590- Sigill och 
(o^^S^k. '^ namnteckning synas här vidstående. 

Söner: 

I. Johan Mattson till Näs. Han var född 
1575 och fick 'vid moderns död hennes gods på 
lifstid. Klen till hälsan var han länge förlofvad 
med Margareta Nilsdotter Soop (n:r 10) till 
Bottna (obs. ej upptagen å stamtaflorna) sannolikt dotter till den Nils 
Ulfsson Soop till Bottna, hvilken 1561 undertecknade ständernas bifall 
till Erik XIV:s engelska giftermål. Bröllopet stod först den 27. no- 
vember 1603 på Bottna, då Johan sålunda var 28 år gammal. Det 
skulle hafva stått långt förut, om ej Margareta, som det säges, råkat 
i den »sorgelighe legenhed, som hon fick af sin älskeligh son, som 
hon miste». 

I morgongåfva fick hon då af Johan Mattson hälften af hans 
fäderneärfda sätesgård Näs och af hans möderne Harön, Brenneström, 
Tisslinge, Bälinge samt dessutom 200 »slagna daler». Morgongåfvo- 
brefvet är underskrifvet af bl. a.: Tönne Erikson Tott af Skedebo 
(n:r 88 f) till Benhammar, Kristoffer Vernstedt (n:r 78) till Utål, Kri- 
ster Henriksson Lilliesparre till Kragstad (n:r 74 f) och dennes son 
Gustaf Kristersson (obs. ej upptagen å stamtaflorna). 

Johan Mattson dog emellertid redan två dagar efter bröllopet 
eller den 29. november 1603. De lämnade inga barn efter sig. 

Fru Margareta gifte sedan om sig med Krister Karlsson Måne- 
sköld af Seglinge, Hon förde då med sig i boet såväl hälften i .Näs 
som de öfriga morgongåfvogodsen. Död före 1626. Som hon ej 
heller med honom hade några barn, ärfdes hon af systern fru Anna 
till Bottna (obs. saknas å stamtaflorna). 

A släkttabellerna finnes Margareta ej upptagen såsom Krister Karls- 
sons hustru. Han var gift första gången med Brita Bjömsdotter Bååt. 
Att döma af en numera tämligen oläslig grafsten öfver henne och 
hennes man i Almunge kyrka i Uppland skulle hon aflidit strax efter 
yngsta sonen Krister Karlsson Måneskölds födelse den 26. februari 
1597. Hon begrofs den 26. mars s. å. 



Digitized by 



Google 



III 

2. Per Mattson. Han processade 1616 med halfbrodern Johan 
Mattsons efterlämnade hustru Margareta Nilsdotters andre man Krister 
Karlsson Månesköld angående de gods, hvilka hon fått i morgongåfva 
af Johan Mattson och fört med i boet i sitt senare gifte. Enligt hof- 
rättens dom af den 9. juli 16 16 dömdes emellertid Harön, Tisslinge, 
Brenneström och Bälinge till herr Krister. Hvad den ena hälften af 
Näs beträffar tyckes den tillfallit hans moder Barbro Nilsdotter, oak- 
tadt fru Margareta äfven synes velat komma åt densamma. I en skrif- 
velse af 1624 varnar nämligen dåv. hofrättsrådet friherre Gabriel Gu- 
stafsson Oxenstierna- af Eka och Lindö (n:r i) fru Margareta för att 
söka drifva fru Barbro Nilsdotter från hennes gård. 

Per Mattson var ryttare under Upplandsfanan. För att kunna uppe- 
hålla sin rustning hade han lånt pengar af styfmodern fru Margareta 
och sålde för att blifva kvitt sin skuld till henne den 28. februari 
162 1, då Upplandsfanan skulle öfverföras till Riga, sin hälft i Näs för 
112 rdlr. Han afled barnlös sannolikt omkr. 1624. Då väcktes mot 
henne process om denna del i Näs af kaptenen sedermera majoren 
vid ett kompani västgötasoldater Anders Mattson, hvilken påstod sig 
hafva rätt att börda densamma. Han var nämligen sonson till en af 
Matts Gunnarssons systrar och ansåg sig därför hafva företräde till 
densamma; 

Lars i Kuberga 
gift med N. N. Gunnarsdotter från Näs 

Matts Larsson i Kuberga 



Anders Mattson Olof Mattson 

major. 



Vid fru Margaretas död ärfdes hon som nämnts af sin syster 
fru Anna på Bottna, och med henne fortsatte major Anders Mattson 
rättegången, hvilken slutade med att den 30. april 1632 fru Anna fick 
behålla den halfdelen af Näs, som systern fått i morgongåfva och väl 
efter fru Barbros död kommit i besittning af, men major Anders Matt- 
son börda den halfdel, som Per Mattson afhändt sig genom försälj- 
ningen till fru Margareta. 

Källor: Riksarkivet: Liber Causarum 1616 n:r 12, Svenska riksdagsakter 
1575 — 92; Beskrifning pä Almunge kyrka i Kungl. Vitterhets-, Historie- och Anti- 
kvitets Akademien. 



Digitized by 



Google 



112 



Ur enskilda porträttsamlingar. I. 

Då de porträttförteckningar, som influtit såsom svar på Per- 
sonhistoriska samfundets cirkulär, redan uppgå till några hundra, 
kan tiden vara inne att efterhand göra en liten plockning ur de 
från personhistorisk eller konstnärlig synpunkt mest värdefulla 
samlingarna. 

För dagen meddelas ett porträtt af Gustaf III, tillhörigt grefve 
Carl Alexander Armfelt på Åminne, hvars galleri är bland de 
dyrbaraste i Finland. En tryckt förteckning öfver samlingen, 
utarbetad under ledning af arkitekten Jakob Ahrenberg, ger en 
inblick i samlingens historia jämte fullständiga beskrifningar öfver 
de till ett antal af närmare 70 uppgående porträtten. Ett por- 
trätt af Gustaf Mauritz Armfelt har från denna samling sedan 
varit återgifvet i Personhistorisk tidskrift (årg. VII), och i följande 
årgång kommer i ett arbete öfver Kalmar regementes chefer ett 
porträtt af friherre Erik Armfelt att inflyta. Porträttet af Gustaf 
III, som visar konungen i amiralsuniform med serafimerbandet, 
är måladt af C. F. von Breda, efter konungens död (Breda kom 
först 1795 hem från England) närmast med ledning af Sergels 
byst i svenska dräkten. Samma typ med bröstbild och i furst- 
lig dräkt finnes på Drottningholm. 

De fyra vackra porträtten från Hedensberg äro redan be- 
skrifna i »Porträttsamlingen på Hedensberg» i föregående årgång 
af denna tidskrift. 



Digitized by 



y Google 




Konung Gustaf III. 

(Oljemålning af C. F. Breda, tillhör (»refve C. A. Armfelt, Åminne). 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




ÖFVERKAMMARHERREN GrEFVE KaRL GuSTAF PiPER, 

1737-1803. 

(Pastell af G. Lundberg. 
Tillhör Grefve G. M. Hamilton X Hedensberg.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




ÖFVERHOFMÄSTARINNAN HeDVIG KATARINA EKEBLAD, 

FÖDD Piper, 1746 — 1812. 

(Pastell af G. Lundberg. 
Tillhör Grefve G. M. Hamilton X Hedensberg.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Generallöjtnanten Anders Rudolf Du Rietz, 
1722— 1792. 

(Pastell af G. Lundberg. 
Tillhör Grefve G. M. IIamilton ä IIedensberg.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Fru Marie Susanne Roslin, 

FÖDD GiROUST f 1772. 

(Oljemålning af Alexander Roslin. 
Tillhör Grefve G. M. Hamilton k Hedensberg.) 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



113 



Anton Frans Karl Anjou. 

En länk uti den genealogiska forskarekedjan har brustit, 
Anton Anjou afled den 20 november 1906. 

Anjou hade mig veterligt ej förut sysslat med genealogiska 
forskningar, innan af en händelse Odelbergs manuskript »Samlingar 
till Svea Hofrätts Historia» kom uti hans hand. Energisk och 
företagsam, som han var, beslöt han komplettera dessa och söka 
utgifva desamma. Han utförde detta arbete på ganska kort tid, 
visserligen ej som ett fullödigt mästarprof, men som ett först- 
lingsarbete betraktadt icke utan betydenhet. 

Lusten att fortsätta på den nu beträdda banan väcktes och 
han har sedan dess utgifvit flere arbeten, som alla utmärkt sig 
genom stor reda och korrekthet i uppgifterna, ehuru många så- 
dana saknas, som borde varit med. Efter KungL Svea Ho fr ätts 
Presidenter samt ätnbets och tjänstemän^ 1899, följde Riddare af 
Konung Carl XIII:s Orden, 1900. Så kom Den Vallonska släk- 
ten Anjou 1902, och visade hvilka stora framsteg Anton Anjou 
gjort. Emellan 1903 — 1905 var Anjou redaktör af Svenska Fri- 
m^urare, Stora Landtlogen, 5 delar, innehållande öfver 4,000 bio- 
grafier. Hans ande ville alltjämt vara verksam och söka sig nya 
fält. Uti maj, då jag senast såg honom, var han sysselsatt med 
forskningar för att utgifva ett litet »Herdaminne in petto», om- 
fattande Östermalms eller Ladugårdslands präster, och samtidigt 
forskade han öfver den vidt utbredda släkten Planck. 

Af Anjous hand kunde vi nog fått mycket mera, om ej dö- 
den så hastigt af klippt hans Hfstråd. 

Frid öfver hans minne. 

Alfred Levertin. 



Digitized by 



Google 



114 



Personhistorisk litteratur. 

Ny svensk släktbok, utgifven af Karl A, K:son Leijonhufvud, 
Häfl 9, I o. Stockholm 1906. 

>Nemo nascitur artifex.» 

Den genealogiska forskningens vänner kände sig ej så litet 
öfverraskade, då de emottogo sluthäftena af detta arbete. Det hade 
ju man och man emellan försports, att arbetet skulle afbrytas, det 
utlofvade registret skulle ej utkomma o. s. v. Men mången tänkte 
nog med mig, att så kan ej chefen för den aktade firman be- 
handla allmänheten, och dessa våra tankar kommo ej på skam. Men 
jag antager, att afslutandet tämligen hastigt beslutats, och därför ej 
tillräcklig tid meddelats utgifvaren att i lugn meditera de släkter, som 
skulle uppfylla detta sista sluthäfte, och på grund häraf ger det hela 
åt läsaren ett något sporadiskt intryck. 

Må det nu tillåtas mig att afgifva mitt personliga totalomdöme 
om detta arbete. 

När Örnbergs Svenska Ättartal upphörde år 1898 stodo vi utan 
någon uppslagsbok, hvarur vi kunde rikta vårt forskningsbegär. Denna 
gång syntes verkligen ättartalens utgifvare ha menat allvar med afskeds- 
orden i sitt 12 häfte. Hvarest skulle en ersättning skänkas? Man 
tänkte då närmast på vår autograftidskrift, men då vi nogsamt kände 
dess begränsade tillgångar, insågo vi genast att den ej i större skala 
skulle fylla vårt behof efter ett ökadt genealogiskt vetande. Vi hälsade 
också med en stor belåtenhet underrättelsen om, att en ny svensk 
släktbok skulle utgifvas af Karl och Gustaf Leijonhufvud på P. A. 
Norstedt & Söners aktade förlag. Första häftet utkom 1901. 

Man kan väl yttra som sin mening, att en släktbok i denna stil 
var alldeles för storartadt anlagd för att i längden kunna fortgå på 
samma sätt. En form kunde väl tänkas, som stod emellan denna 
alltför spatiöst utrustade och Örnbergs väl torra publikation, en 
som hade utsikt att löna sig och kunna fortgå. För att bevisa mitt 
påståendes riktighet vill jag endast antyda uppräknandet af alla 
dessa minutiösa data för tjänstebefattningar, som upptaga ej blott ordi- 
narie sådana utan äfven tillfälliga, som omfatta några månader. 
Långa excerpter från riksarkivet kunna, ehuru intressanta, hänvisas till 
monografiens område. Men det nya arbetet hade äfven en del för- 
tjänster, som visst ej få af oss förbises. Främst bland dem vill jag 
ställa de för hvarje släkt meddelade stamtaflorna, de ytterst intressanta 
redogörelserna öfver hvarje släkts ursprung samt uppräknandet af andra 
bärare af samma namn, hvilka ej stodo i direkt frändskap med den 
nu publicerade familjen. Sådana funnos ju äfven ibland hos Örnberg. 



Digitized by 



Google 



iiS 

I Leijonhufvuds släktbok saknades ej födelse- och dödsdata, om de 
kunde meddelas. Huru mycket lättas ej ett kritiskt forskningsarbete 
härigenom och huru mycken tid kan ej härigenom besparas. Och så 
kom till sist det värdefullaste af allt, registret, där alla främmande, 
uti häftet nämnda namn infördes. Ett sådant register är af stor 
betydelse för forskaren. Hvilken lättnad skulle ej beredas, om 
ett sådant funnits för Ömbergs 12 delar. En anmärkning kan man ej 
tillbakahälla, att utgifvaren, hur varm och entusiastisk släktforskare 
han än var, saknade en mera vidtgående beläsenhet på detta område 
samt — last but not least — ej ägde tillgång till de stora biblioteken 
och ej, då han var bosatt på landet, ägde alla nödiga uppslagsböcker. 
Han måste således lita på andra, och det blir alltid ett fel, ett stort fel. 
Han måtte t. ex. ej haft tillgång till våra utmärkta läkarmatriklar — 
detta rör sig på ett område där jag kan kontrollera utgifvaren — ty 
hade så varit fallet, skulle just i afseende på läkarne många felaktig- 
heter kunnat undvikas. Men utgifvaren var nybörjare och således i 
mina ögon rätt ursäktlig, och min åsikt var, att jag hellre önskade en 
fortsatt publikation, äfven om den i en viss detalj var felaktig, omogen 
och litet vårdslös, än alls ingen sådan, I alla fall, med hvarje nytt 
häfte kände sig utgifvaren allt sadelfastare och säkrare, han hade också 
skaffat sig pålitligare och mera vakna kontrollanter. En anmärkning 
vill jag dock framställa, som ej allenast drabbar denna släktboks 
utgifvare utan träffar flera af de nyare genealogiska författarne. Man 
skrifver t. ex. om den eller den personen, att han då gifte sig med 
en namngifven person, så följer alltsomoftast i en parentes meddelandet 
om hans föregående eller senare giften och slutligen kommer, sedan 
man vederbörligen tröskat igenom denna parentes, den ifrågavarande 
personens ålder. Härigenom ökas visst ej redigheten, min mening är, 
att man efter den nämnda personen skall meddela hans födelse- och 
dödsdatum och sedan i parentes meddela de andra giftena eller uti en 
not. Så finnes t. ex. alltid uti Örnbergs publikation, jag medger vis- 
serligen, att dessa noter hos honom äro ibland oresonligt orediga, 
uppgifterna kastade om hvarandra, så att äfven den vane forskarens 
öga behöfver en grundlig tid att sätta sig in uti dessa noter och så 
förstå dem, att de ej föranleda felaktigheter. 

Nu har vår gamle Nestor på detta område, vår värderade f. d. arki- 
varie, utan att utsätta sitt namn, utgifvit den trettonde årgången af 
Svenska Ättartal. Han behöfver i sanning ej utsätta detta, ty endast 
en blick på förordet säger oss, att han är densamme som fordom. 
Detta häfte är onekligen ett betydligt framsteg, det hela är mera veten- 
skapligt ordnadt än i de förra årgångarna. Funnes här efter Leijon- 
hufvuds mönster en liten stamtafla anbringad före hvarje släkt och ett 
register, där alla främmande namn uppräknas, bör enligt min uppfatt- 
ning denna form för en släktpublikation vara mest tilltalande och 
kunna fortgå i tidernas längd. Gifvetvis bör den ej i framtiden vara 
så ensidig som denna, att den endast behandlar Östgötasläkter. 

Nu till slut några ord om de nionde och tionde häftena. Jag 
antager förvisso att, som jag förut yttrat, här förelåg en icke så liten 
brådska för att kunna utgifva delta sista häfte, hvilket nog gjort, 



Digitized by 



Google 



n6 

att man intagit en och annan släkt i ganska ofullständigt skick. 
Detta gäller t. ex. om släkten Klerck och i ännu högre grad om 
Moderus och Modée, hvars ännu lefvande afkomlingar helt och hållet 
förbises. Men dessa nödiga utfyllningar och tillägg kunna ju af 
intresserade meddelas och införas i Personhistorisk tidskrift. Ske- 
lettet är i alla fall godt att hafva, mera kött kan ju härpå ut- 
fyllas, och jag för min del tror, att utgifvaren ej ser detta med oblida 
ögon. Hvarje forskare på genealogiens område finner här nya fakta 
och nya upplysningar, dem han ej själfviskt får behålla för sig, utan 
fastmer anse det som en skyldighet att snart meddela fyndet, så att ej 
andra råka ut för villfarelser. Tid och utrymme tillåta mig ej att i 
detalj granska hvarje släkt, och det vore i sanning ett verkligt jätte- 
arbete. Endast en fråga skulle jag vilja rikta till utgifvaren, hvarifrån 
han hämtat uppgiften under släkten Zimmerman, att apotekaren Erik 
Zimmerman, som dog 1721, var gift med Helena Hall, en dotter till med. 
d:r Birger Hall, Den af läkarne kände Birger Martin Hall var född 
1 741 ^Vs och dog 1 8 14 ^% och gifte sig 1777 med Anna Engel Schen- 
ström. Helena Hall har ej varit hans dotter. Kanske har det fun- 
nits en äldre doktor Birger Hall? Upplysningar härom mottagas 
med största tacksamhet. 

I utgifvarens 163 släkter kunna vi hitta åtskilligt nytt, värde- 
fullt och beaktansvärdt, och man kan med fog vara honom tacksam 
för hans ädla och oegennyttiga sträfvan på genealogiens ofta så svår- 
tillgängliga och törnbeströdda mark. 

A. L—n, 



Genealogisk öfversikt öfver de ofrälse Baggesläkierna 
i Sverige» Tryckt som manuskript. Stockholm 1906. 83 sid. 

Förestående arbete kan närmast betraktas som tredje upplagan 
af »Genealogisk öfversigt öfver slägten Bagge (från Marstrand)», hvilket 
arbete utgafs 1872 af bibliotekarien L. B. Bagge och hvartill omkring 
1876 utkom »Tillägg och Rättelser» i litografiskt öfvertryck samt 1893 
en andra upplaga. Samme utgifvare är nu i tillfälle att framlägga 
nya och samlade resultat af sina mångåriga och noggranna forsk- 
ningar rörande ofrälse personer med Bagge-namnet. 

Ju allmännare ett släktnamn är, dess svårare är det att i en 
genealogisk ram sammanföra dess bärare. Ofta visar det sig, att de 
olika namnbärarna låta förena sig i större grenar eller grupper, men 
att sedan afgöra, om dessa äro grenar af ett och samma eller skilda 
träd, är vanligen synnerligen svårt för att icke säga omöjligt. Ännu torde 
dock ej våra svenska för släktforskning användbara källor vara så lätt- 
tillgängliga och ordnade, att man redan nu kan våga uppdraga gränsen 
för forskningens möjligheter att framlägga nya sanningar och upp- 
täckter. Man kommer lätt på sådana tankar efter en blick på ifråga- 
varande bok. 

Först behandlas i icke mindre än 95 tabeller släkten Bagge från 
Marstrand, hvars äldste kände stamfader, Nils Bagge, år 1575 namnes 



Digitized by 



Google 



117 

som kyrkoherde i Krokstad, Göteborgs stift och Bohus län, som vid 
denna tid ännu var förenadt med Norge. Släkten är sålunda liksom 
flertalet af de i Sverige adlade Baggeättema af norsk härkomst men 
synes ej med dem äga gemenskap. Enligt Danmarks Adels Aarbog 
1885, årg. 2, var Nils Bagge broder till den Peder (Jensen?) Bagge, 
som adlades den 21 juni 1582 och fick till vapen en röd lindorm i 
blått fält med två väpnade armar hållande ett svärd till hjälmprydnad, 
således ett helt annat vapen än en p^ två ben stående, till höger 
vänd bagge, hvilket vapen förts af medlemmar af Marstrandssläkten. 
Peder Bagge blef -stamfader för ätten Bagge af Holmegaard i Norge 
och dog 1606, då han begrofs i Brastads kyrka i Bohus län, där 
ätten äfven ägt Toreby och Tömmersjö. Ätten anses för länge sedan 
vara utdöd. 

Följa så två andra Bohuslänssläkter Bagge, Sven Olofssons och 
Olof Svenssons, hvilka säkerligen hafva samma ursprung som Mar- 
strandssläkten, med hvilken de genom giftermål äro nära befryndade. 

Skånesläkten Bagges ursprung ledes nu från Erska socken, Bjärke 
härad och Älfsborgs län. Från västra Sverige härstammar ock Värm- 
landssläkten. Om man tager i betraktande det förhållande, som under 
gångna århundraden ofta förekom, att en släkt bodde inom ett ganska 
begränsadt område, kan man ej undgå att tänka på möjligheten af 
gemensam härstamning för alla dessa släkter, ehuru några verkliga skäl 
därför ännu ej kunna framdragas. 

Af synnerligt intresse är den 12 sidor omfattande förteckning å 
personer och familjer Bagge, som ej hafva något kändt samband med 
föregående släkter. Det kan i förbigående nämnas, att en däri upp- 
tagen G. W. Bagge tillhör adliga ätten Bagge af Söderby. En jäm- 
förelse mellan denna förteckning och första upplagans tillägg visar, 
huru många personer det lyckats utgifvaren att identifiera men också 
huru många nya okända som tillkommit. Ett register underlättar här 
högst väsentligt bokens användning. Än förtjänstfullare skulle arbetet 
hafva varit, om till de många säkert med stor möda hopsamlade 
årtalen och data om en persons födelse, giftermål och död fogats 
orten därför, hvilken ofta måste hafva varit utgifvaren bekant, liksom 
de ingifta fruarnas föräldrar, hvilka nu ej heller finnas nämnda. 

Det vore glädjande, om den utförligare släktbok med förteckning 
på begagnade källor, som utgifvaren talar om i förordet, kunde blifva 
verklighet. G, /. 



Minnesskrift i anledning af S:i yohannislogen S.-t Eriks 
etihundrafemtioårsjubUeum 1756 3°/xx 1906. Stockholm, K. L. 
Beckmans boktryckeri 1906. Kvart, 4 + 309 sid. -I- planscher. Pris 5 kr. 

Under de senare åren hafva åtskilliga minnesskrifter utgifvits af 
svenska frimurarloger med anledning af firade jubileer i Stockholm, 
Göteborg, Kristianstad m. fl. städer. Ej alletiast frimuraren utan h varje 
personhistorisk forskare bör med tillfredsställelse hälsa dessa skrifter, 
hvilka innehålla ett rikt personhistoriskt material. Det sist utkomna 



Digitized by 



Google 



ii8 

af dessa arbeten är det ofvannämnda rörande frimurarlogen S:t Erik 
i Stockholm. Den historiska afdelningen bjuder på biografiska med- 
delanden om logens ordförande samt intressanta upplysningar ur lo- 
gens inre lif, och hör till denna afdelning porträtter af samtliga ord- 
förandena. Tiden till 1803 är skildrad af pastor C. J. Bergö och 
tiden därefter af lektor Axel Jacobsson. Sid. 159 — 309 innehålla 
förteckningar öfver logens ämbetsmän och medlemmar under åren 
1756 — 1906, redigerade af revisorn H. Schultzberg, hvilken därpå ned- 
lagt ett samvetsgrannt och utan tvifvel mödosamt arbete. Hela anta- 
let af de i logen under dessa år intagna medlemmarna uppgår till 
icke mindre än 4,073. För medlemmar intagna i logen från och med 
år 1 80 1 äro i allmänhet födelsedata angifna, hvilket ju i väsentlig mån 
ökar värdet af förteckningen ; af de felande födelsedata synas flera med 
lätthet hafva kunnat återfinnas i rullor, Anreps ättartaflor o. s. v. 
För hvarje medlem är jämväl angifven hans sysselsättning i den all- 
männa världen, sådan den uppgafs vid hans intagande i logen. Till 
dessa förteckningar hör ett fullständigt register. — Utstyrseln är vår- 
dad och förtjäna de stora, i rödt och svart tryckta initialerna särskildt 
beröm. Illustrationerna äro på ett förtjänstfullt sätt utförda vid gene- 
ralstabens litografiska anstalt, men fullt riktigt torde väl icke vara att, 
såsom här skett, afbilda medaljer i mera än två gånger verkliga stor- 
leken. Arbetet är tryckt i en upplaga af 350 numrerade exemplar. 

/. J?. 

S.-t yoh:s logen Sanctus Carolus i Karlstad 1806 — igoö. 

Minnesskrift af C V, Bromander^ logens förste talman. Karlstad, nya 
Vermlandstidningens aktiebolag, 1906. Kvart, 6+ 115 + 50+ n sid. -h 
planscher. Pris 3 kr. 

Denna festskrift, som utkommit ungefär samtidigt med den förut 
omnämnda, innehåller, utom historik, biografier öfver logens ordföran- 
de under de gångna hundra åren jämte porträtt äfvensom förteck- 
ningar å logens öfriga ämbetsmän, med porträtt af de nuvarande, samt 
å tjänande bröder. Med särskild paginering, i — 50, följer därpå lo- 
gens matrikel, d. v. s. intagna medlemmar till antalet 1,200, vid hvars 
utarbetande författaren biträdts af kaptenen P. E. Ågren. För hvarje 
medlem angifves, titel eller yrke, födelse- och dödsår, och hör till 
denna afdelning, som synes vara omsorgsfullt behandlad, register. — 
Äfven detta arbete, som tryckts i 500 ex., har en vårdad utstyrsel och 
har för detsamma användts en papperssort af tilltalande utseende. 



Biografisk matrikel öfver Svenska kyrkans prästerskap 
IQO2 — 1906» — Supplement utgifvet den 31 mars 1906 af Håkan 
Theodor Ohlsson, Lund 1906. 134 sid. 

Föreliggande supplement är utarbetadt efter samma plan som den 
år 1902 utgifna »Biografisk matrikel öfver svenska kyrkans präster- 
skap» (se denna tidskrift 1902 sid. 145), och synes liksom denna ut- 
märka sig genom tillförlitliga och noggranna uppgifter. 



Digitized by 



Google 



119 

Registret är äfven nu upprättadt i 3 afdelningar, nämligen präster- 
skapet, prästfruarne och prästdöttrars giften. Vi vilja endast påpeka 
den oriktiga benämningen, ty svårligen kunna väl vare sig konsistorie- 
notarier med juridisk examen eller jurister i svenska kyrkans missions- 
styrelse räknas till prästerskapet. Respektive juristers familjer torde 
ej heller passa in under de båda andra registerrubrikema. 



Biografisk matrikel öfver Karlstads stift 190S, utgifven 
af C, V» Bromander^ filosofie kandidat, pastoratsadjunkt. Karlstad 1906. 
Tidn.-A.-B. Värmlands Dagblad. 10 1 sid. 

Utgifvaren, som gjort sig känd som författare af uppsatser om 
finnames lefnadsförhållanden i Sverige under de senast förflutna år- 
hundradena, har äfven såsom minnestecknare vid prästmötet i Karlstad 
1905 och utgifvare af anteckningar om den finsk-svenska släkten Lind- 
berger med framgång försökt sig som personhistorisk författare. Före- 
stående matrikel synes icke jäfva detta påstående utan tvärtom gifva ett 
nytt bevis därför. Man finner däri upplysningar om respektive personers 
föräldrar, examina, befordringar, giftermål och barn, allt uppgifter, som 
i de fall vi försökt kontrollera desamma, synas vara både fullständiga 
och tillförlitliga. 



Några småländska genealogier är titeln på några anteck- 
ningar af Z. G, F. Norlander^ tryckta i Kalmar 1905. 

Så länge som Växjö stifts herdaminne ännu tillhör de otryckta 
arbetenas antal, kan man ej annat än med glädje hälsa hvarje bidrag 
till de småländska prästsläkternas genealogier. Det kan antecknas, 
att släktskap här påvisas mellan Carl von Linné och dennes biograf 
professor Thore Fries. 



Kristinehamns kyrkas böcker. II. Födda och döpta 1645 — 
1687. Med biografiska anteckningar af Helmer Lagergren^ Förste 
postexpeditör. Kristinehamn, Grundels boktryckeri, 1906, 8:0. sid. 
39 — 87. Pris I krona. 

Från det forna Kristinehamn. Kulturbilder af Helmer La- 
gergren, Kristinehamn, Grundels boktryckeri, 1906. 8:0. 196 sid. 
Pris kr. i: 50. 

Den framstående kännaren af Kristinehamns personalhistoria Hel- 
mer Lagergren har ånyo riktat vår litteratur med två värdefulla bidrag. 

Första afdelningen af Kristinehamns kyrkas böcker utkom redan 
1 90 1. Att fem år förflutit, innan andra afdelningen kunnat utgifvas, 
beror, enligt hvad utgifvaren meddelar i förordet, på den ringa upp- 
muntran, som företaget rönt. Endast omkring 50 exemplar hafva näm- 



Digitized by 



Google 



I20 

ligen kunnat säljas. Det må därför ej förvåna, om utgifvaren miss- 
tröstar om att kunna fortsätta arbetets utgifvande utöfver det utlofvade 
tredje häftet, som skall omfatta förteckning å döda 1645 — 1687. 
Måtte likväl den tid ej vara aflägsen, då herrar stadsfullmäktige kom- 
ma till insikt om nyttan af och det berömvärda i att understödja tryck- 
ning af arbeten om respektive städers historia och därigenom möjlig- 
göra ett fortsatt utgifvande af verk som detta! I denna tidskrifts år- 
gång för 1901, sid. 174, har arbetets förtjänster redan framhållits. Den 
andra afdelningen synes väl försvara sin plats bredvid den första. 

>Från det forna Kristinehamn* är en samling kulturbilder, som 
förut synes hafva publicerats i någon tidning, men nu hopförts och 
försetts med ett upplysande personregister. 



Bidrag till frimureriets i Finland historia. Samfundet 
pro Fide et Christianismo och dess finske medlemmar. 
Svenska Uppfostringssällskapet och dess finske medlemmar* 
Arvid Eriksson Stålarm. Hälsingfors 1906. 

Förestående uppsatser, som i form af särtryck ur Svenska Littera- 
tursällskapets förhandlingar och uppsatser kommit redaktionen tillhanda, 
utgöra ett nytt bevis på det intresse, som nu ägnas den svensk-finska 
personhistoriens studium i Finland. Författare till de tre första upp- 
satserna är professor K. G. Leinberg. Den sista uppsatsen är en bio- 
grafisk studie af P. Nordmann. 



Finska forststaten* Biografiska anteckningar af Carl Numme- 
lin. Hälsingfors 1906. 153 sid. 

I och med förestående arbete, som utgör supplement till XXIII 
bandet af Finska forstföreningens meddelanden, har Finland erhållit 
ett intressant biografiskt verk, fullt jämförligt med och i flera af- 
seenden öfverträfFande det svenska »Kongl. Skogs- och jägeristaten» af 
Hugo Samzelius. Det svenska arbetets uppställning synes hafva va- 
rit förebilden för nu utgifna finska. Det inledes sålunda med en 
historik öfver finska skogsväsendet, hvilket först fick sin organisation 
1851. Äfven af förhållandena därförut under svenska tiden lämnas 
en kortfattad öfversikt. För personhistorikem äro likväl biografierna af 
största intresset, då de äro särdeles utförliga och jämna och omfatta 
alla, som sedan 185 1 tillhört skogsstaten. Då bland dessa träffas 
många svenska namn, och ett fullständigt personregister gör arbetet 
lätt att genomse, hafva vi velat påvisa dess förekomst. G, I. 



Digitized by 



Google 



121 

Uppgifter angående slägten Hjelmman i Finland, för släk- 
tens medlemmar samlade af Werner Hjelmman, Kuopio 1906. 39 sid. 

Med största samvetsgrannhet och flit har senator F. W. Hjelmman 
i detta arbete samlat allt rörande sin från Sverige härstammande släkt, 
hvilken företrädesvis varit bosatt i Savolax och där talrikt representerad 
i underofiScers- och lägre officersgrader vid Savolaxbrigaden. Under 
senare tiden hafva flera medlemmar ägnat sig åt juridiken. Ar- 
betet afslutas med en släkttafla och uppgifter om den i Sverige 
kvarlefvande grenen. E. S, T, 



Der deutsche Herold, Zeitschrift fiir Wappen-Siegel- u. Fa- 
milienkunde, herausgegeben vom Verein Herold in Berlin. XXXVII. 
Berlin 1906. N:o 6 — 12. 

De sist utkomna häftena (jfr sid. 85) hafva bl. a. innehållit: 
N:o 6. Zur studentischen Heraldik; Zur ornamentalen Heraldik; 
Ein kleines interessantes Kapitel aus der Genealogie der v. Borcke; 
Ein Wappensteinschneider aus dem 16. Jahrhundert; Ein Beitrag 
Zur Geschichte der Familie v. Wedel. — N:o 7. Sind Wappen- 
veränderungen gestaltet?; Unsere Abstammung von Karl dem Gros- 
sen; Aus Wiirtembergischen Kirchenbiichem; Zur Genealogie der 
v. Stiilpnagel. — N:o 8. Die Universitätsmatrikeln als genealo- 
gische Quelle; Heraldisch verzierte Bildnisse in der Breslauer Stadt- 
bibliothek; Zur Genealogie der Familie v. Stiilpnagel. — N:o 9. 
Die Siegel und das Wappen der Stadt Ettlingen; Zusammenstellung 
von Familiennamen aus dem Familienbuche der v. Pressentin; Das 
Grabdenkmal eines Ritters v. Reifenberg. — N:o 10. Eine pommersche 
Ahnentafel im Nationalmuseum zu Miinchen; Bosniens jetziges Wappen; 
Friihgotische Grabsteine aus Rothenburg o. T.; Inschriften und Wappen 
des v. d. Malsburgischen Epitaphs in der Kirche zu Westuffeln. — 
N:o II. Ein erloschener Zweig des von Sommerfeldtschen Geschlechts; 
Liineburger Ornamentik aus dem 14 Jahrhundert; Das Wappen des 
Bischofs Adolf von Hildesheim; Wappen auf Wechselformularen; Die 
Ahnen Kaiser Heinrichs IV; Die 'v. Wolfstein' und Kaiser Wilhelm II. 
— 12. Einige Bemerkungen zu der pommerschen Ahnentafel des 
Peter Reinhard v. Hohenhausen; Das Reutlinger 'Patriziergeschlecht* 
Eisner; Eine Selbstadelung; Ein unediertes Grafendiplom; v. Budde. 



Frågor. 

Finnas någonstädes porträtt, i en eller annan form, af nedan- 
stående f. d. chefer för Drottningens lifregemente eller Garnisons- 
regementet i Stralsund? Upplysningar torde godhetsfullt lämnas 
till Krigsarkivet, Generalstaben. 

I. Friherre Gustaf von Ziilich född den 18 april 1666, j den 
16 juni 1743 och begrafven i Byenhorst i Pommern. Adlad den 

Pcrsonhistorisk tidskrift igoö. 9 



Digitized by 



Google 



122 

7 dec. 1705 under n:r 1407. 171 1 öfverste för Tavastehus reg., 
s. å. friherre, generalmajor och generallöjtnant. 1729 minister 
vid det Sachsiska hofvet. 11 maj 1730 öfverste vid Kalmar reg. 
20 dec. 1732 vid Lifreg. och, öfverkommendant i Stralsund. 5 
aug. 1740 general af Infanteriet. 

2. Friherre Johan Reinhold von Trautvetter zu Altanzen^ född 
i Lifland 16 . ., f 1741. Kapten vid öfverste d'Albedyll's dra- 
goner. 1 70 1 major. 1703 öfverstelöjtnant vid nämnda regemente. 
1704 vid generalmajor Meyerfelts värfvade dragonregemente. 17 12 
i nov. öfverste vid generalmajor Stuarts regemente. 14 april 171 5 
generalmajor och öfverste för änkedrottningens lifreg. till fot. 
II sept 17 19. öfverkommendant i Stralsund och generallöjtnant. 
2 maj 1720 friherre. Envoyé extra ordinarie till Storbritannien, 
Preussen och Polen. 20 dec. 1732 afsked. Ogift. Begrafven i 
det af släkten von der Osten köpta grafkoret i MohrdorfFskyrkan. 

3. Öfverste Ulrich Adelhjelm^ född i Stockholm den 10 april 
1 72 1, t i Stralsund 1805. 1738 volontär vid fortifikationen. 1739 
transporterad till Upplands reg. 2 april fänrik därstädes. 1745 
löjtnant. 17 maj 1753 kapten vid Upplands reg. .23 juni 1762 
major i armén. 1772 major vid Drottningens lifreg. 23 april 
1773 öfverstelöjtnant i armén. 16 maj s. å. öfverstelöjtnant vid 
Savolax och Nyslott infanterireg. 7 juni s. å. åter förflyttad till 
Drottningens lifreg. 6 maj 1778 öfverste och chef för reg. 11 
juni 1784 afsked. 

4. Generalmajor Karl Gustaf von Quillfelt^ född i Stralsund 
22 februari 1733, f därstädes 18 14. i juni 1740 volontär vid 
Kungl. artilleriet i Stralsund. 9 maj 1749 fänrik vid herr grefven 
Stens reg. 10 maj 1753 löjtnant. 4 juli 1758 ryttmästare vid 
Kungl. husarregementet. 9 maj 1763 sekundmajor. 22 april 
1766 premiermajor. 4 februari 1767 transporterad till Kungl. 
Nylands dragonregemente, s. å. R. S. O. 14 februari 1776 öfverste- 
löjtnant. II juni 1784 öfverste och chef för Drottningens lifre- 
gemente i Stralsund. 19 okt. 1792 generalmajor. 1799 K. S. O. 
och till följd häraf adlad. 9 dec. 1802 generallöjtnant. 13 mars 
1805 afsked. 

5. Generalmajor Karl Axel von Norman^ född i Stralsund den 
22 mars 1760, f 1835. 26 maj 1772 fourir vid Kungl. von 
Blixenska reg. 19 aug. 1778 stabsfänrik. 10 febr. 1779 sekund- 
adjutant. 12 april 1786 löjtnant. 17 maj 1789 transporterad 
till öfverste von Hintzensterns bataljon som kapten och kompani- 
chef. 10 juli 1789 major. 1791 sekundmajor vid Drottningens 
lifregemente. 1795 ^4 j"^^ premiermajor. 5 nov. 1799 öfverste- 
löjtnant i armén. 31 jan. vid reg. 13 mars 1805 öfverste och 
chef för regementet. 181 2 generalmajor i armén. 18 16 afsked 
ur preussisk tjänst. 



Finnas, och i så fall hvarest, porträtt af någon eller några af 
följande medlemmar af släkten Lillie af Aspenäs^ nämligen: 



Digitized by 



Google 



123 

Bengt, f. 1649, d. 1699, kapten; Carl, f. 1683, d. 1749, öfverste; 
Carl Georg, f. 17 12, d. 1782, major, och Carl, f. 1747, d. 1787, 
öfverjägmästare ? 

Vidare af släkten Natt och ^dag: Carl, f. 1628, öfverstelöjt- 
nant; Axel, f. 1666, d. 1736, kaptenlöjtnant; Johan Gustaf, f. 
1703, d. 1760, major, och Jacob, f. 1733, ^' ^7^^» major? 

/. W, 

Kan någon upplysning vinnas om fältcommissarien Christian 
Magnus Aspelin^ f. den 5 febr. 1792, död den 28 januari 
1820, samt huruvida någon samhörighet existerar med andra släk- 
ter, som bära samma namn? Hans föräldrar voro kungl. hof- 
knappmakaren Aspelin^ f. 1733 0\ d. 1804 i Storkyrkoför- 
saml. i Stockholm, och hans hustru Christina Magdalena Him- 
berg^ f. 1744 3/xi, d. 1826 'Vx« Han hade en syster Charlotta 
Aspelin f. 1789 *V"» d. 1861 Vxo i Enkehusförsaml. i Stock- 
holm, gift med glasmästareåldermannen i Stockholm Carl Erik 
Alander^ f. 1774 V") d. 1848 ^°/9. 



Svar. 

Fråga 5 (här ofvan). Som ett bidrag till utredande af denna 
fråga kan följande anföras: 

Eric Aspelin^ som 1764 3 Va blef hofknappmakare, anhöll 1794 
'Vs om tillstånd att hvar som helst i riket drifva sin rörelse. Han 
var då 63 år, hade hustru och 2 små barn. Vid borgätten i Stock- 
holm hölls 1785 Vs bouppteckning efter hofknappmakaren Eric Aspe- 
lins hustru, Aponnonia Wahlbergs död ^Vs s. å., efterlämnande sonen 
Petter 12 år och dottern Margareta Elisabeth 17 år. Enligt Klerc- 
kerska genealogiska samlingen var Apollonia Wahlberg dotter af 
snörmakaren Johan Wahlberg och Margareta^ samt gift med hof- 
knappmakaren Eric Aspelin, Märk namnskillnaden! Knappmakare- 
enkan Margareta Christina Aspelin född Hindberg afled 1826 3/ix 
i n:r 8 kvarteret Oxögat i Klara församling i Stockholm, 79 år gam- 
mal. 1 förmyndarekammarens arkiv finnes efter henne fattigbevis. 
Huruvida släktskap förefinnes med de släkter Aspelin, som behandlats 
i denna tidskrift år 1903, är för undertecknad obekant. 

G. I. 



Digitized by 



Google 



124 



Mya medlemmar i Personhistoriska 
samfundet 

juni — december 1906. 



Almqvist^ R.^ biblioteksamanuens. Upp- 
sala. 

Bernhardt^ R.^ löjtnant. Torp, Bettna. 

Billingy C. Z., krigskassör. 

FåhrcBus^ O., godsägare. Vadsbro. 

Granfelt^ (7., bankir. Vasa. 

Hammarskjöld^ Axel^ amanuens. 

von Hofsten^ (7., förvaltare. Kilagärden, 
KåUtorp. 

Hjort^ E. G:son, jägmästare. Råstorp, 
Kisa. 

yansson, C, fröken. ' 

Klingspor^ A. kapten. Näsby, Bogsta. 

von Kraemer^ f. Cedercreuiz^ fru. Hel- 
singfors. 



Lilljebjörn^ E. G., adjunkt. 

Ottergren^ /'., bankkassör. 

Petersson^ A. (9., redaktör. Kristinehamn. 

von Post, G. L. E., kapten. Sollefteå. 

Psilander^ N. (7., löjtnant. Sala. 

Rogbergy A., ingenjör. Karlstad. 

af Sandeberg^ J. D. F., underlöjtnant, 

jur. stud. Vänersborg. 
Stenman, Clara^ fröken. Norrköping. 
Tammelin, T., kamrer. 
von Wackenfelt, H,, kandidat. Uppsala. 
Wallis, A., ryttmästare. Dybeck, Toflhög. 
Wengström, R., ingenjör. Katrineholm. 
IVerngren, J. 6>., grosshandlare. 
Ädelgren, N., amanuens. 



Insända porträttförteckningar (3). 

Svar på Personhistoriska samfundets porträttcirkulär inflyta fort- 
farande så godt som dagligen, och hitintills hafva 250 förteckningar 
ställts till samfundets förfogande, upptagande bortåt 2,000 porträtt. 
Likväl återstå ännu betydliga samlingar att förteckna. Samfundets 
egna medlemmar hafva, med få undantag, ansett tiden ännu icke vara 
inne; å större herregårdar och vid offentliga samlingar har man antag- 
ligen tvekat för besväret, och från privatvåningarna i Stockholm har 
blott en och annan förteckning inkommit. Nämnvärdt är det intresse, 
som mångenstädes visats för porträltsaralingar i kyrkorna; flera kyrko- 
herdar hafva också insändt förteckningar öfver privata samlingar inom 
deras församling. Landtbrukaren E. Durling har erbjudit samfundet att 
en gång få såsom gåfva mottaga hans porträttsamling, ett löfte som 
med tacksamhet emottagits. 

De samlingar öfver hvilka förteckningar inlämnats 21 maj — i de- 
cember, tillhöra nedanstående institutioner och personer: 

Svenska statens samling å Strömsholms slott (gen. friherre G. A. 
Klingspor), K. Statskontoret (gen. generaldirektören grefve Hans Wacht- 
meister), K, Generalpoststyrelsen, K. Artilleri- och ingenjörshögskolan, 
K. Första lifgrenadjärregem:s officerskår (gen. kaptenen frih. E. 



Digitized by 



Google 



125 

Baner), K, Kalmar regem:s officerskår (gen. löjtnant F. Rudelius), 
K. Kronobergs regem:s officerskår (gen. major Gustaf Cavalli), K, 
Norrbottens regem:s officerskår (gen. kapten E. Rutberg), K. Lifre- 
gem:s husarers officerskår (gen. löjtnanten frih. G. A. Klingspor), K, 
Vendes artilleriregem, (gen. majoren frih. B. S. von Otter), Borgholms 
stad (gen. stadsstyrelsens ordf. L. F. Sjöbohm), Kristianstads magi- 
strat (gen. frih. B. S. von Otter), Angerums k:a (gen. kyrkoh. H. 
Bergström), Fjätherheds k:a (gen. kyrkoh. A. YUner), Fjälkestads k:a (gen. 
prosten J. Andersson), Högsby k:a (gen. prosten C. G. Herlin), Kuddby 
k:a (gen. prosten K. A. Kastman), Lösens k:a (gen. kyrkoh. H. Berg- 
ström), Riseberga k:a (gen. H. Forsberg), Öveds k:a (gen. kyrkoh. A. 
H. Nordstrandh), Strängnäs h, a, lärojferk (gen. teckningsläraren K. 
Ek), Askersunds samskola (gen. rektor O. Charling), Vänersborgs h, 
a, läroverk (gen. rektor N. Lindskog), Malmö h, läroverk för fiickor 
(gen. fröken Louise Zegolson), Ridderskapet och adeln (gen. riddarhus- 
sekreteraren J. Stuart), Handelsföreningens fullmäktige i Göteborg 
(gen. doktor J. C. Lembke), Göteborgs sparbank (gen. H. Estberg), 
Hjälmare kanal- och slussverks aktiebolag (gen. kamreraren M. Tibell)^ 
Storfors bruks aktiebolag (gen. lektor E. Herlerius), Kristianstads fri- 
murarloge (gen. frih. B. S. von Otter), Frimurarebarnhuset vid Kriste- 
neberg (gen. pastor Carl Bergö). 

Bergius^ A., fru, Stockholm; Berselius, /f,, fröken, Tomtebo (gen. 
herr E. Durling); Billman, C, J. F., f. d. disponent, Karlstad (gen. 
kyrkoh. C. V. Bromander); Blum, C, H, A,, kapten, Härnösand; 
Bohnstedt, jE"., hof jägmästare, Rinkesta; Bonde, F,, grefve, Theleborg 
(gen. herr C. F. E. Brandberg); Carlheim- Gyllensköld, A. T,, kam- 
marjunkare, Wallen; Cederström, A, f. von Schéele, frihia, Fellingsbro; 
CreutZy M,, änkefru, Stockholm; d' Albedyhl, M,, f. Åkerman, frihra, 
Stockholm (gen. frih. Ch. d^Albedyhl); Danckwardt-Lillieström, A., 
godsägare, Solberga (gen. fröken Ulla Danckwardt-Lillieström); von 
Dar del, F, L., öfverintendent, stärbhus, Stockholm (gen. v. häradshöf- 
ding N. v. Dardel); von Dardel, G,, f. d. major, Helsingborg; de 
Ron, H,, fröken, Stockholm; Drangel, R., förste tullkontrollör, Stock- 
holm (samlingen å Mossebo); Durling, E., landtbrukare, Strömmen; 
Edelstam, E. f. von Föst, fru, Stockholm (gen. aman. C. G. Edelstam); 
Edelstam, Fr,, hof jägmästare, Stockholm (gen. aman. C. G. Edelstam); 
Ehrensvärd, A., grefve, godsägare, Liatorp; Ekberg, O,, trädgårds- 
mästare, Åsbo-Össjö; Ekblad, E., kyrkoherde, Synnerby; Frisell, A,, 
f. von Sydow, fru, Kasenberg, Åmål; Fröding, N. H. IV,, v. häradshöf- 
ding, Hjo; Furuhjelm, E., generalmajor, Helsingfors; Granath, W, redak- 
tör, Stockholm ; Granfeldt, Z., stationsskrifvare, Falköping (gen. kapten O. 
Mannerfelt); Grönhagen, G, W., major, Jönköping; Gullbergssonska 
släkten (gen. häradsskrif våren A. Gullbergsson, Dannemora); Gyllen- 
krok, B., baningenjör, Göteborg; Hagelin, L, C, A,, änkefru, Unner- 
stad (gen. prosten K. A. Kastman); Hallström, A., lektor, Karlstad; 
Hamilton, M. f. Hamilton, grefvinna, Stockholm (gen. fröken A. M. 
Hamilton); Hammarskiöld, Axel, amanuens, Stockholm; Hyltén-Caval- 
lius, H. Växjö; Insulander, D,, f. d. major, Göteborg; Jurell, A,^ 
Nyköping; Kalmberg, IV., provinsialläkare, Vingåker (gen. herr C. F. E. 



Digitized by 



Google 



126 

Brandberg); Kastman ^ K, A.^ prost, Kuddby; Kindbergs E,y gods- 
ägare, Västerstad (gen. kyrkoh. A. Stemer); Kjörling^ 0,y kyrko- 
herde, Misterhult (gen. A. Kjörling); Klingspor, C, frih., godsägare, 
Råbäck (gen. löjtnanten frih. G. A. KUngspor); Lagercrantz^ y., 
trafikinspektör, Kiruna; Lang^ Z., fröken, Visby; Liedbeck^ A,j 
ingenjör, Stockholm (gen. fru Emma Liedbeck); Liljencrantz^ Z., frih., 
öfverste, Hesselbyholm (gen. grefve A. Horn); Lindahl^ K, /., linje- 
ingenjör, Luleå; Lindbom^ A,y häradsskrifvare, Östraliden, Kuddby (gen. 
prosten K. A. Kastman); Lind/ié, S., f. Zethelius^ fru, Stockholm (gen. 
kapten H. Blum); Lundeberg ^ F. IV.y f. d. förvaltare, Vilhelmsro (gen. 
förvaltaren C. G. Lindmark); Lundström, C. F,, godsägare, Stockholm; 
Mannerfeltska släkten, Trestena (gen. kapten O. Mannerfelt); Manner- 
fflt, Fr., major, Sköfde (gen. följande); Mannerfelt, O., kapten, Borås; 
Mörner, N. C, grefve, godsägare, Herrborum (gen. grefvinnan M. 
Mörner, f. Montgomery); Nordenfelt, Å., kapten, Höganäs (gen. R. 
Adlersparre); Ohlsson, S, /., urmakare, Borgholm; von Otter, B, S,, 
frih., major, Kristianstad; Fetersson, H,, handlande, Växjö (gen. herr 
H. Hyltén-Cavallius); Fetterson^ S,, fröken, Kristianstad; von Flaten, 
C, löjtnant, Växjö; Rappe, Chr„ frih., godsägare. Strömsrum; Rappe, S., 
fröken, Strömsrum (gen. frih. Chr. Rappe); Rudens kö Id oc\i af Gei jer- 
stam, medlemmar af ätterna, å Vestanfors (gen. löjtnant L G. Bern- 
hardt); Rung, C, S,, fröken, Stockholm; Schmiterl&iv, C, C, major, 
Kristianstad (gen. stud. O. Schmiterlöw); Schulman, H., generalmajor, 
Borgå, Finland; Skarstedt, M., fru, Falun (gen. W. Skarstedt); Spak, 
C, H,, registrator, Stockholm; Stjernblad, E., frih., godsägare, Markie- 
hage; Strokirk, A, F,, kapten, Örebro; Swalin, W,, f. d. protokoll- 
sekreterare, Stockholm; Sivederus, M., fröken, Stockholm; Svensson, 
H., hemmansägare, Boarp (gen. kyrkoherde S. Widing); Theorell, C, 
kapten, Hjelmsäter (gen. fru S. Theorell); Toll, G, A., generalmajor, 
Stockholm; Toll, K, O., major, Stockholm; von Törne, H,, kamrer, 
Hudiksvall; Weber, C, A,, bankofullmäktig, Stockholm; Zf golson, /., 
f. Hedrén, fru, Malmö (gen. följande); Zegolson, Z. fröken, Malmö. 



Digitized by 



Google 



PERSON-REGISTER. 



Abbe, Jean-Nicolas- 

Louis. 8. 
Abrahamus junior. 63. 
Achrelius, Daniel. 57. 
Adam, släkten. 41. 
Adelhjelm, Ulrich. 122. 
Adler, Niclas. 34. 
Adlerbaum, Hans. 69. 

> Hedvig Eleo- 

nora. 69. 
Ah inger, J. M. 80. 
Ahlqvist, släkten. 41. 
Alleman, Adam Gabriel. 34. 
Almquist, B. 46. 
Ambj örnsdotter, Karin. 109. 
Ammilon, Anders Per. 77. 

> A. A. J. 77. 
And, Israel Andersson. 28. 

> Ramborg Israelsdot- 
ter. 27. 
Andersdotter, Anna. 63. 

> Brita. 67. 
Andersson, Anders Magnus. 

74- 

> Bengt. 54. 

> EmmaGustafva. 

74. 

> (And.), Israel. 

28. 

> Lars. 108. 

> Per. 62. 
Andreae, Claudius. 64. 
Andreas, domprost. 29. 
Anjou, Anton Frans Karl. 

Anrep, Jakob. 35. 
Apelbom, släkten. 41. 
Appelquist, Karl. 69. 

> Per. 69. 
Arborelius, släkten. 41. 
Arenander, Olof A. L. 72. 
Arhusiander, släkten. 41. 
Arman, Carl. 37, 38. 
Armfelt, Erik, frih. 112. 

> Gustaf Mauritz, 
grefve. 112. 



Aronsdotter, Carin. 54. 
Arvidsson, Johan. 65. 
Aschanius, Anna Maria. 66. 
Aspelin, Charlotta. 123. 

> Christina. 123. 

> Erik. 123. 

> Märg. Christina. 

123. 

> Petter. 123. 
Ateneck, Lorentz. 50. 
Aurelius, släkten. 41. 

Backman, Christina. 52. 
Bagge, Antoni. 35. 
» G. W. 117. 

> L. B. 116. 

> Nils. 1 16. 

> Peder. 117. 
Baggesläkterna, geneal. öf- 

versikt af. 116. 
Balk, Hebbla Månsdotter. 
109. 

> Måns. 109. 
Baner, Per, frih. 33. 
Barckenbohm, Daniel. 37. 
Bauer, Jörg. 49. 
Bauerin, Helena. 49. 
Becker, Johan. 50. 
Bengtsdotter, Brita. 54. 

> Gyrit. 54. 

Bengtsson, Aron. 54. 
Benktsdotter, Brita. 66. 
Bergenstråle, Oskar. 94. 
von Berger, Anders Johan. 

35. 
Bergh, Anders. 35. 
Berglöf, Gustaf. 74. 
Bergström, N. 71. 

> Olto. 84, 91. 

Bergudd, Petter. 34. 
Bergö, C. J. 118. 
Berns, Christian Mathias. 

38. 
Berthier. 13. 
de Besche, Georg. 32. 
Kristina. 40. 



de Besche, Margareta. 32. 
Bewerfelt, Petter Gustaf. 37. 
Beyer. 71. 
Biaudet, Henry. 44. 
Bildering, Jakob Johan. 35. 
Bjelke, Sten Turesson. 31. 

> Ture. 46. 

> Ture Bengtsson. 31. 
Björkman, C V. E. 47. 
Biörndahl, Petter. 34. 
Björnram, Anders. 34, 36. 

> Lars. 37. 

> ätten. 9a 
Björnsson, Nils. 104. 
Blix, Maria. 66. 
Boberg, Laurens. 30. 
Bohm, Lars Larsson. 67. 
Bonaparte. 7. 

» Pauli ne. 8. 

Bonde, Gustaf. 37. 

> Margareta. 26. 

> Philip, grefve. 35. 
Bonnevier, släkten. 41. 
Bonvier, släkten. 41. 
Bonvieur, släkten. 41. 
Boose, Hans Tomasson. 90. 

> Karl Gustaf. 90. 

> Klas Henriksson. 90. 

> Tomas Henriksson. 

90. 

> ätten. 89. 
Boosson, Olof. 90. 
v. Borcke, 121. 
Boström, Andreas. 38. 
Bothvidi, Claudius. 63, 65. 
Botvid Borgmästares släkt. 

62. 
Botvid i, Johannes. 66. 
Botvidsdotter, Anna. 64. 
Botvidsson, Hans. 63. 
Bouland, L. 47. 
Boxström, Johan. 79. 
Boyer. 8. 
Brandel, Anna Elisabet. 72, 

73. 
> Elias. 72. 



X Registret, utarbetadt af O. B., upptager icke namnen på dem, som inlämnat porträtt 
förteckningar. 



Digitized by 



Google 



128 



Brände], Lovisa Charlotta. 

73- 
Brand enburg, släkten. 41 
Braun, Johan Daniel. 51. 

> Lorentz. 65. 

> Metta. 65. 
Bredberg, Nils. 100. 
Brenner, Elias. 46. 
Breuning. 52. 
Brick. 12. 
Brinckman, Anton Henrik. 

34» 35. 
Brodin. 52. 

> Lars. 52. 

> Maria. 52. 
Brom, Anders. 37. 
Bromander, C. V. 118, 119. 
Bruzeeus, Benediktus. 65 
Bnizel, Melcher. 53. 
Brynjulf. biskop. 29. 
Broms, iPetter. 33. 
Bubbe, Carl. 37. 

v. Budde. 121. 
Buddenbrock. 21. 
Burenstam, Hedvig Sofia 

Charlotta. 73. 
von Biilow, Anna Hedvig. 

83- 

> Paul Andreas. 

83. 
Bååt, Brita Björnsdotter. 1 10. 
Bäck i Finland. 90. 
Bäcker, Lukas. 52. 
Bahr, Petter. 34. 

Cabbe, Petter. 36. 
Callmander, Jakob. 35. 
Camplausen, Herman. 50. 
Carlander, C. M. 45. 
Carle. 13. 

Carré, Vilhelmina Magda- 
lena. 71. 
Cassel, Hedvig Anna Ma- 
riana. 73. 

> Viktor. 73. 
Cavén. Vilhelmina. 95. 
Cederblad, Gustaf. 96. 
Claparéde, Michel Marie, i o. 
Claudii, Andreas. 63. 

> Elisabet. 65. 

> Måns. 65. 
» Olof. 65. 

Clausel, Bertrand. 10. 
Collignon. 11, 12. 

> Sollée. 12. 

Corall, Anders Axel. 75. 

> Hilda Amalia. 75. 
Corte, Henricus. 59. 

> Jacob. 59. 
Coslofsky, Frans Antonius. 

35- 



Coulon, Marie-Charles-Ni 

colas. 12. 
Cretzmer, Anton. 40. 

> Johanna. 39. 
Creutz, Gustaf Otto. 37. 

> Polyxena. 73. 
Creutzmeur, Johanna. 39. 
Cronander, Jacob. 38. 
Cronstedt, Fredrik, grefve. 

32. 
Crucelius, Olaus. 38. 
Crus, Johan. 38. 
Cuprimontanus. 64. 

Dahl, Carl. 36. 

> Samuel. 35. 
Dahlberg, Erik, grefve. 91. 
Dahlgren, Johan. 38. 

> Jonas Persson. 66. 
Dalton, Alexandre. 8. 

v. Dammenhof, Christian 

Pusinna. 34. 
Danckwardt, Joachim. 33. 
von Dardel, N. 17. 
af Darelli, Catharina Maria. 
106. 
» Isak. 106. 

» Johan. 106. 

Daure. 13. 
De Charliére, Jonas Georg. 

37. 
De Geer, adl. ätten. 42. 
Denin. 12. 

von Didron, Frans Carl. 34. 
Dietmar, Jacob. 50, 53. 
Djurberg, Wilhelm. 57. 
Donner, Alexander. 76. 

> Anna. 76. 

> Joachim. 78. 
3 Kristin Sofia. 76. 

> Magdalena Fred- 
rika. 78. 

Drissel, Maria. 52. 

Drysenius, Margareta. 65. 

Du Flon, Johan. 36. 

von Diicker, Ernest Johan. 
36. 

von During, Johan Krist- 
offer, grefve. 17. 

Dyk, Elisabeth. 106. 

Eberhard III af Wiirtem- 

berg. 32. 
Eckerman, Samuel. 52. 
Een, Daniel. 64. 

Johannes. 64. 
Ehrenmarck, Helena Maria. 

62. 
von Eijck, Abraham. 50. 
Elgenstiema, Gustaf. 40. 
d'Elwij, Gustaf. 37. 



Emel, Conrad. 49. 

> Ester. 49. 
Emporagrius, Eric. 57. 
Enaerus, Andreas. 64. 

> Daniel. 64. 

> Jakob. 64. 

> Johannes. 64. 

> Petrus. 64. 
Eneqvist, Lars. 37. 
Engelbrechten, Herman Th. 

Kristoffer. 86. 
Engren, Claudius. 64. 
Eosander, Johannes. 66. 

> Magdalena. 66. 
Erici, Erasmus. 63. 
Ericson, släkten. 41. 
Eriksson, Erik. 91. 
Emster, Gustaf. 38. 
Esping, Klas. 89. 

von Essen, Eberhard. 37. 
Eversen, August Otto. 83. 

Fagerlin, släkten. 41. 
Fahlander, Gustaf. 79. 
Fahlsten, Margareta. 66. 
Falander, Anna. 76. 

> Maria Elisabeth. 

78. 
Falk, Erik. 34, 36. 
Farin (Farijn). 34. 
Faust, Petter Daniel. 38. 
Felix, Martin. 37. 
von Fersen, Hans. 33. 
von Fieandt, Otto Henrik. 

79- 

> Ulrika Marga- 

reta. 79. 
Finckenberg, ätten. 90. 
von Finken, Israel Görans- 
son. 106. 
Fleetwood, Miles, frih. 43. 
Flemming, Carl. 37. 
Fogelmark, Karl. 74. 
Fomander, släkten. 41. 
Forstenasläkten. 54. 
Frejberg, Daniel. 37. 
Frej tag, Sofia. 78. 
Freundt, John. 56. 
Friedberg, Daniel. 37. 
Friedrichsson, Cath. Lovisa. 
104. 
i Margareta. 99. 

> Per. 104. 
Fries, Thore. 119. 
Frunck, släkten. 41. 

von Gahlen, 'Gustaf Rein- 
hold. 34. 
Galle, Olof. 38. 
von Gardemin, Börje. 37- 
Geist, Joham 52. 



Digitized by 



Google 



129 



Georg Christian af Ostfries- 
land. 32. 
Giersdorff, Johan Christoffer. 

37- 
Gislesson, Isak. 91. 
Giöthe, E. G. 52. 

> Magnus. 52. 
Gjörwell, Carl Christopher. 

45- 
Glansenstjema, Pauline. 94. 

Glock, Anna Barbara. 49. 

> Antonius. 49. 

> Christina. 52. 

> Erik. 52. 

> Hieronymus. 49. 

> Joachim. 49. 

> Johan. 49, 51. 

> Johan Rombaut. 52. 

> Johannes. 49, 52. 
» Maria. 52. 

> Maria Elisabet. 52. 

> Martin. 49. 
Graff, Anders Nilsson. 104. 

» Catharina Lucretia. 

99- 

> Elisabet Helena. 99. 
» Emilie Betty. 105. 

> Gunila Maja. 104. 
Graman, Johanna Sofia. 69. 
Granberg, Olof. 47. 
Grandeli, Isac. 38. 
Granfelt, Jonas. 37. 
Grefelt, Johan. 36. 
Grotefend, H. 81. 
Grothusen, Anna Sabina. 17. 
Grubb, Anna. 64. 

> Brita Nilsdotter. 

106. 

> Petrus dementis. 64. 
Grundel, Jacob, frih. 32. 
von Griillen, Anna. 68. 
Guillaume. 13. 
Gustafsdotter, Kirstin. 54. 
Gtinther, Julis. 33. 
Gyllenbreider, Agneta. 62. 
Gyllenhaal, Araham Rudolf. 

34. 
Gyllenpamp, Lars. 33. 
von Gyntersbergh, Henrik 

Johan. 34. 
Göhl, Johan Petter. 38. 
Göransdotter, Ingrid. 64. 
Göransson, Margareta. 75. 
Göritz, Henrik. 37. 
Göstafsdotter, Ramfrid. 28. 
Göthzell, Ragwald. 34. 

Habicht, Jacob. 100. 
Hafridsson, Bengt. 30. 
Hagberg, släkten. 41. 
Haglund, Rob. 46. 



Haij, Carl. 36. 
Hall, Birger. 116. 

> Birger Martin. 116. 

> Helena. 116. 
Hamnström, Petter. 34, 36. 
Hannell, Anders Joacim. 34, 

35- 
Hanngren, Ej nar. 40. 

Hansson, Botvid. 64. 

» Carl. 50. 

> Fredrick. 99. 

> Margareta. 50. 
Hartman, Mårten. 50. 
Hasselgren, Carl Gustaf. 36. 
Hasselström, Henning Gu- 
staf. 74. 

Hedberg, Gustaf. 46. 
Hegardt, Johan Lechard. 73. 
Heinrich IV. 126. 
Helling, Gustaf. 36. 
Hemmendorph, Anna Sofia. 

69. 

Hertz, Henrik Adrian. 33. 
Hesselius, Gustaf. 47. 
Himberg, Christina Magd. 

. 123. 

Hindberg, Märg. Christina. 
123. 

Hjelmann, släkten. 121. 

Hjortonn, Johanna Katarina. 
72. 

von Hohenhausen, Peter 
Reinhold. 121. 

Holm, Anders Nilsson. 69. 

Hoppe, Sophie. 82. 

Horleman, Paco. 35. 

Horn, Gabriel, frih. 33. 

Homeman, Kristina. 40. 

Howenschöld, Maria He- 
lena. 73. 

Howing, O. W. 84. 

Hufvudskått, Agneta Bart- 
holdsdotter. 
68. 

> Barthold Ja- 

kobsson. 68. 

> Katarina Bart- 
holdsdotter. 68. 

Hultén, släkten. 41. 
Humble, Mattias. 38. 
Hummel, Arvid David. 45. 

> Christian. 36. 
Hurel, Jonas. 36. 

Hård af Segerstad, Gunilla. 

54. 
> Lars. 54. 

Hårdh, Gustaf Adolf. 34. 
Hästesko-Fortuna, Marga- 
reta. 91. 
Höjer, Christiern Henrik. 34. 
Hörling, Johan Henrik. 38. 



In de Betou, Augusta Charl. 

73- 
» Thomas. 73. 

Indebetou, Govert. 54. 
Israelsdotter (And), Ram- 
borg. 27. 

Jacobsson, Axel. 118. 
Jakobsson, Gisle. 91. 
Jeger, Petter. 38. 
Jegerfelt, Samuel. 34, 35. 
Jehl, Johan. 38. 
Jemer, Katarina. 71. 
Jemfelt, Crispin. 35. 
Johannis, Ctaudius. 63. 

> Ericus. 65. 

> Maria. 67. 

> Nicolaus. 63. 

> Noak. 67. 

> Samuel. 67. 
Johansdotter, Elisabet. 65. 
Johansson, Johan Emil. 75. 
von Jordan, Anna Katarina. 

68. 
Mikael. 68. 
Juringius, Nikolaus. 65. 
Juusten, Caspar. 44. 

> Paul. 44. 

Jönsdotter, Sara. 64. 
Jönsson, Ambjörn. 109. 

Nils. dd. 
Jöransson, Charl. Cath. 106. 

Kabbe, Petter. 36. 
Kagg, Erland. 54. 

> Lars, anträd. 54. 
Kallmander, Jakob. 35. 
Karl X Gustaf, porträtt. 56. 
Karlsson, K. H. 27. 
Keyser, Hendr. 53. 
Kihlslröm, Anders Georg. 

79- 
Kistmacher, Barbara Maria. 

83- 

> Joachim. 83. 

Kjörling, släkten. 41. 

Klein, Dominique Louis An- 
toine. 5. 

Knutsson, Torkel. 29. 

Koch, Daniel. 82. 

Kohberg. 68. 

Krabbe af Svaneby, Bengt. 54. 
> Kirstin. 54. 

von Krasfeon, Märg. Eleo- 
nora. ^3. 

Kretzmer, Johanna. 40. 

Krogius, Gabriel. 76. 
» Otto. 80. 

Kruus, Johan. 38. 

Köhler, Johan Wilhelm. 37. 

Körling, släkten. 41. 



Digitized by 



Google 



I30 



Lacombe. 13. 
Laforge. 10. 
Laf rensen, N. 32. 
Lagercrantz, Axel Gustaf. 1 2. 
Lagergren, Helmer. 119. 
Lake, Harald. 54. 

> Karin. 54. 
Lampa, Sara Dorotea. 74. 
Langnickel, Agneta. 83. 
Larsdotter, Anna. 108. 

> Karin. 108. 
Larsson. 65. 

Carl. 46. 
> Kristina. 65. 
Latouche-Tréville, Louis- 

René-Madeleine. 12. 
Laurin, Ragnhild Larsdot- 
ter. 65. 
Leclerc, Victor Emanuel. 8. 
Ledtström, Lars. 38. 
Leeström, Sven. 38. 
Leijonhufvud, Karl A. K:son, 
frih. 41, 62. 
114. 
» Sigrid. 47. 

Leinberg, K. G. 120. 
Lejondahl, Carl Johan. 35. 

> Johan. 36. 
Lemit, Marie Thérése. ii. 

> Pierre. 1 1 . 
Lenek, Anna Maria. 72, 73. 
Levertin, Alfred. 113, 116. 
Levin. 74. 

> Dorotea Charlotta. 74. 
Lewenhaupt, C. E., grefve. 

21. 
> Gustaf Adolf, 

grefve. 35. 
Lidell, Per. 43. 
Liepe, Rudolf Eugéne. 73. 
Lillie af Aspenäs, Bengt. 123. 
> Carl. 123. 

» Carl Georg. 

123. 
Lillienberg, Karl Fredrik. 

86. 
Lilljesparre till Kragstad, 
Gustaf Kristersson. lio. 
Lilljesparre till Kragstad, 
Krister Henriksson, iio. 
Lind af Hageby, Ernst. 33. 
Lindegren, Agi. 46. 
Lindfors, A. O. 85. 
af Lindfors, adl. ätten. 42. 
Lindqvist, Johan. 36. 
Lindstedt, Johan. 37. 
von Linné, Carl. 1 1 9. 
Linnerhjelm, Fredrika. 94. 
Ljungfors, Vilhelm. 98. 
Lohm, Jakob. 64. 

> Sara. 64. 



Loos, Henrik. 35. 
Loss, Jiirgen. 50. 
Losse, Joachim. 50. 
Ludot. 12. 
Lund, släkten. 41. 
Lundeqvist, Lars. 40, 
Lundman, Erik. 37. 
Löfling, Johan Magnus. 36. 

Malingre. 12. 
Malm, Jonas. 100. 

> Anna Maria. 103. 
Malmerfelt, Gustaf Filip. 63. 
Mannerberg, Jakob. 37. 
Marschalk, Friedrich. 53. 

> Hans. 49,50,52. 
» Johan. 53. 

> Kristina. 50, 53. 
» Kristoffer. 53. 

Massé. 13. 

Masson, Catherine Thérése. 
II. 

> Frangois. 12. 

> Lise. 12. 

> Pauline. 12. 
Matsson, Göstaf. 54. 
Mattissen, Clas. 52. 

> Rombaut. 52. 
Matts Gunnarssons ätt. 108. 
Mattsson, Anders, iii. 
Meeden, Anton. 37. 
Meinander, Johan Vilhelm. 

78- 

af Meinander, 78. 

Meisell, August. 36. 
» Jöran Johan. 35. 

Menou. 7. 

Merker, Gottfrid. 37. 

Messenius, Arnold Johan. 66. 

Meyer, Michel. 49. 

Mijtens, Martin. 32. 

Moback, Jöran. 36. 

Mollie, Abraham. 34, 36. 

Mothander, Abraham. 40. 

Mullin, Abraham. 6. 

Munsterhjelm, Sof. Joh. 94. 

Musquinet-Beapré. 8. 

Mychovius, Amundus Jo- 
annis. 62. 

Månesköld af Seglinge, Kri- 
ster Karlsson iio. 

Månsdotter, Ingrid. 64. 

Månson, släkten. 41. 

Möller, Albert Vilhelm. 73. 

Natt och Dag, Axel. 123. 

> Carl. 123. 

> Charlotta 

72. 

> Johan Gus- 

taf. 123. 



Nero. 12. 

Nescher, Daniel Georg. 45. 

Neiherwood. Adam Fredrik. 

' 5. 96. 

> Eva Kristina. 

96. 

> Magnus \ il- 

helm. 5. 
Nicolaus, ärkebiskop. 29, 
Nilsdotter, Barbro, iio. 

> Katarina. 66. 

> Margareta, iio. 
Nilsson, A. 85. 
Nisbeth, Knut Sixten. 72. 
Norseus, Israel Johannis. 67. 
Norcopensis, Mattias. 65. 
Nordmann, P. 120. 
Norfelt, Israel Johannis. 67. 
Norin, Carl, 36, 37. 
Koriander, L. G. F. 39, 

119. 
von Norman, Karl Axel. 122. 
Norrmen, ätten. 42. 
Nourijn, Carl. 36. 
Nummelin, Carl. 120. 
Nycander, Oscar. 57. 
Nycander, Petrus Laurentii 

59. 

Ohlsson, Theodor. 118. 
Öländer, John Niclas. 105. 
Olof, kyrkoherde. 109. 
Olofsdotter, Kristina. 53. 
Orre, Nils. 38. 
Osander, Jonas. 39. 

» Kristina Margare- 

ta. 39. 
Oséen, släkten. 39. 

Pahl, Anna Helena. 39, 40. 

» Anton. 39, 40. 

» Carl. 37. 

> Carl Gustaf. 39, 40. 

> Elisabet. 39, 40. 

> Johan. 35, 39, 40. 

> Johanna. 39, 40. 

» Kristina Charlotta. 
39, 40. 

> Marcus. 39. 

» Sabina Kristina. 40. 

> adl. ätten. 39. 
Palmberg, Johannes. 57. 

> Olaus. 58. 
Palmskiöld, Elias. 46. 
Palumbus, Anna. 65. 

> Nikolaus. 65. 
Pauli, Mauritz Wilhelm. 33. 
Pedersson, Olof. 54. 
Perrin. 8. 

Persdotter, Margareta. 65. 

> Maria. 108. 



Digitized by 



Google 



131 



Petersdotter, Christina. 30. 
Petri, Laurentius. 106. 
Pettersson, Ingrid. 105. 
Pettivall, Johan. 35. 
Pfeifif. 51. 
Phil, Johan. 37. 
Pijhl, Johan. 37. 
Planting, Gustaf Wilhelm. 

37. 
von Plåten, Axel Knut. 95. 

> Baltzar Achates. 

86. 

> Bogislaus An- 

ton. 94. 

> Bogislaus Ge- 

org. 93- 

> Carl Adolf Aca- 

tes. 94. 
» Carl August. 94. 

> Carl Bogislau. 

95. 
» Christoflfer Ernst. 

93. 

> Frantz Aug. 94. 

> Frantz Carl. 94. 

> Fredrika Märg. 

Elisab. 94. 

> Gustaf Fredrik. 

94. 

> Héléne. 95. 

> Herman Hen- 

rik. 95. 

> Hilma. 94. 
» Ida. 95. 

> Jacob Reinhold. 

95- 

> Johan Ernst. 93. 

> Lars August. 94, 

> Leontina An- 

dretta Fredr, 

94. 

> Mauritz Johan. 

93- 

> Osse Mauritz 

94, 95- 

> Philip Fridrich 

93- 

> PribbertAkates 

93- 

» ätten. 93. 

Pontén, Sophie. 97. 
von Porten, Carl Julius. 34, 

35. 
Posse, Göran. 46. 

» Mauritz. 33. 
von Pressen tin. 121. 
Prytz, Anna. 65. 

> Johannes. 65. 

> Margareta. 65. 
Psilanderhjelm, Johan. 86. 
Pyttner, Johan. 36. 



von Quillfelt, Karl Gustaf. 
122. 

Raabe, Johan Christian. 37. 
Rahl, Jonas. 69. 
Ramfeldt, Fredrik. 35. 
Ramsay, Jully. 89. 
Rasmusdotter, Anna. 63. 
de Rees, Arnold. 70. 
Rehbinder, Adam Otto,frih. 

76. • 

Agatha, frih. 76. 
von Reifenberg. 121. 
Reiher, Anna. 91. 

> Kaspar. 91. 
Reinius, Herman Johan. 78. 
Renaud. 12. 

René. 6. 

Retzius, Helena. 66. 
Rhodin, Elvira. 73. 
Ribbing, Knut. 54. 
Richterin, Margareta. 68. 
Rising, Amund. 62. 

Anna Katarina. 66. 

Beata. 62. 

Botvid. 66. 

Daniel. 62. 

Elisabet. 66. 

Erik. 63. 

Henrik. 62. 

Johan. 65. 

Johan Gabriel. 63. 

Johan Gustaf. 62. 

Johannes Gabrielis. 
62. 

Katarina. 62. 

Kristina. 62. 

Lovisa Albertina. 63. 

Magdalena. 66. 

Maria Magdalena. 
66. 

Maria Margareta. 66. 

Nils. 65. 

Nils. 66. 

Per. 63. 

Petrus. 66. 

Samuel. 62. 
Risingius, Botvidus. 65. 

> Georgius. 65. 
» Johanna. 65. 

> Kerstin. 65. 

> Rakel. 65. 
Rist, Laurentius Benedicti. 

107. 
» Otto. 106. 
Ristel, Adolf Fredrik. 106. 

> Carl Fredric. 106. 
Ristell, Adolf Fredrik. 106. 

> Carl Johan. 106. 

> Cath. Amalia. 106. 



Ristell, Charl. Johanna. 106. 

Robelius, Johannes O. 57. 

Robsahm, släkten. 41. 

Rochambeau, Donatien- 
Marie-Joseph. 8. 

Rombauts, Birgitta Elisa- 
beth. 49, 52. 

Rosén von Rosenstein, Nils. 

85. 

Rosenius, Ingrid Brundes- 

dotter. 62. 
Rosenstierna, Gustaf Adolt. 

36. 

Ruberts, Casper. 50. 
Ruda, släkten. 47. 
Rudebeck, Beata Sofia. 72. 

> Paul. 72. 
Ryding, Erik. 33. 
Rydingsvärd, Erik. 33. 
Rälamb, Anders Sigfrid. 45. 

Sandström, Petter. 38. 
Scarinia, Helena. 39. 
Schale, släkten. 41. 
Scheffer, Carl, grefve. 26. 
Schenström, Anna Engel. 

116. 
Schliiter, släkten. 41. 
Schlyter, släkten. 41. 
Schlytern, släkten. 41. 
Scholander, Svante. 105. 
Schonberg, Catharina Pe- 
tronella. 105. 
» Jöns Peter. 105. 

Schulman, Carl Fridrik. 94. 

> Hugo. 93. 
Schultzberg, St. 118. 
Schwan, Karl August. 72. 
von Segebaden (Segebad), 

Olof Ernst. 36. 

Seinkneckt, Jan. 37. 

Selen, Emilia. 77. 

Sellergren, N. 42. 

Seth, Margareta. 65. 

von Siegroth, David Fred- 
rik. 36. 

Sigfridsson, Marcus. 46. 

Sigtrygsdotter, Hafrid. 30. 

Silfverlåås, Johan. 36. 

Silfwerswärd, Karl Adolf. 
72. 

Siltman, Albert. 67. 

> Armika. 67. 
Sirelius, Katharina. 76. 
Sivers, Henrik Jakob. 66. 
Sjöberg, Hans Mathias. 105. 

» Lars. 105. 

> Magnus Peter. 105. 

> Nils. 49. 
Sjöstedt, C. H. 43. 
Slang. 89. 



Digitized by 



Google 



132 



Snidberg, Brita Kristina. 69, 
Sollée. 12. 

Sommelius, släkten. 41. 
von Sommerfeldt. 121. 
Soop, Anna. iio. 

> Margareta Nilsdotter. 

IIO. 

> Nils Ulfsson. iio. 
Sparre, Arvid Göstafsson. 

30. 

> Göstaf Arvidsson. 

30- 

> Helena Magnus- 

dotter. 31. 

> Margareta Karls- 

dotter. 31. 

> af Rossvik, Sigge Lars- 

son. 57. 
von Sperling, Dorothea. 83, 
Spåre, Karl Gustaf. 79. 

> ätten. 90. 
Stackelberg, Caspar. 35. 
Staél von Holstein. 23. 
von Stedingk, C. 77. 
Steenbock, Carl, grefve. 36. 

> Erik, grefve, 33, 

37- 

> Olof Arvedsson. 

54. 
Steffens, Katharina. 83. 
von Steinberg, Anton. 91. 
Stiemkopf, Anna. 40. 
Stille, Arthur. 5. 
Stjemkors. 89. 
S^ernman, Anna. 66. 

» Olof. 66. 

Stjemmarck, Magnus. 34, 

36. 

Stockfisch, Liborius. 66. 
Stora Lyngås-släkterna. 41. 
Store, Tord Bjönsson. 54. 
Stridbeck, Anna Christina. 
104. 

> J. C. 104. 

> Johan. 104. 
Strömfelt, Axel Persson. 54. 

> Carin. 54. 
Stubbe, Jakob Olofsson. 90. 

> ätten. 90. 
von Sturpnagel. 121. 
Stålarm, Arvid Eriksson. 

120. 

Stålhammar, Anna Elisa- 
beth. 5. 

Sundius, släkten. 41. 

Sunesson, Göran. 64. 

Svanfelt, Erik. 91. 

> Isak. 91. 
-> Jakob. 91. 

> Johan. 91. 

> ätten. 91. 



Svedelius, Margareta Elisa- 
bet. 40. 
Svensson, Brun. 54. 
von Swaben, Johan. 33. 
Swartz, släkten. 41. 
von Swedenheim, David. 

35- 

Sylvén, släkten. 41. 

Söderblad, Maria Änders- 
dotter. 68. 

Södergren, Johan Jakob. 70. 

Tallroth, Kari Gustaf. 74. 

> Sofia Gustafva. 74. 
Tandefelt, frih. ätten. 42 
Taube, Carl Didrik, frih. 

35- 
von Taube, Michael. 86. 
Tawast, ätten. 91. 
Tawaststjema, Lovisa Märg. 

77. 

> Werner. 44. 

> ätten. 42. 
Tessin, Carl Gustaf. 45. 
von Tessin. 92. 

Tham, August Sebastian 

VoUrat. 72. 
Tharmouth, ätten. 67. 
Thouvenot, Pierre. 12. 
Thulin, släkten. 41. 

> Anna Lovisa. 78. 
Tigerstedt, Erik Alexander. 

78. 
E. S. 76. 

> Gustaf Adolf. 76, 

77. 

Tollstedt, Georg (Göran). 35. 
Tornschöld. 35. 
Torsell, Elsa. 71. 
Torvigge, adl. ätten. 42, 
Tott af Skedebo, Tönne 

Erikson. iio. 
Trana, Elisabet. 66. 
Trauttmannsdorff. 86. 
v. Trautvetter zu Altanzen, 

Johan Reinh., frih. 122. 
Troilius, Anna Kristina. 40. 

> Elisabet. 40. 
» Jakob. 40. 

> Magnus. 40. 
» Margareta. 40. 
» Margareta Kristina. 

40. 

> Uno. 40. 

> släkten. 40. 
Trygg, Olof. 34. 
Tudeer, adl. ätten. 42. 
Tuvesson, Bengt. 39. 

Udde, Abraham. 38. 
Undén, Gustaf Mikael. 73. 



Undén, Maria Fredrika. 73. 

> Per Joackim. 73. 
Uplänning, Elisabeth. 106. 
Upmark, Erik. 38. 

Vasberg, släkten. 41. 
Vasthovius, Joh. 44. 
Vogel, Karl Konrad. 73. 
Voltemat, Henrik Julius. 33. 
Vougt, Georg Hjalmar. 74. 

von lAr achenfeldt, Anna Ka- 
tharina. 83. 

> Anna Marie. 

83- 

> David Fried- 

rich. 82, 83. 

> Jochim Fried- 

rich. 83. 

> Karl Fried- 

rich. 83. 
Wachenhusen, släkten. 82. 
Wachslager, Carl. 35. 
Wadenstjema, Helena An- 

drietta. 94. 
Wahlberg, Apollonia. 123. 

> Johan. 123. 

> Knut. 66. 
Wahlström, Elin Gustafva. 

75. 
Wallbom, Johan. 70. 
Wallenius, släkten. 41. 
Wallerius, Kristina. 62. 
Wallöf, släkten. 71. 
Warelius, Petrus. 66. 
Warling, Abraham. 66. 
Warmholtz, Carl Gustaf. 46. 
Wasastjerna, G. A. 76. 
» Oskar. 42. 

Wase, Brita. 106. 

> Christer Johansson. 

106. 
Weber, Henrik Sebastian. 77. 
von Wedel. 121. 
Wennerberg, Anders. 99. 
■> Bengt. 99. 

> Edvard Bene- 
dict 98, loi, 
105. 

> Fredrik Mag- 
nus. 99, lOI. 

> Hans Peter. 
99» 105. 

> Johan Jakob. 

lOI. 

> Johanna Chri- 
stina. 103. 

» Jonas Magnus 

Eberhard. 103. 

> Märg. Caroli- 
na. 103. 



Digitized by 



Google 



133 



Wennerberg, Niclas. 99. 
> Niclas Jonas. 

103. 

Niklas. 1 01. 

Nils Edvard. 
104. 

Olof. loi. 

Paulina Gusta- 
va. 105. 

Samuel Mag- 
nus, loi. 

Svante Julius. 
105. 

Svante Samu- 
el. 104. 

Sven, 99, 1 01, 
104. 

Bjäre-släkten. 

98. 

Wennerstedt, Anders. 33. 
> Simeen Jacob. 

36. 
Wenster, Cath. Maria. 104. 



Wemstedt, Kristoffer, iio. 
Wessman, Anna Charlotta. 

39. 

> Carl. 39. 
Wester, Sofia Lovisa. 70. 
Westerhjelm, Maria. 69. 
Westermark, Olof Persson. 

71. 
Wieslander, Johannes. 104. 

> Magnus. 103. 
Wijkmark, Axel. 43. 

von Willebrand, frih. ätten. 
42. 

Winblad, Johan. 38. 

Wright, W. H. K. 47. 

Wudd, Johan. 38. 

Wulfson, Engela, Johans- 
dotter. 62. 

von Wiillen, Anna. 5^' 

> Johannes. 50. 

> Susanna. 50. 
Wäsenberg, Knut. 36. 



Kristina Eleonora. 



Yngve, 
75- 

Zapf, Zacharias. 38. 

Zarth. 34. 

v. ZUlich, Gustaf, frih. 121. 

Åberg, Erik. 38. 
Ågren, P. E. 1 18. 
Äkerhielm till Margrete- 

lund, Emilia Katarina 

Lovisa, frih. 72. 
Äkerhielm, Axel Adolf, frih. 

Åkerlund, Jonas. 64. 
Åkerman, Erik Helmig. 38. 
Ålander, Carl Erik. 123. 

Alf, släkten. 41. 

Om, Samuel. 67. 
ÖmflychtjPeder Ericsson. 54. 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



SKRIFTER DTGIFNA AF PERSONHISTORISKA SAMFUNDET I. 



KÖPING STADS TJÄNSTEMÄN 

1605—1905 



PERSONHISTORISKA ANTECKNINGAR 



AF 



GUSTAF ELGENSTIERNA 



STOCKHOLM 

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 
1907 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Under de två år, maj 1899 — april 1901, som undertecknad i 
och för posttjänstgöring vistades i staden Köping, användes den lediga 
tiden till att ur de i stadens arkiv befintliga handlingarna göra de 
anteckningar, som syntes mig vara af intresse för stadens historia, och 
i synnerhet de personhistoriska anteckningar, som voro att hämta om 
stadens tjänstemän samt om deras och andra familjer, som under de 
sista 300 åren bott i staden. Af dessa personhistoriska anteckningar 
hafva sammanförts i det allra närmaste fullständiga serier — luckorna 
beroende på att handlingar saknas för vissa är — för åren 1605 — 
1905 af följande kategorier af tjänstemän: borgmästare, magistrats- 
sekreterare, rådmän, vågmästare, stadskassörer, stadsläkare och stads- 
fiskaler samt postmästare och tulltjänstemän. Källorna till dessa 
anteckningar hafva helt naturligt ett ganska ojämnt flöde, och om form 
och färg kan ju icke vara mycken fråga, men sådana de föreliggande 
anteckningarna framträda, torde de dock utgöra ett nytt vittnesbörd 
om, hvilket rikt personhistoriskt material, som ligger förvaradt i våra 
stads- och kyrkoarkiv. 

De otryckta källor som användts äro: Köpings stads domböcker 
för åren 1605 — 1800, hvilka fullständigt genomgåtts, hvarvid dock är 
att märka, att böcker saknas för åren 1626 — 1632, 1645 — 1653 och 1756 
— 1773; samma handlingar för åren 1800 — 1900, hvilka endast, där 
så behöfts, rådfrågats; magistratens registratur och bréfsamlingar för 



Digitized by 



Google 



åren 1800 — 1900; bouppteckningshandlingar 1690 — 1890; Köprngs 
kyrkas räkenskapshandlingar för åren 162 1 — 1688 och ministerialhand- 
lingar från 1688 till innevarande år samt Hiilpherska släktsarolingen i 
Västerås läroverks bibliotek och k. generaltullstyrelsens arkiv i Stock- 
holm; dessutom har en och annan upplysning hämtats ur diverse hand- 
lingar i Riks-, Krigs- och Kammararkiven i Stockholm. Af tryckta 
arbeten som rådfrågats må nämnas: Hallman, Beskrifmng öfver Köping, 
Anrep, Svenska adelns ättartaflor, Omberg, Svenska ättartal, Kugelberg, 
Postmästare i Sverige och Finland, matriklar och kalendrar, m. fl. 

Bilden härofvan visar Köpings gamla rådhus, uppbyggdt 1690, 
hvilket nedrefs och ersattes med ett nytt 1877. 

Till herrar stadsfullmäktige i Köping, hvilka genom beviljande af 
ett anslag till tryckningskostnaden möjliggjort ifrågavarande antecknin- 
gars befordrande till trycket, anhåller jag att härmed få uttala mitt 
vördnadsfulla tack. Likaså ber jag få framföra min tacksamhet till 
herrar borgmästare S. E. A. R. Nordkvist och kyrkoherde K. A. 
Örström för den hjälp och det tillmötesgående, som visats mig vid 
forskningarna i Köpings stads- och kyrkoarkiv. 

Gustaf Elgenstierna. 



Digitized by 



Google 



Borgmästare. 

Köping hade i äldre tider i likhet med de flesta andra städer 
samtidigt tvenne borgmästare, en justitie- och en byggningsborgmästare, 
hvilka, i synnerhet hvad de senare beträflfar, valdes på ett år eller par 
i sänder och alternerade i utöfvandet af ämbetet. Först med 1640- 
talet och sedan fullmakt å tjänsten börjat utfärdas, blefvo förhållandena 
mera stabila. — Det visade sig dock mot slutet af 1600-talet, att detta 
antal var obehöfligt för den tidens göromål och dessutom alltför be- 
tungande för stadens finanser, hvarför konung Karl XI, på borger- 
skapets besvär, år 1692 stadgade, att staden därefter skulle åtnöja sig 
med en justitie- och politieborgmästare; samtidigt öfverflyttades bygg- 
ningsborgmästarens skyldigheter på en af rådmännen, som erhöll titel 
af byggningsrådman. Den dåvarande byggningsborgmästaren Hans 
Spaak kvarstod dock i denna befattning till år 1700, då han erhöll 
afsked. 

Bland borgmästare i Köping före 1600-talets början kunna föl- 
jande nämnas: Jöns Antersson har 1448 jämte andra personer samman- 
skjutit medel till en klosterkyrkas uppbyggande i Köping. — Algot . . . 
var borgmästare i slutet af 1400-talet; en dotterdotter till honom var 
gift med borgaren i .Stockholm Dirich Rost, hvilken jämte Wellam van 
Swollen 1528 V7 erhöll privilegium att vid Norra Fastade (Fettsta) 
kvarn i Malma socken anlägga en hammar, veterligen den första i 
Sverige. — Möns Olson var jämte stadens byfogde Birgel punge- 
makare Köpings ombud vid den märkliga riksdagen i Västerås 1527. 
— Eric Olson har jämte kämnären Lasse Jogenson underskrifvit stä- 
dernas förening på mötet i Stockholm 1531 30/5, i afseende på laga 
och olaga marknader (hvarvid bl. a. bestämdes, att af marknader i 
Köping endast Olofsmässomarknaden skulle få besökas af främmande 
köpstadsmän). — Hans Ersson var borgmästare i slutet af isoo-talet; 
han lefde ännu 1620 "^4» — Hans Nilsson Myr^ likaledes i slutet af 
1500-talet; två döttrar till honom äro kända: Katarina, gift med 
rådmannen Peder Abrahamsson, och Anna, gift med vägaren Jacob 
Schrymfier (se nedan). 

Den äldsta anteckningen om borgmästarnes löneförmåner före- 
kommer i domboken för år 1607, då vid rådstugan den 5 maj de- 
samma bestämdes till 12 daler smt. Är 1611 förhöjdes hvardera borg- 
mästarens lön till 20 daler smt samt utgick år 1634: för justitie- 
borgmästaren med 75 och för byggningsborgmästaren med 55 daler, 

Köpings stads tjänstemän. l 



Digitized by 



Google 



år 1645: för justitieborgmästaren med 500 och för byggningsborg- 
mästaren med 280 daler, allt silfvermynt. I 1696 års stat, då staden 
endast ägde en justitie- och politieborgmästare, fastställdes hans lön 
till 500 daler smt, men förhöjdes 1721 till 600 daler. Aflöningsstaten 
för år 181 9 bestämde lönen till 666: 32 rdlr rmt och för år 1850 
till 816: 32 rdlr. — Enligt nuvarande lönestat för Köpings rådstufvu- 
rätt och magistrat, antagen af stadsfullmäktige den 16 maj 1899, utgör 
borgmästarens lön 4,800 kronor jämte ett ålderstillägg af 500 kronor 
efter 10 år. 

I. Jttstitieborgmästare. 

—1606 Thomas Persson är den förste borgmästare, som namnes 

i Köpings bevarade domböcker. Han afgick 1606; kallas »salig» 
1608 Vs. 

1606— 1607 Nils Joensson var byggningsborgmästare 1605 30/4 och efterträdde 

den föregående följande år '7/4. Vid rådstugan 1607 Vs »uppsade sig 
för rätten Nils Joensson med borgmästarevälde och uthi samma stadh 
igen utkoradhes aff fougden, Borgmästare och Råd samt gemene borger- 
skapitt att bliffua Borgmester». 

1607— 1618 Michel Knutsson. Han var en kraftfull och dugande man, 

som under de följande åren alltjämt omvaldes. Ett år (tjänsteåret 
räknades från Valborgsmässotiden ena året till samma tid följande 
år) var han till och med ensam borgmästare. Vid rådstugan 16 13 Vö 
»förhandlades med Michill Knuutsson, att han måtte blifva allena. 
Dertill samtyckte Rådet samfr gemene man, att han skulle hafva tvenne 
borgmästares lön och vara skattfri för stadens tunga». År 1618 undan- 
bad han sig omval, ovisst af hvad skäl; härom lyder anteckningen i 
domboken för detta år Vs- »stego upp för sittiande rätt Michil Knuts- 
son och Matts Nilsson borgmästare och beddes orloflf aflf borgmästare- 
kallet, h vilket dem beiakades». År 1623 ^^4 valdes han ånyo och kvar- 
stod denna gång i två år, det senare året ensam. Såsom förut är 
nämndt, saknas domböcker för tiden 1625 — 1633, så att ej är kändt, 
om han senare omvaldes. Han var död 1634 V4' 

1618— 1620 Michel Olsson Hisingh, född på 1570-talet, troligen i Gäfle; 

son till konungsfogden i Ulfvesunds (Kungsörs) län OlofF Hisingh, 
t ^595» och Malin Halvardsdotter. Han namnes i domböckerna första 
gången 1605 Vs» då han uppbjöd en gård i staden; 1606 ^V" instäm- 
des han till rådstugan af sedermera borgmästaren Gabriel Larsson i 
ett ärekränkningsmål, hvilket dock förliktes. Rådman 1607 s/j till 16 11 
7/5» då han blef byggningsborgmästare för ett åi. Justitieborgmästare 
16 1 8 Vs — 1620 2^4 och ånyo 1622 ^Vs — 1623 ^^U» Äter byggnings- 
borgmästare 1637 ''7/^, från hvilket ämbete han tog afsked vid rådstugan 
1639 =^^4. Han var en mycket ansedd och förmögen man; den gård 
han ägd9 och bebodde var en af de största i staden och köpt af honom 
redan 1594 Vs. Till denna gård hörde åtskilliga »gatubodar», hvilka 
han köpt 161 2 ^Vs, 1620 '% och 1629 ^/s, en åkervret »norr på 
åsen» enligt köpebref 16 15 V7 samt diverse lotter i stadens donations- 
jordar: kolöten, bygärdet och Nibblegärdet. År 16 14 Vs uppbjöd han 



Digitized by 



Google 



den afsatte konungsfogden Anders Björnssons gård, som tillfallit honom 
såsom en af dennes kreditorer. Den s. k. Hisingska gården innehades 
af hans efterkommande i närmare etthundra år, tills densamma 1722 
af brukspatronen Michel Hising donerades till staden till skolgård. 
Borgmästare Michel Hising d. ä., af hvars efterkommande icke mindre 
än fem efterträdde honom i ämbetet, är stamfader för den numera ut- 
döda svenska adliga ätten Hisinger samt de ännu lefvande adliga och 
friherrliga finska ätterna med samma namn. Han dog 1640 (före ^/s) 
och begrofs i Köpings kyrka, hvarest hans grafsten, mycket utplånad, 
ännu finnes i behåll. 

Gift 1:0 före 16 10 med Anna Andersdotter^ f 1630 ^V? enligt 
nämnda grafsten, dotter af rådmannen i Gäfle Anders Nilsson och 
Elin Köniksdotter samt syster till byggningsborgmästaren i Köping 
Oluf Andersson; 2:0 1632 Ve i Västerås med Kristina Kristoffers- 
dotter; 3:0 1638 7/, i S:t Nicolai församling i Stockholm med Sara 
Änder sdotter^ i hennes tredje gifte [gift 1:0 med N. N.; 2:0 1628 
3**/ii med kamreraren i Stockholm Herman Hansson^ f 163(1); 4:0) 
1642 med kyrkoherden i Köping Mathias Nicolai Tunamontanus^ f. 
omkr. 1590, t 1646 3/5], -j- 166(3), dotter af kyrkoherden i Rättvik 
Andreas Nicolai (Svedelius) och Kristina Persdotter. — Barn: Olof^ f. 
1609, f 1666, justitieborgmästare, se nedan; Kristina^ f. 161., gift 
163. med borgmästaren i Stockholm Hans Olofsson Törne^ f 1671; 
Barbro^ f. 16 19, f 1682 ''Vi, gift 164. med rådmannen i Västerås 
Jakob Hindersson Jernstedt^ f. 1612, f 1667 "V^; Malin ^ f. 162., 
lefde 1660, gift 1643 ^^^ borgaren i Köping Oluff Oluff sson. 

Matts Nilsson antogs till stadens gästgifvare 1608 "Vs» till 1620— 1622 
kämnär 16 13 ^je samt valdes till rådman 16 14 Vs i den till borg- 
mästare utsedde Gabriel Larssons ställe. Byggningsborgmästare första 
gången 161 6 Vs, ^^^ »beddes orloflf af borgmästarekallet» jämte sin 
ämbetsbroder, justitieborgmästaren Michel Knutsson, 16 18 Vs- Justitie- 
borgmästare 1620 *V4 — 1622 ^Vs7 ånyo byggningsborgmästare 1623 
"V4 — 1624 Vs och åter justieborgmästare i maj 1625 efter den då af- 
gångne Michel Knutsson. Efter 1633 återfinnes hans namn icke vidare 
i handlingarna. Att döma af de förtroenden, med hvilka han af borger- 
skapet hedrades, synes han hafva varit en omtyckt och dugande man. 

Michel Olsson Hisingh. Se ofvan. 1622— 1623 

Michel Knutsson. Se ofvan. 1623— 1625 

Matts Nilsson. Se ofvan. 1625— (1632) 

Nils Hansson. Var justitieborgmästare här 1633, men finnes (1632)— 1643 
ingenstädes omnämnd i den äldsta domboken. Det var under hans tid, 
som genom drottning Krislinas bref 1641 3V9 det öster om ån be- 
lägna Prästgärdet blef doneradt staden till byggnadsplatser och den 
s. k. nya staden började uppstå. Han lät anskaffa den i rådhusarkivet 
befintliga domboken, omfattande åren 1633 — 1644, h vilken är försedd 
med följande anteckning: »Thenna Boock haffuer then wijse oc lag- 
farne Man W:tt Nills Hansson Borgmästare i Köpingh låtit beställa och 
förordnat stadzens Rättegångz domskriffter i henne inskriiffuas mötte 
och åhr 1633 then 26 Januarij kiöpt för stadzens penningar fyra daler 
kop. mynt.» Nils Hansson var därjämte brukspatron och ägde Ny- 



Digitized by 



Google 



hammars bruk i Grangärde socken i Kopparbergs län, hvilket han 
genom köpebref af 1643 ^^li sålde till brukspatronen Per Månsson.* 
Död i slutet af år 1643; ^^^ satt i rådet */ro, men var död "/la- — 
Hustrun, som efterlefde honom, var bördig från Västerås. Barnen, af 
hvilka dottern Anna namnes 1637 och sonen Hans Nilsson 1657, 
sålde sin faders gård i staden 1658 ^Vö till borgaren och kyrkovärden 
Johan Hermansson (Asswer). 
1644—1666 Olof Michelsson Hisingh, f. 1609 »V? i Köping, var son till 

justitieborgmästaren Michel Olsson Hisingh och Anna Andersdotter. 
Borgare vid unga år, blef han kämnär 1634 *V4, rådman 1639 "/4» och 
by ggningsborg mästare 1642 ^7/4. Utnämndes till justitieborgmästare i 
juni 1644. Han var en nitisk och omtänksam man, som hos regeringen 
lyckades utverka många förmåner för staden. En stadskällare inrättades 
1645 ^Vi» åtskilliga förordningar utfärdades för förhindrande af det för 
staden fördärfliga landsköpet, hvarjämte staden 1660 Vs af landshöf- 
dingen Lorentz Creutz erhöll tillstånd att hålla egen utridare i bergs- 
lagen och genom k. resolutionen 1664 *% uteslutande rätt att å mark- 
naderna försälja »främmande drycker». År 1649 ^Vs donerades en backe 
uti kronans äng nere vid ån till stadens kyrka för anläggande af ett 
tegelbruk, och 1652 "^/ra erhöll staden i donation den skatt, som år- 
ligen utgjordes till kronan af stadens åker »till publike byggnaders opp- 
rättande och vidmakthållande samt stadens betjäntes lön och under- 
håll». Olof Hisingh var därjämte en klok och driftig handelsman, som 
betydligt förökade sin ärfda förmögenhet förnämligast genom affärer i 
bergslagen. Utom Hisingska gården i Köping, hvilken han ärfde efter 
faderns död, och å hvilken han erhöll fastebref 1642 *Vxa» samt Berns- 
hammars bruk i Heds socken i Västmanlands län, som han erhöll med 
hustrun, förvärfvade han bl. a. Västerby hemman i Söderbärke socken, 
flera hamrar och bruk i Heds och Skinnskattebergs socknar, däribland 
Bäcks och Holms numera nedlagda hamrar samt Karmansbo bruk, 
som han till sig förpantat af landshöfdingen Gustaf Ribbing. Han 
skattade själf sin lösa och fasta egendom i en skrifvelse 1664 Vr t*l' 
den då för tiden betydliga summan af 208,600 daler kop. mynt. Död 
1666 ^J7 och begrafven bredvid sin fader midt under korsgången i 
Köpings kyrka, hvarest hans grafsten, vackert arbetad, fordom legat, 
medan midt öfver grafven ännu hänger en af hans hustru till kyrkan 
skänkt vacker ljuskrona med följande inskrift: »Gudz namn till ähra 
och Gudz hus till prydning föräras efter Borgmester Olof Hisingh af 
hans kära hustru h. Anna Leffler denna krona till Kiöpings kyrkia 
anno 1665.» Vid rådstugan dagen efter hans död förekom följande 
ärende: »Sedan, emedan Gud den allra högste uthi en sal. stund, i 
näst förlidne gårdag nådeligen behagade från denna jemmerdalen till 
sig uthi den eviga himmelska frögdesalen genom den timmeliga döden 
hädankalla fordom Ehreborne och denna Wår stads Wälbetrodde Borg- 
mästare Oluf Hisingh, alltså det till att förekomma, att icke någon 
Borgmästare Uthi den framlednes ställe må staden owetterligen och 



♦ Denne instämdes till rådstugan 1644 V* af änkan, emedan köpevillkoren ej 
blifvit fullgjorda. 



Digitized by 



Google 



emot dess vilia påträngd varda, hölts för råd sampt derom skrifva 
H:s Excelht Högvälb. H:r Landshöfdingen till, och alldenstund stadzens 
medel äro ringa till de betjentes aflöningar, dy kunde det väll låta 
giöra sig att staden Kiöping vore betjent med en borgmästare här- 
efter.» Denna begäran föranledde dock icke till någon åtgärd, utan 
staden måste ännu i 34 år aflöna tvenne borgmästare. 

Gift 1645 V7» »enligt sina föräldrars råd», med Anna Leffler^ f. 
1615 Va» t '^^^ A> dotter af konungsfogden i Ulfvesunds län, Hans 
Leffler och Kristina Erlitz. — Barn: Carl^ f. 1646, f 1702, justitieborg- 
mästare, se nedan; Michel^ f. 1647, f 1676, justitieborgmästare, se 
nedan; Johan, f. 164., f 1676, byggningsborgmästare, se nedan; Anna^ 
gift med handlanden i ^^Xoo^sk^o^ca Jacob Kahlineter^'\ 1669; Katarina^ 
gift med rådmannen i Stockholm Hans Kahlmeter; Margareta^ gift 
med inspektören Erik Balk; Barbro^ f 1670 V?» gi^ med rådmannen 
i Köping Jöns Persson^ se nedan; Gertrud^ gift med postmästaren i 
Köping Knut Magnus Dreffling^ se nedan; Sara^ gift 1675 ''^A» i 
Stockholm med vinskänken därstädes Georg Hindrich Fädher^ i hans 
andra gifte [gift 1:0 1674 ^V" «^ed Margareta Tormöhlen, f. 1648 ^Vs, 
f 1675, begr. ^Vs» dotter af Johan Tormöhlen och Elsa Kohlmäter]. 

Magnus (Måns) Knutsson Dreffling, f. 1607 *°/i, son till 1666— 1673 
Knut Johansson Dreffling, som härstammade från en urgammal tysk 
adlig ätt. hade 1644 utnämnts till byggningsborgmästare här och vid 
rådstugan s. å. Vs uppvisat sin fullmakt. Efter rådmannen Joen Måns- 
sons död 1657 blef han antagen till stadens postmästare. Justitieborg- 
mästare 1666, f 1673 'Vs. — Vid rådstugan s. å. ''Vq beslöts att till 
Drefflings efterträdare såsom borgmästare begära hans son Knut Måns- 
son samt, om detta ej kunde bifallas, befallningsmannen i Ulfvesunds 
län P.eter Zachariasson Wreman (sedermera borgmästare i Arboga 1674 
— 1695), men intetdera af dessa förslag vann vederbörandes bifall. 

Gift 164. med Katarina Johansdotter ^ f. 1625 'Vs i Västerås, f 
1692, i slutet af året, omgift 1674 med mannens efterträdare Michel 
Hising. Hon erhöll 1673 ^V" ett nådar på borgmästarebefattningen, 
»som vanligit är», och innehade postraästaretjänsten 1673 — 1677. — 
Barn: Johan^ f. 1648, f 1698, artillerikapten vid amiralitetet, adlad 
Anckarfelt, n:r 1105; Knut Magnus^ postmästare i Köping, se nedan. 

Michel Hising, f. 1647, var son till borgmästaren Olof Michelsson 1673— 1675 
Hisingh och Anna Leffler. Redan vid 20 års ålder, innan han ännu blif- 
vit borgare, utnämndes han till byggningsborgmästare 1667 ''Va; s. å. 9/3 
aflade han sin borgareed. Justitieborgmästare 1673 *^/io, emot borger- 
skapets önskan, hvilket petitionerat om företrädarens son. Några måna- 
der förut, "Va» hade han utsetts till direktör för stadens skuteväsende. 
Michel Hising d. y. var från barndomen sjukhg och uppgjorde redan 
1674 ^V" sitt testamente. Han valdes 1675 ^V? till riksdagsman vid 
den samma år i Uppsala hållna riksdagen samt utverkade därunder 
k. resolution af ^^9 s. å, på två för stadens handel viktiga förmåner, 
nämligen bekräftelse på stadens gamla privilegium att ensam handla 
med kringliggande bergslager, och att de, som ägde bruk i närheten 
af staden och inom dess privilegierade gebit skulle förpliktigas att ut- 
skeppa sitt järn i Köping och genom dess våg. Under arbetet vid 



Digitized by 



Google 



riksdagen förvärrades sjukdomen, och den 24 december 1675 afled 
han vid endast 28 års ålder samt begrofs i sina förfaders graf i kyr- 
kan 1676 "/a. — Utom sin betydliga ärfda förmögenhet efterlämnade 
han en del fasta egendomar inom och strax utanför staden, hvilka 
han inköpt 1674, 

Gift 1674 med borgmästaren Måns Drefflings änka Katarina 
Johansdotter, Inga barn. 

1676— 1680 Christian Nycop var son till dåvarande teologie professorn i 

Åbo, sedermera biskopen i Viborg Nicolaus Laurentii Nycopensis, 
f 1666, bördig från Nyköping. Han var »handskrifvare» eller lands- 
sekreterare, såsom Hulphers uppgifver, vid landskansliet i Västerås, då 
han genom k. fullmakt, dat. Kalmar 1673 V9» utnämndes till byggnings- 
borgmästare i Köping; aflade sin ed s. å. 'V^o. De föregående borg- 
mästarne, som voro förmögna män samt dessutom driftiga affärsmän, 
hade icke så mycket behöft taga i betraktande löneförmånerna, hvilket 
däremot naturligt nog blef förhållandet med Nycop, som utom sin 
borgmästarebefattning, märkligt nog för den tiden, icke synes hafva 
haft någon annan syssla; han söker därför — och med framgång — 
tid efter annan förhöjning af sin lön. År 1675 V^ uppvisade han in- 
för magistraten K. M:ts bref af den 24 febr. s. å. af innehåll, att han 
skulle åtnjuta lika stor lön som justitieborgmästaren, nämligen 600 da- 
ler smt, men lät sig dock vid rådstugan s. å. "/s åtnöja med 450 dalar, 
emedan rådmännen klagade öfver de svåra tiderna. S. å. 9/6 erhöll han 
Tobakshandelskontorets fullmakt att vara ensamförsäljare af tobak i 
Köping — hans enda befattning utom tjänsten. Han vann 1675 bur- 
skap som borgare, erhöll s. å. "V" fastebref på en åkervret norr om 
svingärdet och 1676 ^Vs fastebref på tre åkrar belägna på samma 
ställe. Genom k. fullmakt, dat. Vänersborg 1676 '%i utnämndes han 
till justitieborgmästare samt erhöll genom landshöfdingens bref 1679 
Vs 100 daler smt:s förhöjning på sin lön, hvilket bekräftades af råd- 
stugan s. å. 3/9- Död i sina bästa år i början af juli 1680 (lefde den 
I, men var död den 14); begr. s. 'å. "/g. 

Gift med Emerentia Bergström^ dotter af borgmästaren i Sala 
Anders Persson och Anna Andersdotter (Svan). — Barn: Anders^ f 1726, 
landträntmästare i Västerås, gift med Elisabeth Ehrenholm, i hennes 
första gifte [gift 2:0 1737 med biskopen i Åbo Johan BrowalliuSy f. 
1707, f 1755]; Katarina^ gift med landsfiskalen i Västerås Erik West- 
berg^ f. 1677 'V"i t 1736» Kristian^ f ogift; Anna Kristina^ gift 
med valsmästaren vid Bjurfors bruk i Avesta socken Johan Jansson; 
Emerentia^ f. 168., f 1721, gift 170. med ägaren af Månsbo gård 
och kvarn i Grytnäs socken i Falu län, expeditionskronofogden Petter 
Gagner^ f. 1682, f 1722 /s. 

1680— 1702 Carl Hising, f. 1646 '3/"i var son till borgmästaren Olof Michels- 

son Hisingh och Anna Lefiler. Student i Uppsala 1664. Byggningsborg- 
mästare 1676 ^V^ och justitieborgmästare genom k. fullmakt, dat. 1680 
^9/7. Det var under hans tid, som staden ändtligen nådde sitt i så många 
år efterlängtade mål: indragning af byggningsborgmästarebefattningen. 
Konung Karl XI:s resolution härom är utfärdad 1692, men först vid då- 
varande byggningsborgmästarens, Hans Spaak, afskedstagande 1700 blef 



Digitized by 



Google 



Hising ensam (justitie- och politie-)borgmästare. Han var en för stadens 
bästa mycket verksam man. Såsom kyrkovärd var han jämte den 
kraftfulle prosten Petrus Browallius den, som mest verkade för Kö- 
pings nya kyrkas uppbyggande, men hvars fullbordande han dock icke 
fick upplefva, och det var på hans initiativ, som det gamla förfallna 
rådhuset nedrefs och ett nytt uppbyggdes, fullbordadt 1690. Såsom 
stadens ombud vid 1680, 1682 och 1693 års riksdagar utverkade han 
kungl. resolutioner till handelns upphjälpande: 1680 *%« erhöll staden 
ånyo rätt att för hvarje skeppund genom staden fördt bergsmansjärn 
uppbära i öre silfvermynt mera än Västerås och Arboga mot skyldig- 
het att hålla ån trafikabel genom pålning och rensning, och 1693 V" 
inrättades provinsialfiskaltjänsten för Västmanlands städer för hämmande 
af det olofiiga landsköp, som bedrefs af kringliggande bruks ägare, 
arrendatorer och betjänte. Likaså beviljades nådar för stadens be- 
tjäntes änkor 1693 V^a* Hising var, okändt af hvad skäl, afsatt från 
sin tjänst en tid under år 1692, men han blef af K. M:t restituerad 
s. å. i december. Från 1694 till sin död var han jämväl stadens 
postmästare. »Efter en stilla och berömlig vandel» afsomnade han i 
början af november 1702 (före den 18) och begrofs den 28 i samma 
månad i sina förfäders graf i kyrkan, till hvilken gafs tvenne stora 
silfverljusstakar i testamente efter honom. 

Gift 1680 *Vxx med Barbro /V/r^, dotter af brukspatronen Robert 
Georgsson Petre och Margareta Lorentzdotter Höljer. — Barn: Olof^ 
borgmästare i Köping, se nedan; Johan Vilhelm^ f. 1685 ^V?» t '75' 
^/ö, kapten och brukspatron, gift med Maria Kristina Lezin; Michael^ 
f. 1687 "A, f 1756 *Vio, brukspatron, gift 1717 30/5 med Margareta 
Frodbom^ f. 1694 ^V?» t 'V^i ^Vö; Margareta, f. 1688, f 1772 ^Vp, 
gift 17 1 1 med borgmästaren i Stockholm Johan Leijel, adl. ätten n:r 
1531, f. 1564 Vi» t '744 ^V"; Carl Robert^ f. 168., f 1710] Riga, 
löjtnant vid fortifikationen. 



II. Byggningsborgmästare. 

Nils Joensson. Se justitieborgmästare. —1606 

Adam Dein var af tysk extraktion och till yrket guldsmed samt 1606— 1609 
kallas i handlingarna merendels »Adam Gulsmed», men äfven Deghen, 
Dejen och Dein. I det äldsta befintliga rådstuguprotokollet för 1605 
3^/4 namnes han bland rådmännen. Byggningsborgmästare 1606 V? — 
1609 Vs. Gästgifvare 16 10 Vs- Änyo byggningsborgmästare 161 2 
9/6 — 16 13 V^ och åter rådman 1616 Vs — '623 'V4- Stadsbyggmästare 
162 1 ^Vs- Han lefde 1625, men var död följande år. — »Mäster 
Adam» ägde gård vid Västerlånggatan. Är 16 14 kom han i tvist med 
magistraten om en åkervret, som han erhållit löfte om. Protokollet 
härom vid rådstugan s. å. ^/^ lyder: »Kom för rätten Jon Larsson 
åklagade Adam Gulsmed om en vret, som Adam var lofvad af borg- 
mästare och råd, på det han skulle hålla soldatgästning år 1603, när 
till gästning kom i staden ett kompani tyska soldater, och hafver Adam 
kostat efter sin räkning 20 daler 2 öre; på den tiden gällde en tunna 



Digitized by 



Google 



8 

råg 5 daler.» Domen löd i all sin korthet: >Thz är affsacht, at Adam 
skall behälla vreten.» 

Gift med Cecilia . . ., f i^Si» — Barn: Abel Adatnssotiy f. 1611, 
f 1693, rådman, se nedan; Karin^ f före 1674 ^Vs» gift med hand- 
landen och borgaren i Köping Per Hansson Myr, hvars förra hustru 
Brita Månsdotter, blef dömd till döden för hor 1648 7/4; hon var 
änka 1658 ^'/s och blef omgift med borgaren Jöns Knutsson. 

1609—1610 Nils Joensson. Se justitieborgmästare. 

1610— 1611 Oluff Andersson, f. 1576, var son af rådmannen i Gäfle Anders 

Nilsson och Elin Köniksdotter. Han namnes bland de nyvalda råd- 
männen vid rådstugan 1605 ^^U, var byggningsborgmästare 161 o Vs 
till 161 1 Vs» då han återgick till sitt »rådmansvälde». Afgick därifrån 
1616 Vsj då han flyttade till Stockholm. Borgmästare där. f 1627. 
Om honom, hans giften och barn se Örnberg, Sv. Ättartal 7:431. 

1611— 1612 Michel Olsson Hisingh. Se justitieborgmästare. 

1612— 1613 Adam Dein. Se ofvan. 

1613— 1614 Michel Knutsson. Se justitieborgmästare. 

1614— 1615 Gabriel Larsson. Rådman 1605 30/^ till 16 14 s/s, då han för 

ett år valdes till byggningsborgmästare. Gästgifvare 1609 Vs» ånyo 
byggningsborgmästare 16 18 Vs — 1620 ^^,U. »Innetialerna till hans och 
hans hustrus namn (G. L. S. — A. C. D.) stå med silfverbokstäfver 
på en sammetskappa, som hänger omkring döpelsefunten» (Hallman), 
f 1622. — Hustrun Anna C (arls) dotter, som lefde ännu 1637, ägde 

1635 tre af de största gårdarna i staden med nummer 114, 149 och 
165, af hvilka de två senare under hela 1700-talet innehades af med- 
lemmar af familjen Sträng. 

1615— 1616 Hans Persson. Rådman 1605 3%; byggningsborgmästare 1615 

"V4 — 1616 3/5; ånyo rådman 1620 ^^4» nien afled troligen s. å. Är 
161 1 Vs och 16 1 8 Vs hade han förordnats till gästgifvare för ett år. 
Han bör ej förväxlas med sin namne Hans Persson eller Pedersson, 
förut kallad »Sillesta-Hans» efter sin gård i Köpings socken, men seder- 
mera såsom rådman antagande tillnamnet Gafle. 

i6i6--i6i8 Matts Nilsson. Se justitieborgmästare. 

1618— 1620 Gabriel Larsson. Se ofvan. 

1620— 1623 Erich Jöransson namnes i handlingarna första gången 1610 Vs» 

då han för ett år antogs till kämnär, men innehade icke sedan någon be- 
fattning i stadens tjänst, förrän han valdes till rådman 16 18 Vs- Följande 
år ^% blef han jämväl gästgifvare. Byggningsborgmästare 1620*^/4 — 
1623 ^V4 ocl^ omvaldes ånyo därtill i maj 1625. Efter 1633 träflfas 
han icke vidare bland stadens tjänstemän ; däremot är han under åren 

1636 och 1637 gästgifvare. Hans gård, å hvilken han erhållit faste- 
bref 1595 Vs och till hvilken (1635) hörde två lotter i bygärdet, tre 
lotter i Nibblegärdet, två vretar bredvid kolöten, en lott i denna löt, 
två hagar bredvid Djurgården och fyra bodar på Vågbodsplatsen, var 
en af de största i staden; den fick sedermera nummer 190 och var i 
slutet af 1700-talet borgmästaregård. På den fjärde ljuskronan öfver 
stora gången i Köpings kyrka läses följande inskription: »Gudz narapn 
till ähra hafver jag Erich Jöransson med min kära hustru Kirstin Nils 
Dotter uti Testamente gifvit thenna krona til Kiöpings kyrkia anno 1640.» 



Digitized by 



Google 



Gift med Kerstin Nilsdotter. — Döttrar: Kristina, som lefde änka 
1669, gift 1 63 1 ^9/9 med assessorn i Äbo ho frätt /VÄr VigeliuSy adlad 
Ekenbergj n:r 476, f. 1603, f 1656, kyrkoherdeson från Köping; Sara^ 
f. 1628 Vx, t 16^9 ^^4, gift 1646 "Vs med tullinspektören Jakob 
Andersson, adlad Gyllenstake^ n:r 620, som lefde ännu 1670. 

Matts Nilsson. Se justitieborgmästare. 1623— 1624 

Michel Knutsson. Se justitieborgmästare. 1624—1625 

Erich Jöransson. Se ofvan. 1625— (1633) 

Jacob Larsson blef kämnär 1607 s/5, antogs till vikarierande (1633)— 1635 
rådman i Gabriel Larssons ställe för ett år 16 13 =»/6 och valdes till råd- 
man 161 6 3/s, hvilken befattning han, med undantag för året 161 9 — 
1620 innehade, tills han utsågs till byggningsborgmästare. Efter 1635 
saknas hans namn i befintliga handlingar. Hans gård, å hvilken han 
erhållit fasta 1598 *Vö> är numera komministergård. — Son: Daniel 
Jacobi CopingensiSy f. i6iö, f 1662 "V^j kyrkoherde i Odens vi för- 
samling i Västerås stift. 

Oluff Ericsson namnes första gången i handlingarna 1608 ^Vs» 1635— 1637 
då han antogs till kämnär för ett år. Under de följande åren, med 
undantag af 16 19 — 1620, då han vikarierade såsom rådman i Jacob 
Larssons ställe, innehade han före 1626 ingen befattning i stadens 
tjänst. Vid rådstugan 1633 "S/4 är han rådman samt kallas då och 
sedermera alltid »gamble rådmannen». Byggningsborgmästare 1635 "V4 
— 1637 ^7/4- Honom tillkommer äran att hafva upprättat stadens 
äldsta tomtbok i oktober 1635. OIufF Ericsson lefde ännu 1647, 
hvilket år 3/5 han antogs till gästgifvare. 

Michel Olsson Hisingln. Se justitieborgmästare. 1637— 1639 

Joen Ericinsson var son till rådmannen Erich Joensson och 1639— 1642 
antogs vid unga år till sin faders vikare 1634 ^V4- Ordinarie rådman 
1635 'V4; byggningsborgmästare 1639 ^V4 — 1^42 *V4- Efter Nils 
Hanssons död uppehöll han justitieborgmästarebefattningen från de- 
cember 1643 ^^^^ J^'^^ 1644, då Olof Hising erhöll fullmakt på platsen, 
f 1658, omkr. 50 år gammal. 

Gift med Kerstin Nilsdotter, som lefde 1654 ^Vz» 

Olof Micinelsson Hisingh. Se justitieborgmästare. 1642— 1644 

Måns Knutsson Dreffling. Se justitieborgmästare. 1644— 1666 

Micinel Hising. Se justitieborgmästare. 1666— 1673 

Christian Nycop- Se justitieborgmästare.. 1673— 1675 

Johan Hising, broder till Carl och Michel d. y. samt son till 1676*^1— 'Vö 
borgmästaren Olof Michelsson Hisingh, föddes på 1640-talet. Student i 
Uppsala 1654. Rådman 1674 'Vz? byggningsborgmästare efter Christian 
Nycop med fullmakt 1676 *%• Han erhöll då samma löneförmåner 
som sin antecessor, »doch cederade han till sin sahl. broders Enkia 
dhen Engehagen honom bredhe wid tiensten tillfaHin (är), wäll för- 
ståendes på nåde åhret:>. Knappt ett hälft år fick han verka på denna 
post; han afled mycket hastigt i juni s. å.; vid rådstugan den 8 satt 
han i rådet, men redan vid följande rådstuga den 12 namnes »borg- 
mästaren sahl. Johan Hisingh, som nu ligger på Båhren». Den vid så 
unga år aflidne borgmästaren dog troligen ogift; åtminstone finnes i 
handlingarna ingen anteckning om änka eller barn efter honom. 



Digitized by 



Google 



lO 

,676—1680 Carl Hising. Se justitieborgmästare. 

1680— 1682 Johan Remmer, f. 165 ., var stadssekreterare i Västerås, då 

han 1680 »9/7 utnämndes till »stads- och handelsborgmästare», så- 
som titeln då lydde, i Köping. Här stannade han dock ej längre än 
hälftannat år. Är 1682 V» utnämndes han till slottsfogde på Västerås 
slott, och den 24 april s. å. kallas han landträntmästare. Mellan åren 
1686 — 1689 är han kronobefallningsman (= konungsfogde, såsom titeln 
förut lydde) vid Kungsör, blir 1688 borgmästare i Västerås och dör 
såsom sådan därstädes 17 10. 

Gift 1:0 med Katarina Schult, f 1689, dotter af kyrkoherden i 
Skultuna församling i Västerås stift Widichindus Joh. Grangius och 
Margareta Möller; 2:0 med en syster till prostinnan Catharina Tomer, 
f. Söderholm, i Nora; 3:0 169. med Magdalena Wulff. — Barn: Sara, 
f 1 70 1, gift 1687 med inspektören, sedermera landträntmästaren i 
Västerås Jonas Hwalström\ Widich, student 1684, provinsialfiskal i 
Västmanlands län 1693 s/i», t '709, gift med Brita Berg\ Kristina, 
f. 1673 i Västerås, f 1738 ^V^» gift i^o 1689 med brukspatronen på 
Nyhammars bruk i Grangärde socken Jacob Sträng, f. 1666, f 1706, 
2:0 1708 med likaledes brukspatronen därstädes Anders Persson Ju- 
lin,* f. 1666, t 1738 'Va; Mauritz, f. 1678 U\ Johan, f. 1680 'Va, 
student 1695, disp. 1703, »notarie i hofrätten», f 1709; Carl, f. 1684, 
f 1728, magistratssekreterare, senedan; Margareta, f. 1692; Maria, f. 
1696; Lars, f. 1697, f 1699; Gustaf, f. 1699, f 1701; Beata Lisa, U 
1700 "/ii, f barn; Elisabet, f. 1705 ^4/4, gift med fältsekreteraren KesseL 

1682— 1700 Hans Spaak. Född på 1630-talet och son till borgmästaren 

i Karlstad Olof Ersson och Kerstin Börjesdotter, tillhörde Hans Spaak 
en ansedd Värmlandssläkt, som utgrenat sig i adliga ätterna Ehren- 
crantz, Gyllenspaak, Gyllentorner och Risellsköld. Han kallas krono- 
fogde 1665 ^^^ bodde då på Ullvi i Ihrsta socken i Västmanlands 
län samt efterträdde Remmer genom k. fullmakt, dat. 1682 V»- Spaak 
var den siste byggningsborgmästaren i Köping. Sedan befattningen 
indragits 1692, kvarstod han dock i åtta år i ämbetet; han sökte och 
erhöll afsked med pension af 200 daler smt genom k. bref, dat. Pernau 
i Kurland 1700 ^^jxo. Följande år d. Vs tog han på rådstugan afsked 
af magistraten. Lefde 1708, men var död 17 12 /g. 

Gift 1:0 166. med Elisabet Hylting, f. 1632, f 1697 30/7; 2:0 
1698 med sin hushållerska Anna, — Barn: Olaus, f. 1665 (icke 1668, 
såsom Herdaminnet uppgifver); slottspredikant vid Kungsör och kom- 
minister i Kungs-Barkarö församling i Västerås stift, f 1692 "V" i 
Köping, o%\{\.\ Johan, drabant (1701), gift 1698 »med sin piga». 

III. Jttstitie- och politieborgmästare. 

17CX)— 1702 Carl Hising. Se justitieborgmästare. 

1703— 1714 Eric Thuen, f. omkr. 1660. Var först skrifvare hos härads- 

höfdingen i Skinnskattebergs härad i Västmanlands län Per Gyllenhöök, 

♦ Son: den bekante hofintendenten och bruksägaren Peter Tulinsköld f. 1709, 
t 1768. 



Digitized by 



Google 



II 

därefter notarie under häradsrätterna. År 1689 V» föreslogs han till 
stadsnotarie i Köping utan att därtill blifva vald. Följande år utnäm- 
des han till landssekreterare i Västerås och, enligt k. fullmakt dat. 
Woidsikowa (i Polen), 1703 *Vx till justitie- och politieborgmästare i 
Köping. Sjuklig redan i januari 1709, förvärrades hans onda i januari 
17 13, och den 17 november sistnämnda år meddelade han rådet, att 
han ville begära provinsialfiskalen Olof Hising till vikarie. Han var 
död 17 14 V3. Ogift. 

Olof Hising Carlsson, f. i början af 1680-talet och son 1714— 1722 
till borgmästaren Carl Hising och Barbro Petre, var den sjätte och 
siste borgmästaren af denna släkt i Köping. Student i Uppsala 1693. 
Han antogs till kämnärsnotarie och stadskassör 1703 'Vx och till 
stadssekreterare 1708 3°/9- År 1704 blef han äfven postmästare, 
hvilken befattning han bibehöll äfven sedan han i december 1711 
blifvit landsfiskal och året därpå provinsialfiskal i Västmanlands län. 
Är 17 13 "V" förordnades han till vikarie för borgmästare Thuen under 
dennes sjukdom, och efter hans död erhöll han regeringens fullmakt 
på borgmästarebefattningen i Köping 17 14 V3» »confirmerad» genom 
k. fullmakt, dat. Demotika s. å. ^^6. Han var dessutom gästgifvare, 
men vid rådstugan 17 18 V" tillkännagaf han för magistraten, att han 
till nästkommande maj månad (17 19) »tänkte öfvergifva postmästare- 
tjänsten och gästgifveriet», hvilket också skedde. Till den märkliga 
riksdagen 17 19 valdes Hising på rådstugan V» till stadens ombud; han 
utverkade då flera rättigheter åt staden till handelns och näringarnas 
upphjälpande, hvarjämte stadens gamla fri- och rättigheter bekräftades 
och staden erhöll tillstånd att hålla sig med egna utridare i bergslagen 
samt att å aflöningsstaten få upptaga en stadsfältskär och en stads- 
kassör. Ovisst af hvad skäl, gjorde han tre år därefter tjänstebyte 
med provinsialfiskalen Anders Risell och uppvisade vid rådstugan 1722 
^7/" sin fullmakt på den nya tjänsten. Sedan han »sig med vackert 
loford uti sin syssla skickat», afled han vid några och fyrtio års ålder 
i september 1728. 

Gift med Maja Stina Rydelia^ f. 1688, f 1766 *Va, efterlämnade 
han inga barn. 

Anders Risell, tillhörande en värmländsk släkt af samma stam 1722— 1730 
som adliga ätten Risellsköld, var född 1685 ^V» och son till kyrko- 
herden i Hesselskogs församling i Karlstads stift Nicolaus Christophori 
Risell och Christina Welin. Han efterträdde 17 14 Olof Hising såsom 
landsfiskal och blef genom byte med samme man borgmästare i Köping 
1722 samt installerades i sitt ämbete s. å. *'/"• Följande år var han 
stadens riksdagsman med 12 dlrs lön i veckan. Redan i april 1729 
måste han taga tjänstledighet för sjukdom. Visserligen begärde han 
följande år *s/j att åter få tillträda borgmästarebefattningen, emedan 
han då var fullt återställd till hälsan, men borgerskapet ville behålla 
den t. f. borgmästaren; landshöfdingen måste infinna sig i Köping för 
att bilägga den härigenom uppkomna tvisten, hvilken slutade så att 
Risell vid rådstugan den 3°/4 begärde sitt afsked, för »sjukdom», såsom 
det hette, med anhållan om någon pension af staden. S. å. "V^o er- 
höll han äfven k. bref på 300 dir smt:s pension af stadens öfverskotts- 



Digitized by 



Google 



12 

och besparingsmedel. Han befann sig i staden ännu i maj 1735, 
men hans vidare ödep äro obekanta; f i753« 

Gift 1 72 1 med Catharina Charlotta Croningy f. 1697, f 1775 
Va, dotter af kyrkoherden i Munktorps församh*ng af Västerås stift 
Lars Croning och hans första hustru Ehsabet Löfgren. 
1730— 1737 Jonas Siöman, troligen son till den »monsiör» Eric Siöman, som 

namnes i härvarande domböcker 1703, var kronobefallningsman i Kungs- 
örs fögderi, då han under borgmästare Riselis sjuklighet enligt k. bref 
1729 ^4 förordnades till vikarie för denne; han infann sig vid råd- 
stugan den 21 i samma månad och aflade sin ed. Vid det 1730 *V4 
hållna borgmästarevalet erhöll Siöman, som gjort sig särdeles omtyckt 
af borgerskapet, första förslagsrummet med 54 vota, medan rådman 
Bränder erhöll andra rummet med 6 och rådman Caveel tredje rum- 
met med 4 vota, hvarpå Siöman s. å. den V»' erhöll k. fullmakt på tjänsten. 
Riksdagsman 1731 (med 10 plåtar i veckan) och 1734 verkade han 
mycket för stadens bästa. Hans borgmästaretid inföll under frihets- 
tidens bästa dagar, då regeringen genom uppmuntrande af inhemska 
näringar sökte upphjälpa landets välstånd. Siöman ifrade mycket för 
inrättande af ett :^tröj-, strumper och ylletygsväfveri» i staden, hvartill 
han också vid 1734 års riksdag lyckades utverka ett statsanslag på 
800 daler smt, hvarjämte han af egna medel tillsköt 1,458 daler kpmt; 
väfveriet kom också till stånd 1735. ^^^^ kraftfulle mannen fick dock 
icke verka länge på sin post. Vid rådstugan 1737 ^9/9 lät han be- 
rätta borgerskapet, :^att han nu i fjorton dagar måst hålla sig vid sängen 
af allehanda tillstötande bräckligheter, begiärandes, det ville öfriga 
magistraten besörja, att allt väl och ordentelig blifver expedierat, så 
länge han måste hålla (sig) vid sängen». Hans dödsdag inföll den 
28 oktober s. å. 

Siöman arrenderade Torshälla kronokvarn, för hvilken sista årets 
arrende med 600 daler smt utsöktes i sterbhuset. Hans fasta egen- 
dom i staden såldes af arfvingarna genom köpebref 1738 ^V" till 
friherrinnan Maria Eleonora Ribbing. 

Gift med Margareta Ragge^ f. 1672, f 1757, dotter till kaptenen 
vid »Arboga slussar» Erik Arfvidsson Ragge, hvars tre söner adlades 
Reuterstierna. — Barn: Eric^ f. 1705, beridare vid Strömsholms stuteri, 
bodde under åren 1750 — 1760 på Höcksta i Köpings socken, gift 
173(9) "^^^ Kristina Elisabet Örncrona^ adl. ätten n:r 1643, ^* ^T^i, 
f 1775; Eva Charlotta; Margareta Elisabet \ Fredrika. 
1738— 1757 Petter von Werdt. F. 1693 ^Vi i Västerås och son till råd- 

mannen och postmästaren därstädes Abraham von Werdt (f. 1669, f 
1733) och Christina Borre (f. 1672, f 1744) härstammade von Werdt 
från en gammal briabantsk adlig ätt, som på 1630-talet med skepps- 
klareraren och handlanden i Stockholm Wilhelm von Werdt inflyttat till 
Sverige. Efter afslutade studier blef han postmästare i Västerås efter 
fadern 17 15, provinsialfiskal i Västmanlands län 17 18 och rådman i 
Västerås på 1720- talet. Vid borgmästare valet i Köping 1737 fick von 
Werdt bland 18 sökande de flesta rösterna och erhöll 1738 ^V» full- 
makt på tjänsten; han intog sin plats bland magistraten vid rådstugan 
*3/a och aflade sin ed % s. å. Såsom riksdagsman lyckades han åt 



Digitized by 



Google 



13 

staden utverka några mindre fördelar; under hans tid flyttades den 
förnämsta marknaden, Olofsmässan, från den 29 juli till den 31 
augusti (k. resolution 1756 *V")- Från 1750 V4 var han tjänst- 
ledig, hvarunder sonen, t. f. stadssekreteraren Abraham von Werdt, 
enligt k. Svea hofrätts konstitutorial 1750 *3/6 uppehöll tjänsten. Död 

1757 V9. 

Gift 1715 'V" roed Gertrud Margareta Barck^ f. 1695 ="/!, 
f 1766 '%> dotter af borgmästaren i Västerås Anders Barck och 
biskopsdottern Gertrud Margareta Brodin. — Barn: Maria Stina^ f. 
1 7 17 *9/^, t före fadern; Margareta^ f. 17 19 ^»V?» t 1778 ^^U, gift 

1758 "/la med rektorn vid Köpings skola Pehr Hellenius^ f. 17 10 
^%a» t ^770 V»i; Christina Elisabet^ f. 1722, f 1732; Anna Maria^ 
f. 1723 3%, t 1750 'V4> gift 1740 *V" nied auditören Lars Odhelius^ 
f. 1700, t 1769; Abraham^ f. 1725 ^78, t. f. magistratssekreterare i 

Köping, t 1755 '^^o» ogift; ^<?^^^, f. 1731» t uJ^g- 

Anders Kijhlman, f. 1708 »Vx i Taxinge-Näsby socken i Söder- 1758— 1784 
manlands län. Föräldrar: häradsskrifvaren Anders Kihlman (f 1725) 
och Margareta Siljeström. Efter afslutade studier och tjänstgöring i 
hofrätten utnämndes han till borgmästare i Sigtuna 1736. Efter von 
Werdts död sökte han transport till Köping, men vid borgmästarevalet 
5^7 58 'V" erhöll han endast tredje förslagsrummet. De flesta rösterna 
tillföllo vice häradshöfdingen Anders Moulin, Olofsson, h vilken skött 
tjänsten under det sista året af von Werdts tid och nu uppehöll va- 
kansen; han rekommenderas äfven af magistraten till erhållande af 
platsen. Men valet öfverklagas — och den 5 mars 1759 skrifver 
magistraten till Kijhlman och lyckönskar honom i anledning af hans 
utnämning till borgmästare i Köping, »hvilket de erfarit af Posltidnin- 
garne». Den 24 april underrättar magistraten landshöfdingen, att Kijhl- 
man den 7 i s. m. blifvit installerad i sitt ämbete. — År 1765 erhöll 
han 100 daler sm:ts tillökning på lönen. Från 1770 års början åt- 
njöt han ständig tjänstledighet med sonen Erik Wilhelm såsom vikarie. 
Död 1784 s/xx. 

Frän hans tjänstetid är att anteckna att staden 1765 ^V; erhöll 
tillstånd att, förutom den allmänna eller frimarknaden den 31 augusti 
och den torgmarknad, som hölls den 2 mars, till handelns upphjäl- 
pande hålla en årlig torgmarknad under dagarna den 29 och 30 no- 
vember, och att staden s. å. 3/xa tilläts fri seglation på alla svenska 
orter. Under hans tid var det också, som den stadsjord, som ma- 
gistratspersonerna haft sig på lön anslagen, fråntogs dem genom k. 
resolutionerna 1772 ^|^ och 1776 *7/a. 

Gift 1:0 1739 Vx med Ulrika Bergstedt^ f. 17 15 Vs, t ^74^ ^/s5 
2:0 1749 "9/5 med Eva Beckman^ f. 1707, f 1753, dotter af borgaren 
och slaktareåldermannen i Stockholm Olof Bengtsson Beck, sedan 
Beckman, och Katarina Roth; 3:0 1755 ^"/e med Christina Catarina 
Starin^ f. 1729, f 1793 Vs- — Barn: Erik Vilhelm^ f. 1743, f 1815, 
borgmästare, se nedan; Johan Harald^ f. 1758 Vs» t ^73^ "/71 kom- 
minister i Folkäma församling af Västerås stift; Lars Fredrik^ f. 1760 
*7/a i Köping, f 1836 5/3» kyrkoherde i Kumla församling i nämnda 
stift; Carl Daniel^ f. 1761 ^9/4» t s. å. 'Vs; Andreas^ f. 1763 *V4» 



Digitized by 



Google 



14 

f 1844 "/s, komminister i Stora Skedvi församling 1 nämnda stift; 
Maria Margzreta^ f. 1764 377, -I* 1765 '3/,. 

1785— 1800 Erik Wilhelm Kihlman, son till företrädaren, var född 1743 

Vs i Sigtuna. Efter i nio år bedrifna studier vid Uppsala universitet 
aflade han juridisk examen 1760 3%, antogs till ausskultant i Svea hof- 
rätt s. å. ^5/,o och till kanslist i borgarståndets kansli vid riksdagen 
1762. E. o. kanslist i nämnda hofrätt; extra notarie vid criminel- 
protokollet 1765 ^V^» vice notarie vid civilprotokollet 1767 "V»; för- 
ordnad att förrätta ett urtima ting 1768 "/s; t. f. landssekreterare i 
Stockholms län under vakans 1769 "/» och t. f. häradshöfding under 
häradshöfding Olof Malmerfelts vistande vid riksdagen s. å. ^4» Sedan 
fadern 1769 V" begärt tjänstledighet, blef Erik Vilhelm t. f. borg- 
mästare härstädes samt efter faderns död ordinarie borgmästare 1785. 
År 1800 utnämndes han till häradshöfding i Väster Bergslagens dom- 
saga och afflyttade härifrån samt dog 181 5. 

Gift 1772 med Eva Maria Paqvalin^ f. 1747 9/4 ' Stockholm, f 
1833 3/s, dotter af assessorn Hans Gustaf Paqvalin och Anna Juliana 
Beckman. — Barn: Eva Maria, f. 1773 'Vii t '799 V^, gift 1795 
*5/8 i Köping med borgmästaren i Västerås, lagmannen Anders Ekholm, 
f. 1765 Vi» i haiis första gifte; Eric Vilhelm, f. 1774 ^^U, skolpräst i 
Grangärde, f '^57 ^^4 5 Ulrika Juliana, f. 1775 '9/3; Margareta Kata- 
rina, f. 1777 ^*» t 1812, gift 1798 ^V» med kyrkoherden i Lindesberg 
Pehr Södersten, f. 1765 ^V»» t 1803 ^^|^\ Helena Wilhelmina, f. 1778 
9/10; Lovisa Barbro, f. 1779 ^Vx2, f 1^38» gi^ i-<^ '^^4 Vs med apo- 
tekaren i Hedemora Anton Arvid Ruth, f. 1771 V»©, f 181 7 ^U, 2:0 
182 1 med likaledes apotekaren därstädes Per Gustaf Stolpe, f. 1796 
^3/4, -j- 1847 7/3; Fredrik Adolf, f. 17 81 V?» vice häradshöfding; Anna 
Sofia, f. 1782 »s/s; Sara Beata, f. 1785 ^V"» t 17^9 "A; Anders 
Olof, f. 1786 ^3/„; Christina Rebecka, f. 1789 ^Ve, t s. å. 'V9. 

1801— 1825 Jonas Petter Schenström, f. 1774 Ve i Västerås. Föräldrar: 

Borgmästaren därstädes Johan Magnus Schenström och Anna Margareta 
Steinholtz. Vid borgmästarevalet 1800 ^Vs erhöll han de flesta rösterna, 
men utnämndes icke förrän i8oi och tillträdde befattningen s. å. ^^U, 
sedan stadssekreteraren Arvid Holmqvist uppehållit tjänsten sedan d. ^Vs 
föregående år. Riksdagsman för Köping och Torshälla 1809, 181 2 och 
181 5. Magistraten i Köping hemställer i skrifvelse till landshöfdingen 
den 3/3 181 2, att han måtte utverka, att borgmästare Schenström, med 
bibehållande af borgmästarebefattningen, måtte utnämnas till härads- 
höfding i Åkerbo härad efter den s. å. V» aflidne häradshöfding Per 
Ekbom, hvilket äfven skedde s. å. Lagmans titel (före 181 5 Vi)« 
Han ägde och bebodde Ulfvi i Köpings socken. Död 1825 ^Vs- 

Gift 1 80 1 *V" i Munktorps socken med Helena Catharina Wik- 
sell, f. 1779 ""Vx i Munktorps prästgård, f 1832 ^Vs på Ulfvi, dotter 
af kyrkoherden i Munktorps församling i Västerås stift Johan Wiksell 
och Ulrika Uggla.* — Barn: Ulrika Margareta, f. 1802 ^V"» t '^37 
^Vs» gift 1825 5/j med frih. Gerdt Isak Gustaf Lowisin, i hans 
första gifte, f. 1790, f 1859, major, R.S.O; Carolina Charlotta, f. 



Syster till En af Rikets Herrar, öfverståthällaren grefve Samuel af Ugglas. 



Digitized by 



Google 



15 

i8o4, t 1830, gift med häradshöfdingen Per Eric Bosceus^ f. 1804, 
f 1873, se nedan; Johan Samuel^ i. 1805 *Vio, f '^o^ V"; Lovisa 
Christina, f. 1808 3^7, t ^888 "/,, gift 1837 30/^ med kyrkoherden 
i Köping, k. hof predikanten Olof Rudolf Bcllander^ f. 1794 *^/io, f 
1873 Vs; Engel Mathilda, f. 181 o ^s/s, f 1811 ^Vq; Carl Magnus 
Oscar, f. 181 2, f 1900, borgmästare, se nedan; Maria Julia Theresia, f. 
1814 *Vxo, t s. å. 30/xa; Sophia Augusta, f. 1817^^5, 1 1858 'V», gift 1841 
^7/7 n^ed godsägaren Carl Jacob Mauritz Hollström, f. 18 18 3/,, f — . 

Axel Fredric Grandelius, f. 1795 '^^s i Nyköping. Föräldrar: 1825— 1841 
Prosten och kyrkoherden i Nyköpings östra församling Nils Grandelius 
och hans 2:a hustru Maria Fidelia Hallström. Auskultant i Svea hof- 
rätt 1 8 13 ^Ve; e. o. notarie 18 17 *3/„; vice notarie 1818 ^9/9; fiskal 
1823; häradshöfdings n. h. o. v. 1823 V7« Häradshöfding i Åkerbo 
härad 1825 *V" och tillika borgmästare i Köping 1826 "V9. Afsked 
1841 ^3/7. Död 1847 "Vs i Köping, barnlös. 

Gift 1824 ^9/6 med Maria Catharina Westin, i hennes andra gifte, 
f. 1779 Vs, t ^84^ *Vxa, dotter af garfvareåldermannen i Stockholm, 
stadsmajoren Johan Westin och Elisabeth Norling samt änka 182 1 efter 
öfverfältläkaren Samuel Frölich, 

Per Erik Bosaeus, f. 1804 »5/3 i Karbennings by i Norbergs 1841— 1852 
socken i Västmanland. Föräldrar: Bruksinspektören, tit. assessorn 
Anders Bosaeus (f. 1767 'Vs i Östervåla socken i Västmanland, f 1850 
5/1 i Köping) och Helena Öländer (f 1832). Han var hofrättsnotarie, 
då han, sedan magistratssekreteraren i Köping S. G. Ranscher år 1828 
afgått från denna befattning, sökte dit och vid valet 1829 9/» erhöll 
de flesta rösterna; två dagar senare hemställde magistraten om ut- 
färdande af fullmakt för honom. Sedan Ranscher s. å. *Vi äfven be- 
gärt afsked från rådmanssysslan, valdes han d. 3/^ till rådman. År 
1 841 9/6 utfärdade k. hofrätten förordnande för Bosaeus på borgmästare- . 
befattningen, sedan Grandelius s. å. begärt afsked. Ordinarie borg- 
mästare 1842 '3/^. Satt såsom ordförande å rådstugan sista gången 
1852 ^3/3^ utnämndes till häradshöfding i öster Dalarnes domsaga s. å. 
«% och afflyttade till Leksand d. »Vp- R.N.O. 1869. Död 1873 ^s/i 
på sin egendom Tibble i Leksands socken. 

Gift 1:0 1828 ^V" i Köping med Carolina Charlotta Schenström, 
f. 1804 '7/6, t 1830 Vs, se ofvan; 2:0 1832 W3 med Ulrika Vilhel- 
mina Hultberg, f. 1809 'V^ i Arboga socken, f 1874. — Barn: 
Anders Petter, f. 1830 Ve, f 1848 "/a; Erik Vilhelm, f. 1833 '-=^4, 
t 1843 'V"; Agnes Maria, f. 1835 l^i t 1^53; Rudolf Valdemar, f. 
1836 Vio i Köpings socken liksom följande syskon, f 1900 *°/s i 
Stockholm, borgmästare i Arboga, R.W.O., gift 1864 med Hulda 
Maria Amalia Littorin, f. 1841; Axel Bernhard, f. 1839 ^3/^^ -j- 1899 
^^U, ogift, häradsskrifvare i Väster Dalarnes fögderi; Hilma Charlotta, 
f. 1841 'Vi-; Ernst Leonard, f. 1843 Vs, kapten i Dalregementets re- 
serv, R.S.O, gift 1889 '%3 n^ed Helena Augusta Brandberg, f. 1861 
'3/8; Nils Valfrid, f. 1847 ^V», bergsingeniör, gift 1875 med Olga 
Hulda Maria Haller, f. 1847. 

Carl Magnus Oscar Schenström, f. 1813 'V» pä Ulfvi gård 1852— 1900 
i Köpings socken, var son till lagmannen Jonas Petter Schenström och 



Digitized by 



Google 



i6 

Helena Catharina Wiksell. Genomgick Västerås gymnasium; student i 
Uppsala 1835; aflade kameral- och hofrättsexamen 1838; auskultant i 
Svea hofrätt och e. o. kanslist i justitierevisionen; rådman och magistrats- 
sekreterare i Köping 1842 *9/6; ordförande i Köpings stads sparbanks- 
styrelse 1852; var redan under 185 1 tidtals t. f. borgmästare och ut- 
nämndes till ordinarie 1853 »V4; riksdagsman i borgarståndet 1853 — 
1863; ledamot af bevillningsutskottet vid riksdagarna 1853 — 1854 och 
1856 — 1858 samt af konstitutionsutskottet vid riksdagarna 1859 — 1860 
och 1862 — 1863; vice ordförande i lasarettsdirektionen i Köping och 
ledamot af Västmanlands läns landsting 1863; R.W.O. 1866 3/7 ; leda- 
mot af riksdagens andra kammare 1882 — 1887; R.N.O. 1883 3o/„. 
Död 1900 *Va i Köping. 

Gift 1842 Vs med Johanna Kristina Ottilia Regnell^ f. 1817 V»»» 
f 1875 3/x, dotter af bruksläkaren vid Ramnäs bruk, kirurg, magister 
Adolf Ulrik Regnell och Anna Brita Schenström. — Barn: Oskar Lud- 
vig Maximilian^ f. 1843 "Vs. häradshöfding i Västmanlands läns norra 
domsaga, R.N.O., gift 1885 *s/6 med Marie Julie Johansen^ f. 1854 '%; 
Rolf Oskar Alexander^ f. 1845 '^/j, major i armén, R.S.O., R.W.O. 
m. fl. ordnar, gift 1880 med Vilhelmina Holmboe; Anna Helena 
Ottilia, f. 185 1 'Vi» t 1858 'Vxx. 
1900— Sven Erik August Reinhold Nordkvist, f. 1867 »Vs i Göte- 

borg, är son till grosshandlanden S. A. Nordqvist och Sofia Ahlgren. 
Studerade vid Göteborgs latinläroverk; aflade studentexamen 1884 'Vs» 
inskrefs vid Uppsala universitet s. å. '3/9; aflade preliminärexamen 
1885 7/xx och examen till rättegångsverken 1890 ^*Aa» c- o. notarie 
i Svea hofrätt s. å. 'V"» vice häradshöfding 1894 *%»; tjänstgjort vid 
olika rådhusrätter samt på landskansli och vid detektiva polisen i Stock- 
holm; borgmästare i Köping 1900 Vz- 

Gift 1 90 1 ^3/5 med Hildur Teresia Andersson^ f. 1878 V^ i 
Köping, dotter till kamreraren Axel Andersson och Hilda Teresia 
Bergman. — Barn: Ingvar Erik Gustaf Axel, f. 1902 7/6; Stig Erik 
Sante Halvor, f. 1904 ^V»» ^^H Eivor Hildur , f. 1906 ^^74. 



Digitized by 



Google 



I? 



Magistratssekreterare. 

Dessa tjänstemän kallades stadsskrifvare till inpå 1700-talet och 
därefter under omkring hundra år stadssekreterare. En tid i början 
af 1600-talet var befattningen förenad med vägaretjänsten. I slutet 
af 1700-talet gjordes ett försök att fä sysslan indragen. Sekreterare- 
valet den 10 januari 1785 öfverklagades af åtskilliga af stadens in- 
vånare med den påföljd, att landshöfdingeämbetet i Västerås i skrif- 
velse den 22 is. m. hemställde till kommerskollegium, om icke stads- 
sekreteraresysslan kunde förenas med borgmästarebefattningen. Då 
skrifvelsen härom remitterades till magistraten, afslogs framställningen 
på rådstugan den 13 april s. å. under hänvisning till stadens gamla 
privilegier, vid hvilka borgerskapet »begärde att få förblifva>, men först 
1786 'V" utfärdades fullmakt för den valde sekreteraren. Trettiofem 
år senare upptogs denna fråga ånyo, i det öfverjägmästaren och ridda- 
ren P. G. von Unge 18 19 ^Vö framställde förslag om hela magistratens 
omorganisation, innefattande borgmästare- och stadssekreteraresysslomas 
förening, kämnersrättens upphörande och inskränkning af rådmännens 
antal. Denna gång instämde stadens invånare häruti vid sakens be- 
handling å rådstugorna s. å. ^s/^^ och 1820 "/6. Förslaget vann dock 
icke^ hvad borgmästare- och stadssekreteraresysslomas förening beträffar, 
K. M:ts bifall. Däremot bestämdes genom k. brefvet 182 1 V7 att 
magistratssekreteraren — såsom titeln nu blir — tillika skulle vara 
rådman. 

Den ende stadsskrifvare, som är känd från medeltiden, är Mathias 
Stadsskrifvare^ hvilken jämte andra personer år 1448 sammanskjutit 
medel till en klosterkyrkas uppbyggande i Köping. Under de sista 
åren af 1500-talet var Michel Olsson^ sedermera rådman, stadsskrifvare 
här, och år 1601 Henrik Nilsson, endast känd till namnet. 

Magistratssekreterarens lön utgjorde 1607 12 dir", 161 1 20 dir, 
1634 50 dir, 1645 200 dir, 1696 150 dir och 1721 200 dir, allt 
silfvermynt samt fastställdes 1819 till 433: 16 rdlr rmt och 1850 till 
583: 16 rdr b:co. Dessutom innehade stadssekreteraren under åren 
1642 — 1776 besittningsrätten till en del af stadens donationsjord, den 
s. k. »sekreterarebuten». Nuvarande lönen, som fastställdes 1899 ^Vs» 
utgör 3,200 kronor med ett ålderstillägg af 300 kronor jefter 10 år. 

Hartvik Sävenbom var tysk till börden och förekommer redan 1613— 1624 
i de äldsta rådsprotokollen från 1605. Han vann burskap som 
borgare 1608 *7/s> t>lef vikarierande rådman 1608 31/5 och 1609 Vs, 
stadsskrifvare 16 13 V^, från hvilken syssla han tog afsked 1624 ^Vs- 

Köpings stads tjänstemän. 2 



Digitized by 



Google 



i8 

Från och med år 1633 träffas han såsom ordinarie rådman, tills han 
1639 ^*/4 »uppsade sitt ämbete». Död 1645 */»<>» enligt inskriften å 
grafstenen i Köpings kyrka, där hans namn skrifves »Sövenbom». 

Hans hustru^ f 1655, finnes äfven å nämnda grafsten angifven, 
men namnet och dödsdagen äro så utplånade, att de numera icke 
kunna läsas; troligen var hon dotter till den Simon Grelsson, f 1602 
^/g, hvilken med sju sina barn legat i samma graf, och hans hustru 
Valborg (Mardegs?) dotter, hvilken lät göra grafstenen 1654. — Barn: 
Hans och Remar^ båda rådmän i Köping, se nedan; Hartwig^ 
lefde ännu 1688 **/7, bokhållare vid Kungsörs och Strömsholms stall- 
stater, gift med Stina Hansdotter Gafle* 
1624— (1633) Markus Erlchsson blef stadsskrifvare 1624 ^Vs; för öfrigt 

okänd. 
.(i633)_i64o Hans Erlchsson var bäde stadsskrifvare och vagare här 1633 

till 1637 ^7/4, ^å tjänsterna åter skildes från hvarandra och sär- 
skild vagare valdes, medan Hans Erichsson kvarstod såsom stads- 
skrifvare till 1640 *9/^; han valdes då till rådman. Han blef dock 
redan följande år den Vs afsatt från sitt ämbete »för slagsmål, träta 
och okvädingsord». — Broder till kyrkovärden Olof Erichsson Tätting, 
t 1668. 

Änkan blef omgift omkring 1650 med hox%2^xtn Johan Hermans- 
son^ kyrkovärd och gästgifvare, f omkring 1680, stamfader för släkten 
Aswer. — Barn: Per Hansson^ hvilken efter farbrodern upptog namnet 
Tätting, borgare och kämnär, f ryiQ, gift med Kerstin Eriksdotter ^ 
[omgift 1723 med skeppareåldermannen Petter Nilsson Krus^ f 1725]; 
Olof Hansson^ borgare; En dotter^ f 1693 ^Vs» gift 167 . med råd- 
mannen Hans Helliesson^ f 169 . 

1640— 1641 Svan Jonsson. Endast känd till namnet. 

1 64 1— 1642 Arfved Andersson, »prästson från Skara stift», var hand- 

lande och borgare i Köping samt valdes till stadsskrifvare 1641 5/5, 
men hade redan från d. 's/^ §. å. vikarie för sig och afgick från 
tjänsten 1642 'Vz» Han skall, enl. Hallman, hafva blifvit rådman 
1642, men förekommer icke såsom sådan i de nu befintliga dom- 
böckerna. 

Gift med Lisa Mårtensdotter, — Son: Johan Emporelius^ f. 1660 
"% i Köping, t 1739 9/3, kyrkoherde i Mora. 

1642— 1655 Oluff Pedersson Rask var accisskrifvare här 1638 "V^ och 

vikarierade från 1641 'V9 såsom stadsskrifvare samt antogs till ordinarie 
1642 'V7. Efterträdaren valdes r65S Vs; huruvida Rask s. å. aflidit 
är ej kändt; emellertid var han död 1657 Va» 

1655— 1681 Aron Joensson, f. 1609, var såsom »Wälachtat Willem Strängs 

(brukspatron på Västanfors) factor» bosatt i Köping på 1650-talet 
samt tillspordes vid rådstugan 1654 "V»? om han ville blifva bor- 
gare, men nekade. Valdes till stadsskrifvare 1655 Vs och aflade sin 
ed s. d.; kämnärsskrifvare 1658 '%; var faktor ännu 1662 V», men 
icke 1667 ^Ve, då han vann burskap och aflade sin borgareed, »eger 

* Son: Johannes, f. 165 1, f 171 1, kyrkoherde i Svedvi församling i Västerås 
stift. 



Digitized by 



Google 



19 

liggande grund i staden». Han erhöll på ansökan afsked från stads- 
skrifvaretjänsten 1681 ^je och blef s. d. rådman och prseses på käm- 
närskammaren, »så länge han vill och förmår», med 40 daler silfver- 
mynts lön. Död 1698 'V^» begr. s. å. =9/3, 88 år gammal. 

Förutom en gård, som han själf förvärfvade 1666, erhöll han 
genom testamente 1673 ^Vs af sin hustrus broder, borgaren i Köping 
Lars Danielsson, en gård vid Österlånggatan och hans hustru en åker- 
vret i Östanåsj orden, »Stenvreten benämnd». Dessutom brukade han 
en lott i östanåshemmanet, ett markland jord, som donerades till 
staden genom konung Johan III:s bref 1568 ^V»» och sedan delades i 
10 lotter, som tid efter annan utarrenderades till borgerskapet. 

Gift med Margareta Danielsdotter ^ dotter till komministern i Rätt- 
vik Daniel Dalecarlus (Svedelius) och Margareta Beronia. — Barn : Aron^ 
kryddkrämare och handlande först i Stockholm, sedan i Västerås, gift 
1:0 1693 ^3/4 i Stockholm med Elisabet Schappirou^ 2:0 med Barbro 
Elling^ i hennes tredje gifte, [gift 1:0 1692 ^o/,! med kyrkoherden i 
Stora Sked vi församling i Västerås stift Laurentius Skult^ f. 1652, f 
1702 *V4 > 2:0 med arrendatorn Esbjörn Persson^ f. 1649, f 17.., 
stamfader för adliga och friherrliga ätterna Reuterholm], f. 1674, f 
1737, dotter af rådmannen i Västerås Sven Andersson; Lars^ f 17 19, 
kämner 1704 ^Va» nicn »gaf sig s. å. strax efter mantalsskrifningen 
under krigsstaten och sedan någon tid därefter följde med rekryterna 
ut>, återkom och blef skräddaremästare, gift 169 . med Brita Nyman^ 
f 17 19, dotter af borgaren Anders Henriksson och Anna Olofsdotter; 
Jöns; Anders^ f. 1666, f 1694 V4, ogift, uppbördsman för stadens 
kassor 1691 ^^U^ >war en redlig och uprictig handelsman»; Byrgila^ 
gift med stadsskrifvaren Magnus Eönbergh, senedan; Daniel, f. 166., 
f 17 18, se rådmän. 

Carl Cartilien blef stadsskrifvare 1681 V^, men för iråkad 1681— 1687 
balans afsatt i augusti 1687. Bodde ännu 1693 ^^1$ i Köping, men 
blef sedan mönsterskrifvare vid Dalregementet; f 1708 /e, »sotdööd» 
vid Mohilew i Ryssland. 

Gift; en hans lilla dotter begrafven i Köpings kyrka 1689 'Va- 
Johan Wadner, f. 1644 /xa hade förut varit inspektor och 1687— 16S9 
troligen äfven tjänstgjort en tid vid landskansli, ty han tituleras äfven 
»notarie». Stadsskrifvare i Köping 1687 'V9» men dog redan 1689, 
begr. 3^/4. 

Magnus Rönbergh, f. 1663. Vid stadsskrifvarevalet 1689 Va 1689— 1699 
föreslog magistraten sedermera borgmästaren Eric Thuen, men i 
stället utnämnde landshöfdingen Rönbergh till tjänsten s. å. 30/5. Stads- 
kassör 1691 Vö, men tog afsked från denna befattning 1694. Han 
valdes fjorton dagar före sin död till e. o. rådman, men salt aldrig i 
rådet, hvadan han icke upptagits bland rådmännen. Död 1699 *7/,2^ 
begr. 1700 Va- 

Gift 1689 *°/io med Byrgila Aronsdotter ^ dotter till rådmannen Aron 
Joensson och Margareta Danielsdotter. — Barn: Aron, döpt 1690 V"» 
begr. 1693 ^jxo\ Petrus, döpt 1692 31/5^ begr. s. å. ^^l^\ Helena, 
f. 1694 s/s, t s. å. /xo; Margareta, f. 1695 ^9/9» t 1^9^ "A 5 Helena, 
f. 1697 3/a; Magnus, f. 1698 "/s. 



Digitized by 



Google 



20 

i»^oo_i7o8 Haqvin Lindstedt blef stadsskrifv^re 1700 '% och rådman 

1708 'Vs; praeses på skomakareämbetet 17 13 "/xa; kyrkovärd 17 15 
^Va, t s. å. /a. 

Gift 170. med Anna Prosperia, som lefde änka 1726, i hennes 
andra gifte [gift 1:0 med borgaren och kämnären (1703 "/s) Jonas 
Ström^ med hvilken hon hade barnen Erik Ström och Maria Ström, 
gift med kungl. lifdrabanten Appelgren]. 

1708— 171 1 Olof Hising Carlsson erhöll fullmakt på tjänsten efter Lindstedt 

1708 30/g; afsked härifrån, då han blef landsfiskal i Västmanlands län 
1 71 1. Se borgmästare. 

1 7 12— 1725 Carl Remmer, son till borgmästaren Johan Rem mer och 

Catharina Vidichsdotter Schult, var f. 1684 "/»o i Västerås. Student 
1698, var han ^»notarie» i Sala, då han valdes till stadskassör i Köping 
1708 *5/xa; aflade sin ed 1709 'Va- Stadsskri fvare 17 11 3o/„; post- 
mästare 1 719 79; rådman 1725 *Vx; aflade sin ed s. å. '%• Vid 
rådstugan 1728 Vs är han antecknad som sjuk, och dog troligen den 
12 i samma månad, ehuru dödboken säger den 2 maj. 

Gift 1 72 1 med Helena Charlotta Sahlman, i hennes första gifte 
(gift 2:0 1 73 1 med rådmannen Michael Neiktern^ f. 1703, f 1780, 
se nedan) f. 1695 på Dömsta i Bro socken, f 1770 Via, dotter af 
löjtnanten vid lifregementet till häst Lars Sahlman och Elisabeth Appel- 
bom (adl. ätten n:r 325). — Barn: Catharina Elisabet^ f. 1722 V^ i 
Bro socken, f 1783 */ia i Köping, gift 1750 3o/i därstädes med tobaks- 
fabrikören Johan Wiberg^ i hans andra gifte, [gift 1:0 1735 med Catha- 
rina Kock^ f 1749], f. 1709 /a, f 1 78 1 '9/8 ; Christina Charlotta^ f. 
1722 V"j t '75^ 'V3 i barnsäng, gift 1757 ^^U n^ed handlanden haac 
'Molin^ i hans första gifte, [gift 2:0 1758 med Christina Ståhlborg^ f. 
1 716 *7/8 i Stockholm, f 1789 i Arboga], f. 1724, f 1772 Vs? 
Johan^ f. 1724 ^^/s, f 1796 ^V?» kyrkoherde i Odensvi församling 
af Västerås stift; Carl^ f. 1726 "^^{t, f 1745 'Vs >af ett slag af 
tornklockan i Tumbo kyrka»; Sara Maria, f. 1728 ^^je^ f 1733, 
begr. »7/5. 

1725— 1759 Carl Hellerstedt, f. 1686 Va i Köping, var son till 

skeppareåldermannen Petter Nilsson Krus (f 1725) och hans första 
hustru Maria Berg. Student i Uppsala; stadsnotarie och kassör i 
Arboga 17 11, men gick sedan i krigstjänst och blef fänrik vid Östgöta 
tremänningsregemente. Regementskommissarie vid Västmanlands tre- 
männings kavalleriregemente 17 16; regementsadjutant därstädes 17 17; 
transport till lifregementet till häst och förste kornett därstädes vid 
Kungsörs kompani 17 18 */4; afgick med löjtnants karaktär vid place- 
ringen 1722 ^V»' Öan kallas då ännu Cruus och Kruuse, men då 
han 1723 "/a antogs till kämnärsnotarie i Köping, har han ändrat 
namnet till Hellerstedt. Stadssekreterare 1725 ^^U\ valdes till e, o. 
rådman 1730 'V4» men synes redan 1733 hafva lämnat detta ämbete, 
troligen af samma orsak, som nedan namnes och blef aldrig ordinarie 
rådman. Han afstod 1739 ^Ax på grund af »ögonpassion» sin stads- 
sekreteraretjänst till notarien Jonas Ahlmarker, såsom sitt »substitut», 
dock så att han fortfarande kvarstod som ordinarie stadssekreterare 



Digitized by 



Google 



21 

och behöll en del af lönen, hvartill magistraten samtyckte s. å. "/" 
och landshöfdingen s. å. '9/„. * Död 1759 '^4' 

Gift 172 1 '9/«o roed Hindrina Barckman^ f. 1700, dotter af 
kyrkoherden i Heds församling i Västerås stift Daniel Barckman och 
Elisabet Gisler. — Barn: Daniel^ f. 1724 "Aj trilling, f 1725 ^Vs» 
Susanna Catharina^ och Maria Lisa^ ff. 1724 "/i tr., en af dessa 
båda begr. 1728 "/n; Greta Stina, f. 1729 »^/s, begr. 1734 ^^l^\ Carl, 
f. 1 731 »9/9, f ,733 6/^; Hindrina, f. 1735 »3/,, f 1801 =»4/7, gift 1760 ^Vs 
med råd- och handelsmannen Erik Löfborg, f. 1730, f 1785, se nedan. 

Jonas Ahlmarker, f. 1692, blef mönsterskrifvare vid lifrege- 1759—1765 
mentet till häst 17 18 *% och var efter fredsslutet bosatt i Björskogs 
socken i Västerås län, tills han sökte och genom fullmakt 1735 ^% 
erhöll stadskassörs- och kämnärsnotarietjänsterna i Köping. Genom 
ofvannämnda öfverenskommelse med Hellerstedt vice stadssekreterare 
1739 V^^J vagare 1741; lämnade stadskassörs- och kämnärsnotarie- 
tjänsterna s. å. 9/7; ordinarie stadssekreterare 1759. Han ägde ett 
hälft hemman eller mantal om 4 öres- och 4 penningeland skattejord 
i Heljeby i Munktorps socken och köpte en gård med hel lötlott och 
kålgård i staden 1736 'V?- Död 1765 V3. 

Gift 1:0 17 1 7 med Margareta Holm, f. 169., f 1737 ^^^^\ 2:0 
1738 med Hedvig Gestrinia, f. 1709, f 1764 Vs. — Barn (de fem 
första födda i Björskog i första giftet): Erik, handlande i Rotterdam, 
var död 1780 jy, Anna; Catharina; Maria; en dotter, gift med 
klockaren i Björskog Erik Kihlberg; Christina, f. 1739 3^7» t ^74^ 
s/s; Hedvig Christina, f. 1741 ^ 1 1; Jonas Ernest, f. 1742 /xo, f s. å. 
"/ix; Fredrik Alexander, f. 1743 "/«; Carl Ernest, f. 1745 "/xa; 
Anna Ulrika, f. 1749 ^^U, f s. å. 3%- 

Magnus Norberg, f. 1727 "V9, var son till postmästaren och 1765— 1774 
rådmannen Petter Norberg och Maria Bredenberg. Han kallas ausskul- 
tant, då han 1753 ^^|^ på 3 månader förordnades till stadssekreterare. 
Stadssekreterare efter Ahlmarker 1765 — 1774, då han valdes till råd- 
man; installerades och aflade sin ed 1775 "%; begärde och erhöll af- 
sked från rådmanstjänsten 1788 Vs» Död 1789 */6 laf långvarig 
gikt». 

Gift 1755 med Inga Elisabet Böök, f. 1732, f 1792, dotter till 
kyrkoherden i Skinnskattebergs församling i Västerås stift Lars Böök 
och Anna Petraeus. — Barn: Anna Maria, f. 1757 s/g, svagsint; Inga 
Sofia, f. 1758 30/5^ ^ 1823 »5/,o, gift 1:0 1774 »%i med handlanden 
i Köping Fredrik Hollström, f. 1748 »Ve, t i795 ''V7, 2:0 1801 ^V^ 
med snickaremästaren därstädes Henrik Ramström, f. 1769 'Vxa i 
Hemösand, f 1834 V3; Petter Lorentz, f. 1760 *Vx, t s. å. ^5/4; 
Christina Elisabet, f. 17 61 »9/5, t ^773 ""/a» ogi^t; Lars Magnus, f. 
^71 Ve» stadsbetjänt, bokhållare; flyttade till Stockholm 1803; Elisabet 
Christina, f. 1774 TJx, 

Olof Dahl, f. 1744 3/ja i Sala, var son till »mäster:^ Mårten Dahl 1774— 1784 
och Maria Norling. Valdes till stadssekreterare 1774 och förde proto- 

* Detta förordnande innehades under åren 1749 — 1755 af borgmästarens son 
Abraham von Werdt. 



Digitized by 



Google 



22 

kollet första gången s. å. ^^/n, men installerades och aflade sin ed 
först 1775 *%• Han suspenderades 1782 ^V? till följd af slarf, oordent- 
lighet och försummelse att, oaktadt upprepade uppmaningar, insända 
protokollen till hofrätten; begärde afsked 1784 '/g, h vilket af lands- 
höfdingen beviljades s. å. ^/xo. Bortflyttade från Köping. 

Gift 1772 ^7/i3 med Margareta Catharina Granqvist^ f. 1746 ''/i 
i Sala, dotter af orgelnisten Lars Granqvist och Margareta Lavers. 
— Barn: Anna Sofia^ f. 1769 ^^!<) i Sala, liksom de två följande; 
Stina Elisabet^ f. 1773 31/3; Olof Fredrik ^ f. 1775 *V"» t ^77^ */4; 
Maria Margareta^ f. 1777 ^^'8 i Köping, f 1778 *V„ där; Eva 
Maria^ f. 1780 V» J Köping, f s. å. 3/i. 

1785— 1801 Arvid Holmqvist, f. 1754 »% enligt dödboken, men 1756 "/p 

enligt husförhörsboken, i Götened socken i Västergötland. Notarie vid 
hallrätten i Köping. Efter Dahls suspension förvaltades ämbetet 1782 
'V7 — 1784 'V4 dels af borgmästaren, dels af notarien vid auktions- 
verket i Köping, sedermera landsfiskalen Carl Lind samt af Holmqvist 
från 1784 'V4. Vid valet 1785 *°/i erhöll Holmqvist de flesta rös- 
terna, men valet öfverklagades af Lind m. fl. hos landshöfdingeämbetet, 
som, såsom förut är nämndt, hos kommerskollegium hemställde om 
tjänstens förenande med borgmästarebefattningen. Denna hemställan 
afslogs och fullmakt på stadssekreteraretjänsten utfärdades för Holm- 
qvist 1786 'V"; han installerades och aflade sin ed 1787 ^Vs» I 
början af år 1801 inlämnade han sin afskedsansökan, som beviljades 
med årets utgång. Död 1822 "Vi- 

Gift 1787 'Vs med Maria Lö/borg, i hennes andra gifte [gift 
1:0 med häradsskrifvaren i Strömsholms fösjderi i Västmanland Johan 
Gustaf Branting, f. 1750, f 1783 "Ax], f- 1761 ^Va, t 1820 9/?, 
dotter af rådmannen Eric Löfborg och Hindrina Hellerstedt. — Barn: 
Carl Arvid^ f. 1787 V9 i Köping, liksom syskonen, handlande, f 1828 
'Vii, gift 1819 3/^ med Sofia Ulrika Fabritius, f. 1794 'V», t 1825 
"/s; Henrica Christina, f. 1789 "/12; Bengt Erik, f. 1792 3/^, f 
^793 Vs; Gustaf Reinhold, f. 1797 ^V"> Ulrika Vilhelmina, f. 1797 
'V9; Cajsa Lotta, f. 1800 ^Vs- 

1802— 1827 Sven Gustaf Ranscher, f. 1776 Vs i Västra Tollstads för- 

samling i Östergötlands län ; fadern var skogvaktare på Omberg. Efter 
afslutade studier ausskultant i Svea hofrätt 1800; kom till Köping föl- 
jande år såsom vice stadssekreterare samt erhöll vid valet efter Holm- 
qvist 1 80 1 3o/„ de flesta rösterna, hvarpå magistraten hemställde om 
fullmakt på tjänsten för honom 1802 *9/i. Efter rådman A. Söder- 
qvists död 1809 V? uppehöll Ranscher rådmanstjänsten till 181 1 ^^U, 
då nytt val förrättades och han erhöll de flesta rösterna samt fullmakt 
s. å. '3/5; tillika kämnärspraeses. Tit. häradshöfding 1810. Är 1827 
*5/xo anhöll han om afsked frin magistratssekreteraretjänsten och 1829 
^Vi från rådmansbefattningen; han var den siste praeses i kämnärs- 
rätten, som enligt k. brefvet 1821 V? skulle indragas, så snart endera 
af tjänstemännen afginge; notarien — Svederus — hade s. m. valts 
till rådman, och magistraten anmälde till Svea hofrätt 1829 *°/4> att 
kämnärsrätten till följd däraf upphört att fungera. — Ranscher dog 
1 84 1 ^V? i Köping, ogift. 



Digitized by 



Google 



23 

Per Erik Bosaeus. Se borgmästare. 1828— 1842 

Carl Magnus Oskar Schenström. Se borgmästare. 1842—1853 

Carl Fredrik Abenlus, f. 1815 Va vid Högfors bruk i Ljusnars- 1853— 1861 
bergs socken i Örebro län, var son till bruksägaren Johan Abenius och 
Margareta Jonsdotter. Aflade kameralexamen i Uppsala 1836 3%; 
hofrättsexamen s. å. V^? tjänstgjorde i Svea hofrätt och justitierevisio- 
nen; t. f. domhafvande i Åkerbo härads domsaga 1840 VsJ rådman 
och magistratssekreterare i Köping 1853 'Vs; häradshöfding i Södra 
Roslags domsaga 1861 's/, och i Lifgedingets domsaga 1867 ^%- 
R.N.O. 1870 "/6. Tjänstledig sedan 1879. Död 1895 ^^je i Söder- 
tälje. 

Gift 1 84 1 'Vs med Haralda Andersson^ f. 181 9 V4 i Stockholm, 
j 1 90 1 ^7/3 i Södertälje prästgård. — Barn: Maria Margareta Ha- 
ralda^ f. 1842 9/7 på Oppeberg i Fellingsbro socken i Västerås län, 
gift 1:0 1863 ^Vs med öfverjägmästaren i Västmanlands län Johan 
Anton Ludvig Berndes, f. 1834 ^Va, t '^77 'V?» 2:0 1881 ^V? med 
läroverksadjunkten i Örebro Hjalmar Fredrik Linder^ f. 1845 *°/a; 
Hildur Fredrika^ f. 1843 *Vxo i Köping, gift 1864 'Vii med verk- 
ställande direktören i försäkringsbolaget »Skandia» Elis Fischer^ f. 1834, 
t 1889 ^°/8; Alma Matilda^ f. 1845 Vs i Köping, gift 187 1 '3/^ med 
kontraktsprosten i Södertälje Lars Johan Linder^ f. 1838 V^J Knut 
Felix^ f. 1848 *Vi på Oppeberg, f 1897 V9 i Stockholm, vice härads- 
höfding, inspektör hos »Skandia», gift 1883 's/3 med Anna Valborg 
Louise Wilhelmi, f. 1861 ^^V». 

Friherre Bror Fredrik Fägerskiöld, f. 1827 =3/9 på Dannäs i 1861—1901 
socken med samma namn i Jönköpings län. Föräldrar: kammarherren 
frih. Karl Bernhard Fägerskiöld och Eva Eleonora Dahlgren. Student 
i Lund 1848 ^%a; examen till rättegångsverken 1853; ausskultant i 
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge s. å. och i Göta hofrätt 1854; 

e. o. kanslist därstädes s. å.; e. o. notarie 1857; v. häradshöfding 
s. å.; rådman, magistratssekreterare och notarius publicus i Köping 
186 1 Vs; afsked med pension 1901. Han var under en följd af år 
t. f. borgmästare under den ordinaries tjänstledighet; bosatt i Västerås. 

Gift med Torborg Augusta Vilhelmina Schelin, f. 1845 '9/"> t 
1 90 1 *9/„ i Köping, dotter af faktoren Fredrik Vilhelm Schelin och 
Hildegard Josefina Henning. — Barn: Anna^ f. 1868 30/3 i Köping, 
liksom syskonen, f 1904 9/i i Västerås, gift 1901 'Vs med lands- 
kanslisten i Västerås län Carl August Danström, f. 1870; Märta 
Augusta Ingeborg, f. 1872 *°/i2, f 1873 "Aj ^^^^ Vilhelm, f. 1874 
^73, t s. å. =^%; Ingrid Fredrika f. 1875 ^/s; Ivan Sixten Fromhold, 

f. 1877 ^Vé, ingeniör vid elektriska aktiebolaget Magnet i Ludvika; 
Fer Ake Fredrik, f. 1881 ^Vs» bergsingeniör, ingeniör vid Avesta 
järnverk. 

Per Vilhelm Englund, f. 1866 =*7/8 i Skogs socken i Gäfleborgs 1901— 
län. Föräldrar: handlanden Per Englund och Johanna Elisabet Lars- 
son. Mogenhetsexamen i Gäfle 1885 ^^ls\ student i Uppsala s. å. V9 ; 
preliminärexamen därstädes 1886 'VqJ hofrättsexamen därstädes 1890 
"/la; e. o. notarie i Svea hofrätt s. å. ^V"? tjänstgjort såsom t. f. 
borgmästare i Hudiksvall 3 år och 4 månader, såsom t. f. tillsynings- 



Digitized by VjOOQ IC 



24 

man vid kronohäktet därstädes 2 år och 8 månader, samt dessutom 
såsom rådman, krono- och stadskassör samt stadsfogde i Hudiksvall 
längre tider under åren 1891 — 1900; t. f. domhafvande år 1900 
sammanlagdt 2 månader och 16 dagar och har under denna tid samt 
därförut förrättat åtskilliga urtima ting; rådman, magistratssekreterare 
och notarius publicus i Köping 1901 V,o. 

Gift 1903 3i/,o med Hilda Maria Vallberg, f. 1872 ^Vs i Gäfle. 



Digitized by 



Google 



25 



Rådmän. 

Antalet rådmän i Köping har växlat betydligt under århundradenas 
lopp. År 1459 namnes staden såsom ägande »half stadsrätt>, d. v. s. 
den styrdes af två borgmästare och sex rådmän, men vid den äldsta råd- 
stuga 1605 "%, om hvilken anteckningar finnas bevarade, sutto i rätten 
sju »gamla» rådmän, medan tre nyvaldes. Några år därefter var an- 
talet åtta, hvaraf rådet sedermera bestod till 1692, då på borgerskapets 
besvär konungen gaf staden tillstånd att inskränka rådets medlemmar till 
en borgmästare och sex rådmän. Redan följande år fann dock lands- 
höfdingen önskligt, att två e. o. rådmän funnos för att vid förfall tjänst- 
göra för de ordinarie; härvid förblef det till år 1784, då de två e. o. 
rådmanstjänsterna uppflyttades på ordinarie stat. Sedan stadens in- 
vånare å rådstugorna 1819 ^^lio och 1820 "/ö beslutat biträda öfver- 
jägmästaren von Unges framställda förslag om bl. a. inskränkning af 
rådmännens antal, fastställde K. M:t detta till tre, förutom magistrats - 
sekreteraren, som tillika skulle vara litterat rådman. Efter stadsfull- 
mäktigeinstitutionens införande 1882 blef detta antal icke vidare be- 
höfligt, och i och med den nya lönestatens antagande af stadsfull- 
mäktige 1899 *Vs reducerades antalet till, förutom den lagfarne råd- 
mannen magistratssekreteraren, två borgerliga rådmän. 

Rådmanslönen utgjorde: 1607 3 daler »till Rådmanneklädhe» ; 
1634 10 daler, 1645 32 dir, 1696 66 dir och 1721 100 dir, allt 
smt. År 1819 blef lönen 100 rdlr samt utgår f. n. med 500 kronor. 

Henrik Simonsson. Denne jämte de sex följande voro vid (1605)— 1613 
rådstugan 1605 30/^ »gamla rådmän». Han »uppsade sitt rådmansvälde» 
1613 Ve. 

Knut Clemetsson var broder till konungsfogden på Kungsör (1605)— 1608 
1596 Ivar Clemetsson, som sedermera fick burskap som borgare i 
Köping. Knut var till yrket skeppare, men därjämte äfven handlande, 
såsom synes däraf att han vid rådstugan 1605 Vs anklagade Anders 
i Ulfvi för att hafva slagit honom hemma i hans bod, hvarför bonden 
sakfälldes till 5 dalers böter. Han afgick som rådman 1608 ^Vs; lefde 
ännu 16 1 7 ^Vs- Hustrun Ingeborg namnes 16 10 Vs. 

Lars Persson. Afgick 1607 7/5. (1605)- 1607 

Jakop Andersson. Mellan åren 1613 och 1616 bevistade han (1605)— 1613 
icke rådets sammanträden och namnes ej heller på annat sätt, men (1616) 

då efterträdare till honom valdes först 16 16 3/s, är det troligt, att han 



Digitized by 



Google 



26 

ändock under dessa år kvarstått såsom rådman och först sistnämnda 
år afgått eller aflidit. 

Son: Daniel Jakopsson^ f. omkr. 1585, antogs till gästgifvare 
1614 5/5. 

(1605)— 1635 Erich Joensson var son till Jon eller Jöns Erichsson, som 1597 

var fogde öfver Arboga och sedan öfver Ulfvesunds (Kungsörs) län 
1 601 — 1605, han satt som fogde vid rådstugan här sista gången 1605 
"/xa» iT^en lefde ännu 1608 och var då borgare i Köping. — Erich 
Joensson blef gästgifvare 1620 *^U, Är 1634 ^^U var han gammal 
och bräcklig, så att sonen Joen Erichsson antogs till vice rådman i 
hans ställe; han var då äldste rådman och prseses på kämnärskamma- 
ren. Han ägde gården n:r 160, som han köpt 1592 ^^3* 

(1605)— 160S Hans Michelsson. Afgick 1608 ^Vs" 

(1605)— 1606 Adam Dein. Byggningsborgmästare 1606 31/7 ; åter rådman 
och 1620 ^^m; tuppsade sitt rådmansvälde» 1623 ^^4. Se byggnings- 
1620-1623 borgmästare. 

1605-— 1610 Oluff Andersson. Nyvald rådman 1605 3°/^; byggningsborg- 

och mästare 16 10 Vs; ånyo rådman 161 1 Vs — 16 16 3/5. Se byggnings- 
1611-1616 borgmästare. 

1605— 1614 Gabriel Larsson. Nyvald rådman 1605 30/^. Se byggnings- 

borgmästare. 

1605— 161 5 Hans Persson. Nyvald rådman 1605 30/4; byggningsborgmäs- 

och tare 161 5 ^^4; åter rådman 1620 ^% — 1621 ^V^. Se byggningsborg- 

1620- 162 1 niästare. 

1607— 1611 Michel Olsson, Hisingh, valdes till rådman 1607 Vs efter Lars 

Persson; byggningsborgmästare 161 1 Vs» Se justitieborgmästare. 

1608— 1616 Abrahm Persson. Handlande; valdes till kämnär 1607 Vs» 

till rådman 1608 "^tIs efter Knut Clemetsson och antogs till gästgifvare 
161 2 9/6. Han var med all sannolikhet fader till Peder Abrahamsson, 
stamfader för adliga ätten n:r 181 7 med detta namn och ägare till 
Wiks gård i Söderbärke socken i Kopparbergs län. 

1608— 1613 Michel Olsson valdes till rådman 1608 ^Vs efter Hans Michels- 

son; han hade under de sista åren af 1500-talet varit stadsskrifvare i 
Köping. Var död 1626. 

1608— 1621 Jöran Mattsson. Kämnär 1605 3°/^; nyvald rådman 1608 ^^Vs» 

afgick 1621; lefde ännu 1626. 

Gift med Ingeborg Olofsdotter^ änka efter komministern i Odensvi 
församling af Västerås stift Petrus Olai, (f 1624 /9). 

1611— 1636 Engelbrecht Olofsson. Kämnär 1605 30/^. gästgifvare 1608 

=^7/5; nyvald rådman 161 1 Vs- Han köpte gården n:r 121 enligt köpe- 
bref dat. 1610 ^3/,. Död 1636. 

Erich Thordsson eller Thoorsson. Kämnär 161 1 Vs; råd- 
man 1 6 13 Vö i Henrik Simonssons ställe; herredagsman vid riksdagen 
1 62 1, därtill vald å rådstugan s. å. '7/^ nied 4 öre silfvermynt af 
hvarje borgare i herredagspenningar; uppsade sitt rådmansämbete för 
ålderdoms skull 1638 ^7/^. — »Unge» Erich Thoorsson, som 1636 
^5/4 blef kämnär och 1640 ^^y^ gästgifvare, var antagligen en sonson 
till »gamle» Erich Thoorsson. 



Digitized by 



Google 



27 ' 

Sven Hansson. Vald 1613 Ve efter Michel Olsson; afgick 1613— 1617 
1 617 ^Vs. — Gift med en dotter till kyrkoherden i Bro församling af 
Västerås stift Laurentius Widichindi (f 1599 ^Vs)- 

Matts Nilsson. Vald 1614 5/5 i Gabriel Larssons ställe. Bygg- 1614— 1616 
ningsborgmästare 16 16 Vs- Se justitieborgmästare. 

Erich Ersson. Kämnär 1608 ^Vs; rådman 1615 ""^U i Hans 1615— 1620 
Perssons ställe, men återlämnade ämbetet till honom 1620 ^^4- 

Jacob Larsson. Vald 1616 Vs- Se byggningsborgmästare. 1616— (1625) 

Johan Larsson. Gästgifvare 16 14 Vs; nyvald rådman 1617 1617— 161S 
^Vs» men »uppsade sitt rådmansvälde» redan 1618 Vs- Köpte gården 
med nummer 22 1608 ^/i. Död 1633 eller 1634. 

Olof Benktsson, Kämnär 1616 Vs; nyvald rådman 1617 ^Vs; 1617— (1625) 
kyrkovärd 1622 ^°/5* Lefde 1626, men synes varit död 1634. 

Erich Jöransson, Vald i Johan Larssctas ställe 1618 Vs; 1618—1620 
byggningsborgmästare 1620 ^^U, Se byggningsborgmästare. 

Per Söff ringsson namnes första gången i rådstuguprotokollet 1621— (1625) 
för 1609 V" af följande orsak: »Steg opp för sittande rätten Michill 
Knutzson, Borgmäster och kärade att Per Söffringsson hafver ryckt 
honom skägget utaf och eljest gifvit honom skälsord. Blef ransakadt 
och gafs dom efter Per Söffringsson af hastighet gjort hafver sakfältes 
efter såramålsbalken i det 15 cap. och efter det 22 capitill i Konungs- 
balken och ändock efter nädom på Konungens vägnar till penningar 
5 daler. Och Michill Knutzson för han slog Per Söffringsson pust 
igen fäldes penningar 3 4..» — Gästgifvare 1616 Vs? kämnär 161 8 
Vs; rådman efter Jöran Mattsson 162 1 'Vs- Han lefde ännu 1635, 
då han likväl icke längre innehade sin rådmanstjänst samt ägde gården 
n-r 93 — 94, som han innehade genom urminnes häfd. 

Olof Månsson var son till byfogden Måns Månsson. Kämnär 1 621— (1649) 

1 6 19 'Vs; rådman efter Hans Persson 1621 'Vs; gästgifvare 1624 ^Vs- 
Köpte 1623 Vs gården n:r 122. Han lefde ännu 1649, "^^^ synes 
vara död före 1654. 

Gift 164. med Sara Dalecarlia, i hennes andra gifte, [gift 1:0 
161 5 med kyrkoherden i Bro församling i Västerås stift Widichindus 
Laurentius, f. 1581, f 1642], f. 1591 Vs, f ^^T^ V91 dotter till kyrko- 
herden i Bro Olaus Petri Hedemorensis * och Margareta Hansdotter 
samt syster till hofrådet, skalden Johan Stjernhöök. 

Hans Persson Cafle. Bondson från byn Sillesta i Köpings 1623— 1637 
socken och kallas därför ofta »Sillesta-Hans»; kämnär 1620 ^^U; gäst- 
gifvare 1622 'Vs; rådman efter Adam Dein 1623 ^V4' Han erhöll 

1620 '/s fastebref å gården n:r 116. Död 1637 (före ^VO- 
Dotter: Kristina Hansdotter gift med bokhållaren vid Kungsörs 

och Strömsholms stallstater Hartvig Säfvenbom, som lefde ännu 1688 
^^Ity rådmansson från Köping. 

(gamle) Oluff Erichsson hade redan 16 19 vikarierat såsom råd- 162.— 1635 
man, innan han efter Per Söffringsson valdes till ordinarie; byggnings- 
borgmästare 1635 '^^U' Se byggningsborgmästare. 

Hartvik Sävenbom. Se magistratssekreterare. (1633)— 1639 

* Sonson till konung Gustaf I:s höfvidsmun Peder Svensson i Wibberboda. 



Digitized by 



Google 



• 28 

1633—1639 ^^^^ Biörnsson var gästgifvare 1633, då han vikarierade som 

rådman n Didriks ställe» (se nedan) samt var ordinarie 1634; ånyo 
gästgifvare 1639 ^^/4, i slutet af hvilket år han afled. — Söner: Måns 
Ifvarsson^ rådman 1684 — 1703, och Erich Jfvarsson^ stadsfiskal 
1674 — 1676 och kämnär 1681 ^Vs- 

1634— 1639 Joen Erichsson valdes till rådman i sin faders, Erich Joensson, 

ställe 1634 ^V4j ^et första året, som det vill synas, endast såsom vi- 
karie; byggningsborgmästare 1639 ^*/4- Se byggningsborgmästare. 

1635— 1662 Erik Svensson var till yrket kopparslagare; kämnär 1623 ^j^\ 

rådman i g. Oluff Erichssons ställe 1635 ^^U\ tillika gästgifvare 1641 
Vs. Vid rådstugan 1659 T\e beslöts att »eftersåsom de tvenne råd- 
männer Erik Svensson och Rem mer Sävenbom så vanföre och sjuklige 
äro, att de ingen tjenst kunna göra; ty pröfvas nödigt att förordna 
andra i deras ställe, hvilket skall ske, när H. N. Högvälb. Hr. Lands- 
höfdingen kommer tillstädes». Erik Svensson kvarstod dock, fastän 
vid de följande rådstugorna antecknad såsom »sjuk», ända till 1662 
^Vs» <^ä först annan rådman förordnades i hans ställe, och lefde ännu 
i 6 år. Han ägde gården n:r iii genom urminnes häfd. Död 

1668 /la. 

1636— 1666 Didrich Albrechtsson var son till Albrecht skomakare, som 

161 1 och 1620 var gästgifvare och lefde ännu 1635, ^^ ^*^ ägde gården, 
med nuvarande n:r 157, hvilken han köpt 1606 Va» samt hans hustru 
Margareta. — Kämnär 1622 '%; han torde redan före 1633 (men 
efter 1625) hafva varit rådman, ty Ivar Biörnsson valdes 1633 =5/4 till 
rådman »i Didrichs ställe»; rådman efter Engelbrecht Olofsson 1636 
'5/4» kvarstod han såsom sådan till sin död, som inträffade i början 
af år 1666. 

Hans hustru dog 1665. — Son: Gabriel Didrichsson^ som blef 
borgare 1669 Va» 

1637— 1639 Peder Larsson eller Guldsmeds-Peder var, såsom namnet an- 

tyder, till yrket guldsmed. Rådman 1637 ^7/4 — 1639 ^V4 är han icke 
vidare nämnd i handlingarna. 

1638— 1640 Peder Abrahamsson, f. 1600 ^9/9 på Vik i Söderbärke socken, 

var med all sannolikhet son till rådmannen i Köping Abrahm Pers- 
son. Gästgifvare »till mat och ööl» 1635 ^^U\ rådman i g. Erich 
Thoorssons ställe 1638 "7/4- 'Död 1640 "Vs- Han ägde Kolsva 
hammarplats i Bro socken i Västmanlands län, som af änkan såldes 
till borgmästaren Olof Hisingh, hvilken erhöll privilegium å en »hammar» 
därstädes 1641 Vs, den första upprinnelsen till det nuvarande Kolsva 
bruk. 

Gift 1 63 1 med Kerstin Myr^ f 1672 Vs och begrafven i Köpings 
kyrka, dotter af borgmästaren i Köping (i slutet af 1500-talet) Hans 
Nilsson Myr. — Son: Abraham Persson^ f. 1632, f 1689, handlande 
i Stockholm, var fader till häradshöfdingen Peter Abrahamsson ^ f. 1668, 
t 1 74 1, adlad Abrahamsson n:r 181 y, 

1639—1646 g. Erich Svensson Noor var borgare 1626; blef gästgifvare 

»till mat och ööl» 1635 ^V4j rådman efter Peder Larsson 1639 "A- 
Ägde gården n:r 161. Lefde 1647 Vs* 



Digitized by 



Google 



29 

Embiörn Jönsson. Kämnär 1633 ^5/4; gästgifvare 1636 ^5/4; 1639—1644 
rådman i u. Joen Erichssons ställe 1639 ^^A. Han ägde gården n:r 
86 och 87, som han köpt 1628 "/»o. Död 1644 "/s enligt graf- 
stenen i Köpings kyrka. 

Gift med Elisabeth Eriksdotter, f 1666 "Z;. — Barn: Anders 
Embiörnssofty f. 1618, f 1690, begr. ^V", skräddaremästare, kämnär 
1658 ^Vö; -P^^ Embiörnsson^ f 1674 /s; Susanna och Elisabet^ döda 
ogifta före modern. 

Hans Erichsson, stadsskrifvaren, blef rådman 1640 ^9/4» men 1640— 1641 
afsatt redan följande år Vs- Se magistratssekreterare. 

Olof Michelsson Hisingh. Rådman efter Hartvik Sävenbom 1639— 1642 
1639 ^^U\ byggningsborgmästare 1642 ^^U. Se justitieborgmästare. 

Markus Tomasson blef kämnär 1623 ^V4 och rådman 1640 Vs 1640— 1641 
i den aflidne Peder Abrahamssons ställe. Redan följande år måste 
han dock afstå denna tjänst till Nils Joensson Reiff. 

Nils Joensson Reiff, son till konungsfogden öfver Ulfvesunds 1641— 1665 
(Kungsörs) län Joen Joensson och Gunilla Pedersdotter, (f 1653 Vi 
på Ulfsunds gård) var kronofogde i Norbergs och Väster Fernebo 
socknar, innan han blef rådman här 1641 Vs. Han valdes till riks- 
dagsman 1654 *V4 till den s. å. '/s i Uppsala sammanträdande riks- 
dagen. Död 1665. 

Gift med Susanna Gabrielsdotter, som lefde ännu 1675. — Barn: 
Annay f. omkr. 1640, lefde ännu 1698, gift 1:0 1659 ^V? nied kyrko- 
herden i Näsby församling af Västerås stift Johan Erwallius, * f. 1 6 1 1 , 
•\ 1672, 2:0 1674 Vx med mannens efterträdare såsom kyrkoherde i 
Näsby Olaus Lindelius, f. 1634, f 1688; Johan^ f. 1647, ^- Hfdrabant, 
t 1699 Vs. 

Hans Hartviksson Säfvenbom, son till stadsskrifvaren Hart- 1641— 1666 
vik Sävenbom, namnes första gången 1636 s/s, då han köpte en gård 
i staden; kämnär 1638 ^7/4» rådman 1641 Vs i den afsatte Hans 
Erichssons ställe. Han utsågs vid rådstugan 1657 7/^ till en af sta- 
dens fullmäktige vid riksdagen i Arboga s. å. ^^4» Död 1666. 

Hustrun^ med hvilken han var gift före 1637, dog 1666. 

Johan Olufsson var borgare 1626; blef kämnär 1636 ^5/4 ocb 1642— 1657 
rådman efter Olof Michelsson Hisingh 1642 ^7/^. Han ägde gården 
n:r 35. Död 1657. 

Remmer Säfvenbom eller Sevenbom, broder till Hans Hart- 1645— 1677 
viksson, blef kämnär 1642 ""tU och rådman 1645 i den då aflidne 
Embiörn Jönssons ställe. Vid rådstugan 1659 7/5 framställdes förslag 
att välja ny rådman i hans ställe, emedan han en längre tid varit sjuk- 
lig, men häraf blef intet, ty följande år satt han ånyo i rådet och 
kvarstod sedan till sin död. Han valdes till stadens ombud vid riks- 
dagen 1668 och blef praeses på käm närskammaren 167 1. Död 1677 /ö. 
. Gift 1:0 med Tlin Anfusdotter, f 165(6); 2:0 1657 med Kerstin 
Pedersdotter , dotter till bonden Peder i Svensbro i Köpings socken 
och Barbro Jönsdotter; 3:0 med Malin Joensdotter, som lefde ännu 

* I detta gifte moder till den tappre ryttmästaren under Karl XII:s krig, slut- 
ligen majoren vid Lifregementet Jakob Elfsberg. 



Digitized by 



Google 



30 

lyoSi dotter till borgmästaren Joen Erichsson och Kerstin Nilsdotter. 
— Dotter: Maria, lefde ännu 1722 '^6» ogift, skänkte genom gåfvo- 
bref 1 715 s/i en gård i staden till »höraregård». 

1646— 1654 Lars Larsson blef kämnär 1635 ^^4 och rådman 1646. Han 

ägde gården n;r 162. Död 1654. 
164(7)— 1651 Joen Månsson, f. i Ullvi i Köpings socken, blef kämnär 1633 

^5/4; var Köpings förste postmästare, säges nyss hafva tillträdt denna 
befattning, då han 1639 V»© erhöll frihet å ett skattehemman om 10 
öresland i Ullavi i Köpings socken; såsom postmästare uppbar han i 
lön 25 daler »hvitt mynt» 1644. Gästgifvare 1641 Vs» rådman 164(7). 
Han ägde ett fädernehemman i Ullvi och gård i staden. Död 1651 
7/7 enligt grafstenen i Köpings kyrka. 

Gift med Ingeborg Olufsdotter^ i hennes första gifte [gift 2:0 med 
borgaren Petter Joensson gästgifvare 1662 "Vs]» lefde 1678, men var 
död 1687 Vio» — Barn: Christina^ f. 1638, f 1670, gift 1658 med 
rådmannen Antonius Parment, f 1684, se nedan; Jacob Joensson Cöping 
eller Coping, kallas löjtnant 1661 och ryttmästare 1682, lefde ännu 1684 
^iz\ Johan Joensson, var död 1661; Katarina, gxii mtå Johan Bossart, 

1654— 1 691 Jöns Hermansson, af samma släkt som grefliga ätten von 

Hermansson,* var son till borgaren och rådmannen i Vadstena Her- 
man Persson och född på 1620-talet. Han blef kämnär 1648 'Vs; 
rådman och gästgifvare 1654 ^7/4- Död 1691. 

Hans hustru, som var dotter till rådmannen i Köping Lennart 
Andersson, dog 1666. 

1654— 1665 Jöran Carlsson (Söderman), f. 1599 Vs i Weissenfels i Tysk- 

land. Inkom till Sverige och blef inspektor vid Ferna bruk i Väst- 
manland; borgare i Köping och rådman efter Lars Larsson 1654 ^^U; 
riksdagsman 1655; afsade sig rådmansämbetet 1665 9/5 och flyttade 
härifrån, troligen till Stockholm, hvarest han dog 1679 ^^Z"* 

Gift 164. med Catharina Jakobsdotter Schrymfier éi\tx Skrymsier, 
dotter till vägaren och förpaktaren af »lilla tullen» i Köping (1634) 
Jakob Schrymfier, vanligen kallad Jakob Skotte, och Anna Hansdotter 
Myr, borgmästaredotter från Köping. — Son: Carl SUderman, f. 165 1 
^9/i> t ^728 '^/e, bergsfogde och bruksförvaltare på Söderfors bruk i 
Uppland, adlad Gyllenstedt 1687, gift med Catharina Elisabeth Leijon- 
crona, med hvilken han hade flera barn, men slöt själf sin adliga ätt. 

1657—1684 Lennart Andersson, f. 160., var 1634 borgare och ägde då 

gården nummer 10 1; kämnär 1640 ''V4; vald vid rådstugan 1657 7/^ 
till stadens fullmäktig vid riksdagen i Arboga s. å. ^^4; rådman s. å. 
^Vs i sal. Johan Olufssons ställe; gästgifvare 1659 7/5. Han kallas vid 
rådstugan 1682 "/6 »en innemot sine 80 år gambal man». Död 1684. 
Gift 1:0 med N, N., f 1665; 2:0 166^ mtå Kerstin Persdotter, 
f. 1646, f 1690, begr. '5/5. — Döttrar: (i första giftet) Catharina 
Lennartsdotter, f. 1642, f 1695 30/5^ gift med rådmannen Anders 
Persson Copiander, f. 1626, f 1695, se nedan; N. N. Lennarts dotter, 
t 1666, gift med rådmannen Jöns Hermansson, f 1691, se ofvan. 

* Han var farfars broder till riksrådet och serafimerriddaren grefve Mathias 
von Hermansson, f. 17 16, f 1789. 



Digitized by 



Google 



31 

Abel Adamsson Dein, f. 16 ii ^Ve, var son till byggnings- 1662— 1693 
borgmästaren Adam Dein och h. h. Cecilia. Han namnes i dom- 
böckerna första gången 1644 ^^U^ då han kallas borgare och köpte 
en åkerlott af borgaren Engelbrecht Oloffsson; kämnär 1647 ^/sJ ^^1" 
las »stadens fullmächtige och kämnär* 1648 "/i. Redan 1658 "/s 
vikarierade han som rådman i Remmer Säfvenboras ställe, men valdes 
härtill först 1662 *Vs- »Thå waldes uti rådmannen Erich Svenssons 
ställe, som af sjukdom och eljest ålderdomssvagheter nu i några år 
hafver legat till sängs Abel Adamsson Dejen till Rådman och aflade 
sin Eedh med hand å Book»; gästgifvare s. d. År 1664 valdes han 
till herredagsman till Stockholm s. å. med 12 daler kopparmynt i 
veckan; detta var dock tydligen för litet, så att han klagade, ty vid 
rådstugan 1665 '5/4 är antecknadt: »Men lijkwähl opå dess ahnhållande 
är honom bewijljadt ock opå hvar weka tillökat 4 pngr kmt; facit 
Uthi 22 Wekr å 16 pnr kmt, pnr 352 kpmt.» Praeses på kämnärs- 
kammaren 1665 och 1666; kyrkovärd 1674 "/s — 1678 ^Vs» Död 
1693 V» kl- 3 ^« ni'» *då han här i wärlden i 82 åhr i månat och 
10 dagar lefuat hafwer». 

Några år innan han valdes till rådman var hans rykte långt ifrån 
oklanderligt. Under åren 1656 och 1657 var han flera gånger tilltalad 
för oärlighet vid vägning af försålda varor — han fortsatte nämligen 
sin faders yrke, guldsmedsyrket — hvilka alla slutade med att han 
fick plikta 20 daler silfvermynt och lämna till de fattiga 8 daler 
samma mynt, därför att — heter det — »han icke bättre har achtat 
sitt bisman uthan låtit thet af Råsten frätas». — Utom sin ärfda gård 
vid Västerlånggatan ägde Abel Dein »en vret norr på åsen», som han 
köpte 1656 7/7, och Skärsta hemman i Malraa socken, som han köpte 
1 68 1 af pastor Salani änka Catharina Simonia. Dessutom brukade 
han en lott i stadens donationsjord Östanååhemmanet. 

Gift omkring 1650 med Kristina Larsdotter^ f. 1628, f 1701 ^Va» 
begr. 3%, dotter af borgaren och brukspatronen på Hagge bruk i 
Norrbärke socken af Kopparbergs län Lars Månsson. — Barn: Adam, 
f. 165 1, borgare, kämnär 1683 ^Vs» nien afsattes följande år "Vr för 
förskingring af kronans medel, köpte och bosatte sig på egendomen 
Kramsta i Köpings socken, f 17 18, begr. ''%i> gift '-o 1682 med 
Gunilla Färsdotter Reiff, f. 1654, f 1703 ^"^Ixo, dotter af konungs- 
fogden vid Ulfvesund Peder Joensson Reiff, (f 1667) broder till råd- 
mannen Nils Joensson Reiff, 2:0 1707 V" i^ed Margareta Johans- 
dotter, t 1737» begr. =*%, dotter af Johan Larsson Cremer och Elisa- 
beth Hansdotter; Barbara, f. 165., f 1694 "/i, gift 167 1 /a med 
borgaren i Köping, brukspatronen och ägaren af Semla bruk i Norr- 
bärke socken Tidich Gunnarsson, i hans första gifte [gift 2:0 1704 ^/i 
med Anna Catharina Timm], f. 1645, t ^7^3 ^°/4 P^ Semla, begr. 
''V? i Köpings kyrka, där hans epitafium finnes*; Jonas, f 1682, 
handlande; Abel, f. 165., f 1704, begr. V4 i sin faders graf, bruks- 
bokhållare vid Hagge bruk, gift; Peter, f 1723, rådman, se nedan; 
Catharina, f. 1660, f 1742 Vs» gift 1:0 1684 med trumpetaren Niclas 

* Barnen antogo namnet Wendelin. 



Digitized by 



Google 



32 

Hagelbäck^ 2:0 1696 med majoren vid Lifdrabantcorpsen Bengt Berg- 
matiy t 1 7 14 i Tält; Christina^ f. 166., f 171. (före 1721 V")» gi^^ 
med hofkommissarien vid Kungsör Johan Nycop (broder till borg- 
• mästaren Christian Nycop); Lorentz^ f 1670, begr. /lo. 

1665— 1679 O'^^ Sverkersson, f. 160.. Var borgare 1626; gästgifvare 

1638 =^7/4 och 1661 ^Ve; rådman 1665 9/5 efter Jöran Carlsson; ånyo 
gästgifvare 1666 ^3/5. Han köpte 1624 *% gården n:r 138. Död 
1679, begr. V3. 

,666—1684 Jöns Persson, f. 1623 'V4» var son till borgaren Per Jönsson, 

(f 1650) och broder till rådmannen Anders Persson Copiander. Käm- 
när 1658 '76; gästgifvare 1660 V^; rådman efter Didrich Albrechtsson 
1666 "Vs- Tillika brukspatron, ägde Gisslarbo bruk i Malma socken. 
Död 1684 '7/5 och begrafven i stadens kyrka, hvarest hans grafsten 
ännu finnes. 

Gift 1:0 med Susanna Staffansdotter ^ f 1664 '7/„^ dotter af 
kyrkoherden i Skinskattebergs församling af Västerås stift Stephan Olai 
Ungius; 2:0 166. med Barbro Hising^ f 1670 ^/j, dotter till borg- 
mästaren Olof Michelsson Hisingh och Anna Leffler; 3:0 167, med Anna 
Schrymfier^ i hennes andra gifte [gift 1:0 1659 *°/7 i S:t Nicolai kyrka 
i Stockholm med borgaren i Stockholm och Köping, brukspatronen 
på Flohammar i Heds socken i Västmanlands län Hercules Strangh^ 
som lefde 1669 ^'/i, men var död 1674 "/a och begr. i egen graf i 
Köpings kyrka], f. 1635 ^Vx, lefde ännu 17 16 37i» dotter till vägaren 
m. m. Jacob Schrymfier och Anna Hansdotter Myr. — Barn: (i i:a 
och 2:a giftena) Johan^. f 1656 ^5/9; Petter^ f 1656 "/lo; Elisabet^ 
t 1661 Vö; Sara^ f 1661 7/^; Anna^ f 1670 so/g; Petter^ f 1670 ^7/^; 
Nils Joensson Söderman^ gästgifvare 1682 ^7/^^ -j- 1685; Ö 3-^ giftet) 
Carl Jönsson Enstedt^ f. 167., f 1704, brukspatron på Gisslarbo. 

1666— 1674 Lars Johansson Liten, tillhörande en gammal Köpingssläkt, var 

son till »Lille> Jon Persson; gästgifvare 1655 Vs*» kämnär 1661 ^V^; 
rådman 1666 ^Vs ^^^r ^^^ aflidne Hans Hartviksson. Död 1674 /a. 
Hans hustru, f 1683» begr. ^Vj, var dotter till borgaren och 
brukspatronen Lars Månsson. — Son; Johan Larsson Liten, gäst- 
gifvare 1672 ""Is- 

1666-1695 Anders Persson Copiander, f. 1626, var broder till råd- 

mannen Jöns Persson. Borgare och handelsman; kämnär 1662 *VsJ 
rådman 1666 ^Vs» t 1^95 ^% P^ samma dag som hustrun och begr. 
samtidigt med henne, med det vitsordet i likboken, »att de begge 
voro gudfruchtige borgare». 

Gift 166, med Catharina Lennarts dotter, f. 1642, f 1695 3^6» 
dotter af rådmannen Lennart Andersson. — Barn: Brita, f. 166., f 
1729, begr. Vs» gift 1693 "/n med organisten Olof Hiller, f 17 15 
^3/3; Peter, borgare och handlande, bisittare i stadens rätt 1708, f 
1 7 19, begr. ^Vsj barnlös, gift 17 10 med Anna Johansdotter Emena, i 
hennes första gifte [gift 2:0 172 1 ^s/^ med borgaren Johan Risingh, f 
1733], f. 1684, f 1 741 5/7» dotter till skomakareåldermannen och käm- 
nären Johan Mårtensson och Anna Andersdotter; Lennardt; Johan, 

1674— 1675 Johan Hising blef rådman 1674 'V? och byggningsborgmästare 

1676 '°/i- Se byggningsborgmästare. 



Digitized by 



Google 



33 

Antonius Parment var 1657 bokhållare och kassör vid Ferna —1677 
bruk; förvaltare därstädes 1659 och ännu 1664; borgare i Köping 
1667 'Vö och inflyttade då troligen till staden. Han åtnjöt så stort 
förtroende af sina medborgare, att han, ehuru endast borgare, valdes 
till herredagsman 1675 'V? ^Jl^ riksdagen i Uppsala s. å. ^Vs- Föl- 
jande år 3/^ beslöts att begära honom till rådman, och redan tio da- 
gar därefter ^3/^ ankom landshöfdingens bref med bekräftelse härå; 
praeses i kämnärsrätten och gästgifvare s. å. Vs* Af rådstugan 1682 
^,3 föreslogs han till borgmästare efter den befordrade Remmer, men 
hade då redan Hans Spaak fått k. fullmakt; »blef dock antecknadt, 
att han skulle blifva befordrad vid nästa ledighet»; detta fick han dock 
aldrig upplefva. Död 1684, lefde 'Ve, nien var död 'Vs- 

Rådman Parment köpte 1670 3^4 sal. Olof Månssons (en broder 
till hans första svärfader) gård på Österlänggatan jämte en åkervret 
på åsen norr om staden för 1,000 daler kmt eller 333 daler smt, 
hvarå han erhöll fastebref först 1675 'V** Genom en »transaction» 
1675 'V* med sin styfsvärfader Peter Joensson blef han jämte sina 
barn ägare till 3/4-delar uti hammaren vid Skinnskatteberg. Efter hans 
död uppstod en långvarig arfstvist och processer emellan hans senare 
hustru och barnen i första giftet, hvilka afslötos först efter tio år 
1694 '3/8. 

Gift i:o 1658 *V9 raed Christina Joensdotter, f. 1638 '9/7» t i^?^ 
'^i i barnsäng, dotter af rådmannen Joen Månsson och Ingeborg 
Olufsdotter; 2:0 167. med Sara Aronia^ lefde änka 1696 3°/^, dotter 
af kyrkoherden i Skinnskatteberg Aron Olai Helsingius; hon erhöll 
genom testamente 1683 Vs af sin fader hälften i dennes gård i Kö- 
ping. — Barn: Maria^ f. 1659, f 1700 V", gift 1679 med rådmannen 
Hans Bredenberg^ f. 165., f 1723, se nedan; Antoni^ »borgare här i 
staden» (1700); Ingeborgs f. 1668, f 1752 ogift; Jakob ^ f. 1670 /i, 
f 1691, begr. 'Va» *war 20 åhr o. 8 dagr gamal»; Aron^ f. 167., 
kryddkrämare i Stockholm, f 1723, gift 1704 med Maria Hubert^ f. 
1680, f 1735; Sara Catharina^ f. 1678, f 1759 'Ve, gift 1698 |^ 
med rådmannen Peter Dein^ f 1723, se nedan; Lisa^ f. 168., f före 
mannen, gift 17 12 med mantalskommissarien i Stockholm Herman 
Kohl, f. 1687, t 1756 V9. 

Erik Andstedt valdes till rådman efter Remmer Sävenbom 1677 1677 
*^/5, men dog redan följande månad. 

Petter Larsson Ahs, f. 163., borgare och handlande; bisittare 167S— 16S4 
i rådet 167 1; stadskassör 1676 3/3 »oc skal medh beskedh slutha stad- 
sens rechning — skal härför niuta 30 dir smt i löhn om åhret»; 
kyrkovärd s. å. Vs och 1677 'Vs; rådman 1678 ^Vs; t 1^84 /a (före 
den 14). 

Gift omkring 1660 med Anna Holstenia, — Barn: Eric Fehrsson 
Åhs^ »som utrest är» vid arfskiftet efter fadern 1698 'Vs; Anna^ gift 
med handelsmannen från Stockholm Chris topher Hintz; Catharina, f. 
1669 "/s, f 1750 '3/,o^ gift 1:0 1 69 1 V^ J^cä rådmannen Hans Neucter 
(Neiktern), f. 1657, f 1708, se nedan, 2:0 171. med rådmannen 
Jacob Caveel, f 1 731, se nedan; Brigitta, lefde änka 1698 »Vs, gift 
med handlanden Daniel Fors; Elisabet, gift 1:0 168. med stadsfält- 

Köpings stads tjänstemän. 3 



Digitized by 



Google 



34 

skären. Holger Klint ^ f. 1652, f 1692 "Va» 2:0 1693 med handlanden 
från Stockholm Thomas Lecleer^ som var död 1698 'Vs, 3:0 170. 
med komministern i S:t Jakobs församling i Stockholm Georg Tillaus^ 
t 1732 76. 

1679— 1683 Hans Helliesson, son till Anders Helliesson och Karin Pers- 

dotter, (f. 16 14, t 1690), och broder till kamreraren i Stockholm Lars 
Helljersson, blef rådman efter Olof Sverkersson 1679 ^^1^- ^^ i^^S 
^75 valdes Claes Norberg i hans ställe, hvarför är antagligt, att han 
detta år blef kronobefallningsman, som han sedermera kallas. Död 
169.. 

Gift 167(7) med en dotter, f 1693 ^9/3» till rådmannen Hans 
Erichsson. — Barn: Jakob Hansson^ f 1693 Vs; Hans Hansson Staaf, 
skräddare i Stockholm; Anna Staaf^ gift med skräddaremästaren i 
Stockholm Erik Udd, 

1681— 1698 Aron Joensson, stadsskrifvaren, blef vid afskedstagandet från 

denna tjänst rådman 1681 76« Se magistratssekreterare. 

1683— 1684 Claes Norberg var faktor för ett af bruken i bergslagen 1678 

och blef »vice» rådman efter Hans Helliesson 1683 ^Vs samt ordinarie 
1684 'Vs? roen dog inom en månad därefter (före "A s. å.). Han 
blef stamfader för en talrik släkt, hufvudsakligen bosatt i Västmanland; 
en hans sonsons son var den kände mekanikern, byggaren af Revals 
hamn, ryska verkl. statsrådet yi?//d5;^ Erik von Norbergs f. 1749, t 18 18. 
Gift med Margareta Olofsdotter^ f 1707, begr. ^Vi»- — Barn: 
Magnus y f. 1673, bruksinspektör vid Ekeby hammar i Fellingsbro 
socken i Örebro län, f 1742 "9/6, gift med Sofia Groll^ f. 1686, j 
175 •> syster till öfversten Petter Riddergroll; Johan^ f. 1683, tull- 
vaktmästare i Köping, f 1753 *7«i» gjft ^712 med Anna Tohansdotter^ 
f. 1688, f 1745 ""/lo; Catharina^ gift med slottsinspektoren Ström, 

1684— 1691 Jacob Hansson Caveel, f. 1648 i Köping. Föräldrarne voro 

borgaren Hans Mattsson (f. omkr. 1620, död före 1683 "V4) och Anna 
Jacobsdotter; farfadern Matts Carlsson, likaledes borgare i Köping, 
köpte gården nummer 8, å hvilken han erhöll fastebref 1626 'V4, 
hvilken gård ärfdes af sonsonen Jacob. Denne sistnämnde erhöll bur- 
skap som borgare 1675 9/3, blef stadskassör 1677 'Vs» hvilken befatt- 
ning han innehade till sin död; kyrkovärd 1683 "/$ och rådman efter 
Claes Norberg 1684 "/'4. f 1691, begr. ^9/3. Utom fädernegården 
ägde han Lars Larsson Åhls gård, som han inköpte 1675 ^Vs, men 
varnades vid rådstugan ^Vs s. å. »att se sig visligen före, efter gården 
är i creditorernas våld»; köpte skepparen Lars Nilssons gård på skepps- 
löten 1679 '3/3 och Bengt Pers' änkas gård i hörnet af stora gatan 
1 68 1 V9- E)å han dog utan att efterlämna söner, upptogs namnet 
Caveel af svågern Olof Jacobssons barn. 

Gift med Christina förans dotter,, syster till rådman Olof Jacobs- 
sons hustru, och omgift 1694 med skrifvaren hos hennes aflidne man, 
svågerns broder, Lars Jacobsson^ sedermera e. o. rådman, se nedan. 
— Dotter: Anna^ omyndig vid arfskiftet efter fadern 1694. 

1684— 1704 Måns Ifvarsson, son till rådmannen Ivar Biörnsson, blef käm- 

när 1657 ^Vs» gästgifvare 1665 9/^ och rådman 1684 "V^ efter den 
aflidne Lennart Andersson. Vid rådstugan 1703 '^Vp är antecknadt, 



Digitized by 



Google 



35 

att han var »mycket gammal och blind, så att han ej kan göra tjänst>, 
hvarför vikarie anskaffades i hans ställe, f 1704. 

Christian Bredenberg må här upptagas i denna serie såsom (1684) 
vald till rådman, ehuru han aldrig kom att tillträda ämbetet Han var 
född 1625; okändt är huruvida han var bördig från staden eller in- 
flyttat dit, hvilket senare dock är det troligaste. På hvad grund han 
1665 ^^U fordrade arf efter den då aflidne borgaren Anders Larsson 
och dennes första hustru Karin Persdotter, f 1650, har icke kunnat 
utredas; troligen var dock släktskapen på hustruns sida. Han valdes 
till stadens organist efter Måns Månsson 1645 och var tillika hand- 
lande, men låter under de närmast följande åren föga tala om sig. 
Gästgifvare första gången 1667 ^^je och stadskassör 1674. År 1675 
^le^ då han åter antogs till gästgifvare, beslöts att gästgifverirättigheterna 
hädanefter skulle gälla för två år åt gången; de förnyades för Breden- 
berg 1677 '9/5, 1679 'Ve och 1683 ^6. Bisittare i rådet 1678 »^4 
och 3o^'io samt 1683 'Vs« »Mäster» Christian, som hade ett oroligt 
och stridigt sinne, låg från midten af 1670-talet ofta i delo både med 
landshöfdingen, rådet och sina medborgare i staden. Redan 1675 
hade han råkat i tvist med magistraten rörande organistlönen och vid 
rådstugan s. å. ^^jj afsagt sig tjänsten, emedan han icke erhöll önskad 
påökning å lönen: »organisten Christian Bredenberg sade sigh offent- 
ligen intet wele längre blifva organist här i Köpingh, uthan nu full- 
komligen renuncierandes». Denna hans afsägelse beviljades ej. Vid 
Valborgsmässorådstugan följande år Vs anhåller han att utfå sin reste- 
rande lön samt upprepar sin begäran om afsked från organisttjänsten, 
såvida ej lönen förhöjdes till 600 daler kmt. Utgången häraf synes 
ej i protokollen, men vid rådstugan 1677 ^^U erbjöds honom 100 
daler smt i lön, om han ville kvarstå vid tjänsten; han svarade dock, 
att 400 daler kmt vore det minsta han ville nöja sig med. Slutligen 
gaf han efter, och den två år långa striden slutade med att han be- 
höll tjänsten mot 100 daler smt 1677 '9/s« ^är den nya lönestaten 
infördes 1683 "/é, bestämdes organistlönen till 150 daler smt. Men 
jämt ett år därefter dyker lönefrågan ånyo upp. Bredenberg valdes 
nämligen till rådman 1684 ^^le^ men afsade sig befattningen och be- 
gärde i stället åter förhöjning af organistlönen. Men nu var magistra- 
tens tålamod slut, och svaret blef »ord och inga visor»: »Efter såsom 
han nu Absolute vedersakat den goda benägenhet och tillbudne Ho- 
neur, som Hans Nåde (Landshöfdingen) med Magistraten honom gunste- 
ligen offererat hafver, neml. till att blifva Rådman, så må han ock 
hafva detta sig till rättelse, att han aldrig skall härefter dertill komma 
heller förhulpen blifva, ifall han sådant härefter skulle afifectera, hvar- 
med ock det af honom begärte Augment och tillökning på dess orga- 
nistlön skall vara honom aldeles afslagit.» — Som ett exempel på 
Bredenbergs tvister med sina medborgare må följande anföras: Vid 
rådstugan 1679 ^^4 tilltalade han kornetten Bengt Bark, emedan dennes 
pojke, då Bredenbergs hustru och hennes systerdotter, jungfru Anna 
Clijsendorff en söndag gingo från högmässan i stadens kyrka, först 
ryckt jungfru Clijsendorff i kläderna, och efter att hafva fått den 
mindre fina anmaningen: »du bälghundh, weth thu intet huut?>, kastat 



Digitized by 



Google 



36 

en näfve skarn på hennes kläder. Bark svarade, att han intet visste 
härom, och »eljest hade Pojken med häst och Pistoler rymbt åt helf- 
wetet, den som ville hafvan igen, så kunde han gå dith efter honom.» 
Förlikning ingicks. 

Bredenberg köpte en lott i Bygärdet för i,ooo daler »enkelt» kmt 
1665 ^5/9 och en gård i staden 1668 9/j,^ hvilken han pantsatte till 
inspektören Carl Hindersson för 1,000 daler kmt 1688 Va- Är 1675 
V9 erhöll han fastebref på en annan gård, som han köpt, och 1685 
^/s fastebref på Måns Larssons gård vid Stora gatan nära västra tull- 
porten jämte en Nibble-lott. Dessutom brukade han en lott i stadens 
donationsjord Östanåhemmanet. — Sista gången hans namn förekom- 
mer i domböckerna är vid den ofvannämnda pantsättningen 1688. 
Bredenberg dog i början af år 1690, bisattes s. å. ^js och begrofs d. 
Vs; han var då »på sitt 65:te år gambal». Ett epitafium öfver honom 
med hans och hans båda hustrurs porträtt finnes i Köpings kyrka. 

Gift 1:0 omkr. 1650 med Brita Hansdotter ^ i hennes andra gifte 
[gift 1:0 med organisten Måns Månsson^ f 1649], f 167., dotter till 
befallningsmannen Hans Pädersson i Brijdinge; 2:0 1678 ^Vr nied 
Wendla Touscher^ f. 1662, f 1705 "/lo (hon testamenterade all sin 
fasta och lösa egendom till sin brorsdotter Christina Touscher, f 17 14, 
gift 1707 *Vii med faktorn, borgaren och kämnärsnotarien i Köping 
Isac Groth, f 17 16). — Barn: ffanSy f 1723, rådman, se nedan; 
Faul, f. 165., »bardberare» eller fältskär (redan 1680 "Vm), lefde vid 
arfskiftet efter fadern 1695 ^V^; Susanna^ f före 1695 ^V^, gift med 
handlanden Abraham Knutsson^ borgare i Köping 1668, hvilken lefde 
ännu 1 701 *%, då han fick sitt burskap upplöst; Catharina^ f 1707, 
var 1695 änka efter korpralen Sven Bergendal^ gift 2:0 1705 '^/a med 
»bardberaren, konstfarne» Hr Paul Schutz, 
1685— 1710 Casper Schultz, son till Pavel Schultz, som 1640 och 1656 

var skinnare i Nyköping, var troligen född i nämnda stad och hade 
inflyttat till Köping i början af 1670-talet. På rådstugan 1675 Vs 
tillfrågades han, om han ej ville aflägga sin borgareed, men nekade 
därtill: »skulle i annat fall sälja sin gård och åker och på en annan 
ort sig försökia». Han fick uppskof att betänka sig till mormässotiden 
och vann burskapet 1676 ^^ji. Kopparslagare till yrket; bisittare i 
stadens rätt 1678 V» — 1683 ^Vs; stadskassör 1679 ^V?; kämnär 1680 
"/e; kyrkovärd 1684 ^Vs; rådman 1685 "/i, hvilket stadfästes genom 
landshöfdingens bref s. å. ^Va; >de hospitalsfattiges» föreståndare 1689 
^9/s och prseses på kämnärskammaren 1694 "/s- Schultz eller »Mäster 
Casper», som han oftast kallas, synes, att döma af alla de förtroende- 
uppdrag, med hvilka han hedrades, hafva varit en framstående och 
högt ansedd man i staden, och hvarhelst han förekommer i de gamla 
handlingarna får man af hans uppträdande intrycket af en allvarlig och 
kraftfull personlighet. Död 17 10 ^4- 

Gift 1:0 167(0) med Catharina Biörn,* f. 164., f 1672 /e, 
dotter af kl ock- och grytgjutaren i Västerås Björn Olofsson, »Björn 



* Syster till kyrkoherden i Kumla församling i Västerås stift Oluff Biörn, 
f. 1640, f 1709. 



Digitized by 



Google 



37 

Grytgjutare» kallad, och Karin Larsdotter samt änka efter Erich 
kopparslagare i Västerås, f 1669; 2:0 1674 med Anna Jonsdotter 
Barcky f före 17 16 ^%, då bouppteckning hölls efter bägge makarna. 
— Barn: Johan, f. 1676, f 1742, rådman, se nedan; En Dotter, f 
före 17 12, gift med borgaren i Köping Johan Fallström; Anna, Ca- 
tharina och Dorotea, alla liksom den följande ogifta vid bouppteck- 
ningen 17 16 ^%; Magdalena, gift 172. med byggmästaren Daniel 
Bergqvist; Brita, döpt 1690 Vs» begr. 1691 Vs. 

Chrlstopher Spaak, f. 1641 och broder till borgmästaren Hans 1686— 1695 
Spaak, var gårdsfogde på kungl. ladugården vid Västerås, då han val- 
des till rådman här efter Antonius Parment 1685 9/3» hvarå lands- 
höfdingens »confirmation» erhölls s, å. ^Va- t 1^95 '^A» begr. ^%. 

Gift med Anna Mårtensdotter, som efterlefde. — Dotter: Anna, 
änka 1704 efter borgaren i Köping Johan Larsson, 

Vid rådstugan 1688 Ve erhöll magistraten af landshöfdingen rätt 
att antaga två extra ordinarie rådmän att vid förfall tjänstgöra för de 
ordinarie, och från och med 1693 'Vsi sedan de ordinarie rådmännens 
antal föregående år inskränkts från 8 till 6, fingo dessa — fastän lön- 
lösa — ständig tjänstgöring vid rådstugorna. 

Hans Bredenberg, f. i början af 1650-talet, var son till orga- 1693— 1723 
nisten Christian Bredenberg (se ofvan) och hans första hustru Brita 
Hansdotter. Han ägnade sig först åt handel med bergslagen och 
kallas faktor, då han 1682 'V4 köpte en tomt i staden af handels- 
mannen från Stockholm Egidius Pinciers fullmäktige, rådmannen från 
>Salberget» Petter Josefsson, h vilket köp efter en långvarig rättegång 
återgick genom dom 1685 ^^/ö. Handlande och borgare 1683 Vq» 
gästgifvare efter fadern 1684 ^Vs och kyrkovärd 1692 "Vs- Han blef 
en af de två första e. o. rådmännen 1693 'Va och ordinarie rådman 
efter Abel Dein 1694 9/»; ånyo gästgifvare 17 10 ^V^; prseses på 
skräddareämbetet 17 13 "/"• Vid den fördelning af ämbetssysslorna 
mellan magistratens medlemmar, som antogs på rådstugan 1720 ^Vq» 
bestämdes att »rådman Bredenberg skall draga försorg om wägarnes 
reparation och wijdmachthållande öster om stadhen». — Hans Breden- 
berg var en förmögen och omtyckt man, helt olik sin trätgirige och 
myndige fader, samt skänkte stora penningsummor och prydnader till 
kyrkan vid den genomgripande reparation, som denna undergick i 
början af 1700-talet. Åtskilliga silfverljusstakar med hans namn erinra 
ännu därom. Han ägde och bebodde Ulfvi gård i Köpings socken. 
Död 1723, begr. =»%. 

Gift 1:0 1679 med Maria Antoniidotter Parment, f. 1659, t 1700 
V>x; i dödboken står antecknadt om henne: »Ehrborna matrona, Maria 
Pärmänt, föi detta Hr Rådman Hans Bredenbergs sal. k. maka, dhenna 
dygdesaina matrona hon war en gudälskande quina altså är hennes 
namn berömeligit. Högehrewyrdig Probsten i Arboga predikade. 
Textus 42 V I och 2»; hon var dotter till brukspatronen och råd- 
mannen Antonius Parment och Christina Joensdotter; 2:0 1702 ^Vn i 
Köpin^r (lyst i Bro kyrka) med Helena Folkern, dotter till kyrkoherden 
i St. Tuna församling i Dalarne Laurentius Johannis Folkernius och 
borgmästaredottern från Sala Anna Johansdotter Sahlabergius samt 



Digitized by 



Google 



38 

syster till landshöfdingen Jonas Folkiern, adlad och friherre Ceder- 
creutz, — Barn: Christian^ f. 1680, prost och kyrkoherde i Björskogs 
församling af Västerås stift, f ^734 V^» gift med Anna Olsdotter Caveel^ 
f. 1685, f 1746, dotter af rådmannen Olof Jacobsson, se nedan; An- 
thoni^ f. 1683, blef i januari 1708 regementsauditör vid Västmanlands 
regemente till 1709 V9» då han jämte regementet tillfångatogs vid 
Dnieperströmmen och fördes först till Moskwa, sedan till Sibirien, där 
han dog 1 7 1 1 (Fredenberg, Västmanlands regementes historia i manu- 
skript i k. krigsarkivet); Brita, f. 1684, f 1698 "V^; Hans, f. 1685, 
t 1698 '9/12; Vändia Maria, döpt 1689 ^^4, t ^1^^ "/"; J^arin, 
döpt 1690 '7/8, begr. 1691 ^Vs; Maria, döpt 1693 'V4, t 17^5 "^Va, 
gift 1727 med postmästaren i Köping Petter Norberg, f. 1707, f 
1773 V"» se nedan; Christina, f. 1695 Vö, gift med rådmannen An- 
dreas Enroth, f 1734, se nedan; Catharina, f. 1696 "V"? gift med 
rådmannen och postmästaren (1733 — 1738) i Piteå Erik Swedman; 
Helena, f. 1703 ^^Ito, f 1704 "/s- 
1693— 1729 Olof Jacobsson, f. 1662. var son till vägaren Jacob Olufsson 

och Ingeborg Larsdotter. Redan vid unga år blef han faderns efter- 
trädare såsom vagare, h vartill han antogs å rådstugan 1681 'V*: 
»Efter såsom Wägaren Jacob Oluffsson nyligen genom döden är af- 
gången worden, hafver Magistraten nu bewilliat hans son Oluf Jacobs- 
son succedera uti faderns ställe att förestå wägaretjensten och till prof 
på ett år efter han är temmelig ung.» Konfirmerades och aflade 
vägareeden s. å. V^J vann burskap som borgare 1683 ^Ixo samt erhöll 
s. d. 60 daler kmts förhöjning på lönen »förutan de 300 daler han 
eljest för detta årligen åtniutit hafver, och skall han derför vara för- 
plichtad att räkna alt det stångjern till sjelfva stångtalet, som hädan- 
efter genom Köpings stad föres och uppå dess våg vägit och ut- 
skeppat warder och derföre all god reda och räkenskap giöra.» Tillika 
gästgifvare 1689 "Vs; tog afsked från vägaretjänsten 1692 ^^Im; e. o. 
rådman 1693 'Va; kyrkovärd 1694 "/s; ordinarie rådman 1695 ^Vs; 
praeses på käranärskammaren. Han utsågs till stadens riksdagsman 
1 7 10 =*V^ och 1 7 13 V12 samt blef »byggningsrådman» 171 5 'V'» Vid 
fördelningen af ämbetssysslorna mellan magistratens medlemmar 1720 
'^^ Ig uppdrogs åt Oluf Jacobsson, :&som är kämnärspraesis på lifstid, att 
draga försorg om publique Bygnigars värkställande och reparationer 
uppå alt det som af stadsens medel bör underhållas samt att eljest 
wijd private Bygningar en behörig regularitet observeras. D:o att 
månateligen Taxor giöras på alla Pertsedlar i staden som säljas, hwar- 
öfver ock om samma Taxors behöriga efterlefvande han åtminstone 
2:ne gångor om Månaden bör hålla inqvisition». Rådman Jacobsson, 
som var en mycket aktad och ansedd man, men som dock icke kunde 
väl förlikas med sin svåger, den myndige prosten i Köping f. d. krigs- 
prästen Petrus Browallius, afled 1729 ^^/e. Han ägde graf i kyrkan, 
till hvilken han skänkte tvenne Ijusarmstakar 1705. 

Rådman Jacobsson köpte Petter Joenssons gård på skeppslöten 
för 200 »koppardaller» 1675 ^^/s, men sålde den ett par år därefter. 
Af sin moder köpte han 1682 ^Vs hennes gård vid Västerlånggatan 
för 1,500 daler kmt, men erhöll ej fastebref därå förrän 1683 ^5/9» 



Digitized by 



Google 



39 

år 1694 förvärfvade han Matts Pädersson Hågs gård af notarien Magnus 
Rönbergh. När han 1699 ^°U änyo åtog sig gästgifveriet, hvilket på 
den tiden var förenadt med mycket besvär och omkostnader, erhöll 
han af magistraten för dess skötande i arrende den s. k. hushagen 
(en staden tillhörig utjord, hvari Köpingshus fordom legat). 

Gift 1:0 168. med Barbro Jöransdotter ; 2:0 17 19 "V» med Catha- 
rina Browallia^ i hennes andra gifte [gift 1:0 1696 med rådmannen 
Daniel Aronsson, f. omkr. 1660, f 1718], f. 1677 ^7/„, t ^7^8 ^V^, 
dotter af kyrkoherden i Gagnef Erik Browallius och Brita Ericsdotter. 
— Barn (hvilka efter sin mosters förste man kallade sig Caveel) : 
Anna Olsdotter Caveel, f. 1685, f 1746 ^V"» gift i«o 1706 'V* med 
kyrkoherden i Björskogs församling i Västerås stift Christian Breden- 
berg, f. 1680, t 1734 Ve, 2:0 1738 '7/9 rata Johan Ernest Jutscher, 
f. 1674 i Kurland, f 1746 Vs i Köping, k. lifdrabant, kapten och 
regementskvartermästare vid öfverste Hjelms regemente; Jacob Olofsson 
Caveel, f. 1688, f 1731, rådman, se pedan; Jöran Olofsson Caveel, 
f. 1 69 1, f 1734, rådman, se nedan. 

Hans Neiktern (Neukter). Denna vallon-släkt, hvars namn i 1694— 1708 
de äldre handlingarna skrifves Neucter och Neu(c)kter, inkom till 
Sverige under konung Gustaf II Adolfs tid med sedermera rådmannen 
i Lindesberg, ägaren af Vedevågs bruk i Västmanland Hans Neukter, 
hvilken i sitt gifte med Maria Dress, dotter till brukspatronen och 
ägaren af Vedevåg Petter Dress, likaledes tillhörande en inflyttad vallon- 
släkt, blef fader till Hans, f. 1657 på Vedevåg. Denne inflyttade till 
Köping på 1680-talet och blef borgare och handlande därstädes 1692 
V3; e. o. rådman och kyrkovärd 1694 9/ a; gästgifvare 1697 Vs; ordi- 
narie rådman 1698 'Vs efter Anders Persson Copiander. Han utsågs till 
praeses på kämnärskaramaren 1708 "V?» nien dog redan s. å. Vs, begr. "/s. 

Rådman Neukter köpte 1693 en bygärdslott (för 1,000 daler kmt), 
9 st. vretar (åkrar) i Vretbosterjorden och en, stallgård utanför västra 
tullporten samt 1704 'V" borgmästaren Hans Spaaks gård på »gärdet» 
för 800 daler kmt. — Bouppteckning hölls efter honom 17 12 /a. 
År 17 14 "V9 resolverade magistraten, »att handelsmannen uti Stock- 
holm Johan Lindman skulle tillskrifvas med begäran att han måtte 
påtaga sig förmynderskapet för afl. rådman Hans Neucters omyndiga 
barn, efter han å deras sida är den närmaste af släkten, som till en 
sådan beställning är skickelig». 

Gift 1 69 1 Vi nied Catharina Pärsdotter Åhs, f. 1669 "/s, f 
1750 ^"^jxo, dotter af rådmannen Petter Larsson Åhs och Anna Holste- 
nia samt omgift med rådmannen Jacob Caveel, — Barn : Petter Hans- 
son, döpt 1 69 1 "/lo, begr. s. å "Vio; Hans Hansson, döpt 1693 'Va» 
begr. s. å. ^Vj; Anna Margareta, f. 1694 Vs» t i734> t^^gr» ^V^, gift 
170. med rådmannen yi^r^/^ Caveel, f. 1691, f 1734, se nedan; Jo- 
hannes, f. 1696 *V7» t 170'» begr. s. å. ^Va på samma gång som 
syskonen Catharina och Carl; Catharina, f. 1697 /la, f 1701; Carl, 
f. 1698 ^'Via, t 1701; Maria, f. 1700/3/3^ ^ 1723, begr. 'V^, gift 
1720 3/j tned handelsmannen (rådmannen) Jonas Waselius, f, 1692, 
f 1764, se nedan; Holstinius, f. 1701 ^Vö» faktor och borgare i Kö- 
ping 1728 V") t 1734» begr. 'V?; Michael, f. 1703, f 1780, rådman. 



Digitized by 



Google 



40 

se nedan; Daniel^ f. 1704 'Vs» t "'^g? Jacobus^ f. 1705 'V", f 1764 
'Vs) kyrkoherde i Näsby församling af Västerås stift, gift 1733 med 
Maria Gisler^ f. 1708, f 17 81 'V»; Gustafs f. 1707 U (mellan den 
14 och 18), f 1766 i Björksta socken, akademibefallningsman, bosatt 
på Ullvi akademihemman i Köpings socken under 1730- och 1740- 
talen, gift 1733 med Margareta Fries^ f. 1703 /a i Dingtuna socken 
i Västmanland, f 1786 ^Vi i Köping.* 

1696— 1720 Berndt Pettersson Palm, f. på 1650-talet, hitkom såsom tull- 

skrifvare på 1680-talet samt blef sedermera tullinspektor. Borgare 
1695 *%; e. o. rådman 1696 Vs; ordinarie rådman 1698 'Vs; kyrko- 
värd s. d.; praeses på kämnärskammaren 1708 'Vs. Han arrenderade 
kyrkans tegelbruk för 240 daler smt 17 19 ^Vs» t 1720, begr. ^V4- 

Gift med Helena Brita Medrén, Olsdotter^ f 1723, begr. ",'9. — 
Barn: Berndt^ f. 168., f 1723, begr. 'Via» accisskrifvare i Köping; 
Claes^ döpt 1688 ^Vs, t 1727 V^, tullinspektor; Carl^ döpt 1691 9/6, 
t 1694 »Va; Helena Brita, f. 1692 »Via, f 1783 'V4, gift 1727 V9 
med Johan Bergman^ f. 1693 =*/ii i Skinnskattebergs socken, f 1764 
Vs i Köping, korpral vid k. lifdrabantkåren 1709 »%o, ryttmästare; 
han och hans hustru (barnlösa) testamenterade, att vid endera makens 
död utfalla, till kyrkan 1,000 daler kmt och till stadens hospital och 
till andra »husfattiga> h vardera 1,000 daler samma mynt; Gustaf, f. 
1695 'V4, t 1697 »9/5; Hedvig, f. 1698 Vxo, t 1700 '%a. 

1696— 1702 Lars Jacobsson, f. på 1650-talet och broder till rådmannen 

Olof Jacobsson, var först skrifvare hos rådmannen Jacob Hansson Ca- 
veel och sedermera på 1690-talet faktor för inspektören vid Ferna 
bruk Reinhold Tersmeden. Sedan han genom sitt giftermål erhållit 
gård i staden, »eger liggande grund», blef han borgare 1694 ^V^o och 
gästgifvare 1695 'Vs och 1698 'Vs» e. o. rådman 1696 Vs» Han 
reste 1701 ur staden, och då han på ett helt års tid icke lämnat 
någon underrättelse om sig, afsattes han från rådsämbetet 1702 ^Vp^r 
han återkom sedermera till Köping samt bodde 1709 i staden, dock 
utan att innehafva någon tjänst. 

Gift 1694 i början af året med sin broders svägerska Christina 
Jöransdotter, änka efter rådmannen Jacob Caveel, f. 1648, f 1691, 
se ofvan. 

1698- 1718 Daniel Aronsson, f. omkr. 1660 och son till rådmannen Aron 

Joensson och Margareta Danielsdotter, blef handlande och borgare här 
1695 Va; e. o. rådman 1698 'VsJ kyrkovärd 1700 VsJ gästgifvare 
1703 "/5 och ordinarie rådman efter Måns Ifvarsson 1704 ^Vs; f 1718 
^7/i- — Han efterlämnade enligt bouppteckningen 17 19 ^^~'7/a den 
för sin tid ansenliga förmögenheten af 30,629 daler kmt. 

Gift 1696 med Catharina Browallia, i hennes första gifte [gift 
2:0 17 19 ^Vi n^ed rådmannen Olof Jacobsson, f. 1662, f 1729 ""^jd, 
se ofvan], f. 1677 ="7/"» t 1768 "^^jt, dotter af kyrkoherden i Gagnefs 
församling af Västerås stift Eric Browallius och Brita Ericsdotter. — 
Barn: Aron, f. 1698 'V'» t 1701 'Vi; Daniel, f. 1700 Vi, f s. å.; 

* Bland deras barn märkes den kände akademibibliotekarien och professorn i 
Uppsala Jacob Fredrik Neiktern^ f. 1744, f 1803. 



Digitized by 



Google 



41 

Daniel^ f. 1701 ^Vs» t ^719» t)egr. ^U\ Petter^ f. 1703, f 1748, kal- 
lade sig IVretmarcky rådman, se nedan; Giöran^ f. 1704 'V7» t ^^%'^ 
/ohannes, f. 1706 ^V»» t 1707» begr. /"Vi»; Christina^ f. 1707 ^4» t 
ung; Brita^ f. 17 10 30/3, var död 1722 ^lxo\ Stina Maja^ f. 171 1 ^V9» 
gift i Stockholm; Christina Helena^ f. 17 13 'Vs» t barn; -^///zdf Catha- 
rina, f. 17 15 3%, t s. å. '3/9 ; Juliana, f. 1716 ^3/„, f 1717 ^Va; 
Barbro Elisabet, f. 17 18 ^V?» postuma, f s. å., begr. '%. 

Jonas Israelsson blef e. o. rådman 1702 ^5/9 efter den bort- 1702— 1724 
reste Lars Jacobsson och ordinarie rådman efter Haqvin Lindstedt 
1 715 Vö. Handlande, f 1724. 

Gift med Birgitta Jacobsdotter, syster till rådmännen Olof och 
Lars Jacobsson. — Magister Jacob Wahlstedt och >madame» Ingeborg 
Beckman kallas hans barn 1724. 

Robert Strangh tillhörde en skottsk släkt, som med Hans eller 1703— 17 15 
Johan Strangh inkom till Sverige under konung Johan III:s tid. Denne 
Hans var under konung Sigismunds tid ryttmästare »vid Uplandsfanam 
och dog »den 4 dag jul, som var den 28 decembris år 1609», enligt 
grafstenen i Hults kyrka i Småland, hvarest han ligger begrafven. I 
sitt gifte med Carin Bagge af Berga, adl. ätten n:r 118, ägde han 
flera barn, af hvilka sonen Albrecht, f 165 1, som namnes i härvarande 
domböcker redan 1633 *V"» och som skänkte 1,000 daler kmt till de 
>husfattiga» i Köping 1650, var handlande och borgare i Stockholm. 
Dennes son Hercules var borgare först i Stockholm och sedan i Kö- 
ping; han blef efter farbrodern Welam Strangh ägare af Flohammars 
bruk i Västmanland; lefde 1669 men var död 1674 och begrofs å 
Köpings kyrkogård; gift 1659 ^°/7 i S:t Nicolai församling i Stockholm 
med Anna Jacobsdotter Schrymfier, i hennes första gifte (se under 
rådman Jöns Persson), hade flera barn, bland hvilka sönerna Alexan- 
der, f 1692, bruksarrendator, och Jacob, f 1706, brukspatron och 
ägare af Nyhammars bruk i Grangärde socken, bägge voro borgare i 
Köping. En tredje son var Robert, f. 1667 ^Vs- Denne var faktor 
för Flohammars bruk och bosatt i Köping, innan han blef borgare 
därstädes 1694 ^5/4; kämnär 1695 'V»; gästgifvare 1696 Vs; kyrkovärd 
1698 ^Vs och 1703 '7/*; vikarierande rådman 1701 'V9; c» o« rådman 
1703 "/s och ordinarie rådman 17 10 Vs» Han köpte 1694 7/„ gård 
i staden och var därjämte brukspatron samt ägare af Gisslarbo nedre 
hammar i Heds socken, som han inköpte efter styfbrodern Carl En- 
stedls död 1704. — Död 171 5 'Vs> begr. "/e i faderns graf på Kö- 
pings kyrkogård. 

Gift 1693 Vs i Köping med Maria Norman, Nilsdotter^ f. 1674 
^V? i Stockholm, f 1763 ^Vs i Köping, dotter af råd- och handels- 
mannen i Stockholm Nils Jönsson Norman och Helena Starck. — 
Barn: Anna Greta, f. 1694 ^Vs» t s. å. V^J Maria, f. 1695 'V?» t 
s. å. '5/9; Nicolaus, f. 1696 V^o, f s. å. 8 dagar gammal, begr. s. å. 
3/xi; Elisabeth, f. 1697 30/,^^ | s. §. 6/^^. Regina, f. 1698 "/la, f 
s. å. '9/12; Robert, f. 1700 ^3/,^ -j- 1704, begr. '^A; Magdalena Sofia, 
f. 1 70 1 '%» t ^759 Vs, gift 1 719 '3/x med kaptenen vid Västman- 
lands regemente »wälborne» Leonard Nääf, f 1736 ^VsJ Jacob, f. 1702 
^V?» t ^1^0 '3/6, borgare i Köping 1728 'V", brukspatron på Gisslarbo 



Digitized by 



Google 



42 

bruk; gift 1724 ^Vq ^^^ Maria Cederborgh^ f. 1706 ^V^» t ^7^9 V^l 
Maria Catharina^ f. 1704 'Vs» t i?^^ "A> gift 1:0 1722 med kor- 
pralen och lifdrabanten Niclas Möller^ f. 1702 V*» t ^7^7; 2:0 1728 
V" med tullskrifvaren i Köping Samuel Ifailman^ f. 1702, f 1756 V^; 
Charlotta^ f. 1705 "V^» t s. å., begr. 'VjJ Kristina Juliana^ f. 1707 
/s, t 1758 Vio, ogift; Anna Beata, f. 1709 Va, t 175^ 'Vs» gift 
1:0 1726 ^9/7 "^ed kaptenen vid Västmanlands regemente ^r/^ Z?«^^<?, 
Larsson, f. 1686, döpt söndagen »Dmca 3 post trinit.» i Folkäma för- 
samling i Kopparbergs län, f 1731 ^5/4 på sitt hemman i Björke by 
i Munktorps socken, begr. s. å. ^Vs J Köpings kyrka, 2:0 1732 — 1734 
med kammarskrifvaren i krigskollegium Per Christiernin, f. 1713, f 
17(47); Robert, f. 1 7 10 »3/6, t före 17 15; Carl, f. 17 12 »V»© tv., 
begr. 17 19 ^Vi; Helena Emerentia, f. 17 12 »V»o ^v., f ung (före 17 15). 

1708— 17 15 Haquln Lindstedt, stadsskrifvaren, blef rådman 1708 »Vs- Se 

magistratssekreterare. 

1 7 10— 1723 Petter Dein, son till rådmannen Abel Adamsson Dein och Kri- 

stina Larsdotter, köpte sin faders gård i staden 1698 och kallas faktor 
1704; borgare 1705, gästgifvare 1707, e. o. rådman 17 10 »Vs» ordi- 
narie rådman 17 15 /ö. Vid arbetsfördelningen mellan magistratens 
medlemmar 1720 ^V9 kom på rådman Deins del »att egentligen hafva 
Disposition öfver Stadsmedlen samt nyckel till Stadskassan, kommandes 
han äfven att hafva uppsicht på Båtsmans Casseuren och att de Taxe- 
rade Båtsmanspenningarne i tijd uppbäras och indrifvas samt Båts- 
männerna beklädas och aflönas». f 1723, begr. ^V"- 

Gift 1698 It, »reste till Stockholm och vigdes», med Sara Catha- 
rina Farment, f. 1678, f 1759 ^^/ö» dotter af rådmannen i Köping 
Antonius Parment och Sara Aronsdotter. — Barn: Peter, f. 1699 ^V^» 
t s. å. 30/7; Christina, f. 1700 '%» t ^Si 3%, gift 1743 'V3 med 
kornetten och lifdrabanten Gustaf Hult, i hans andra gifte [gift 1:0 
172 1 *°/io med Brita Elisabeth Bergman, f. 1689 ^Va, t ^742 Wsji 
f. 1691 ^4/4» t 1765 ''Vxo; Sara, f. 1702 9/i, t 177^ V'»» ogift; ^^^A 
f. 1704 5/5» t 17^2, handlande i Gäfle; Elisabet, f. 1705 *%<>» t ^7^9» 
gift med rådman Hedengren i Hedemora; Petter, f. 1706 "V*o t ^743 
/i, begr. 3/2, handlande och borgare i Köping 1735 "^^js, gift 1735 
med Anna Catharina Gother, i hennes första gifte [gift 2:0 1745 "V4 
med borgaren i Köping Martin Sund\ f. 17 15 i Stockholm, f 1768 
3% i Köping; Anna Catharina, lefde vid bouppteckningen efter fastern 
Catharina Bergman 1742 ^VsJ Anthon, f. 1708 ^Vi> t ^791 'V"> hand- 
lande i Hedemora, gift 1:0 med Maria Hedengren, 2:0 med Elisabet 
Levén från Falun, 3:0 1748 med Christina Westman, f. 17 19, f 1751, 
4:0 1764 med Maria Margareta Beckman, f. 17 14, f 1786 ^4» Jonas, 
f. 1709 =*V4» t 171^» begr. 17 19 Vi; Maria Regina, f. 1710 ^V»»» t» 
gift med inspektören på Husby i Dalarne Jean Nezert; Helena Brita, 
f. 1 7 12 5/s, t 1783 'Vxo ogift; Margareta, f. 1715 ^i^, f s. å. ^^|^\ 
Helena Margareta, f. 17 17 'V2» t 1792, gift med kontrollören »utan- 
för Stockholm» Anders Blomberg, 

i7i-__i7i9 Johan Wadsten d. å. var bruksskrifvare (1693 ^VO vid och 

sedermera faktor för Ferna bruk i Köping. Han köpte gård i staden 
och blef borgare där 1707 samt arrenderade »Nähla hammar> 1708. Vid 



Digitized by 



Google 



43 

borgerskapets indelning i tvenne kompanier 1709 blef Wadsten s. å. 
9/3 kapten för andra kompaniet (yngre borgare); kämnär 17 11 'Va» 
gästgifvare 17 12 31/3^ e. o. rådman 17 15 Vs och ordinarie rådman 
1 7 18 ^Va- — Rådman Wadsten, som 171 1 'Vs köpte Petter Sommars 
gård i staden för 4,000 daler kmt, var en mycket ansedd och för- 
mögen man; f 17 19 ^Vs- 

Gift 1698 ^3/5 med Sara Medéen^ f. 1672 i Falun, f 1740 Vs i 
Köping, sedan hon varit sängliggande sjuk i öfver 20 år, dotter till 
borgmästaren i Falun Bengt Hansson, (f 1683 ^°/0 och Margareta Teet, 
adl. ätten n:r 550, (f. 1628 ^V^» t 1694). — Barn: Johan^ f. 1701, 
f 1752, rådman, se nedan; Margareta^ f. 1705 "/s, f s. å. ^V"; 
Andreas^ f. 1707 ^o/s, f ^öre modern. 

Petter Groll blef tullnär vid Gisslarbo bergstull omkring 1680 17 15— 17 16 
och innehade denna befattning ännu 17 11, men hade tagit afsked 
därifrån 17 15 "/4 och såsom handlande bosatt sig i Köping. Han 
blef där e. o. rådman 17 15 (satt i rådet första gången s. å. V?) ^^^er 
den till ordinarie rådman befordrade Petter Dein, men dog redan 
1 7 16 /q — han satt i rådet den 3 men ej den 7, och bouppteckning 
efter honom förrättades den 24 september. Han efterlämnade i fast 
egendom: en gård vid Österlånggatan med kålgård och lötlott, som 
han köpt af borgmästare Carl Hisings änka 1707, ^U Nibbles-lott samt 
hemmanet Guttsta i Malma socken, »som tillika med allt der varande 
afvel och redskap utsattes till det värde som arfvingarne nu detsamma 
till Herr Öfverstelöjtnanten (Petter Riddergroll) oplåtit, nembl. 1,600 
daler kmt.:^ 

Gift 1:0 med Christina Wessman^ f 17 15 *V9» änka efter korpra- 
len och k. lifdrabanten Olof Larsson Ström (med hvilken hon hade 
sonen, tullnären vid Gisslarbo tull Nicolaus Ström, och en dotter, gift 
med ryttmästaren Lorentz Ekenberg); 2:0 17 16 med Catharina Sohl- 
berg, i hennes tredje gifte [gift 1:0 med Johan Olsson Sund; 2:0 med 
borgaren i Köping Ifvar JErsson, f 1713]. — Barn: Petter, f. 168. 
vid Gisslarbo i Malma socken, öfverste, adlad Riddergroll n:r 1497, 
17 15 ^Vi2> t 1727 Vs och begrafven i Köpings kyrka. Här må an- 
märkas, att uppgiften i Hallman, »Beskrifning öfver Köping», att »hans 
vapen lärer blifva der (i Köpings kyrka) uppsatt», och i Anrep, Adelns 
Ättartaflor, att så skett, är oriktig; hans vapen har aldrig funnits i 
kyrkan; öfverste Riddergroll begärde vid rådstugan 1727 'V^ ^^t blifva 
antagen till borgare i Köping för att kunna drifva handel i bergslagen 
och aflade skriftligen sin borgareed s. å. so/,; Sofia, f. 1686 vid Giss- 
larbo, t 175 . vid Ekeby hammar i Fellingsbro socken, gift 170. med 
bruksinspektören vid Ekeby Magnus Norberg, f. 1673, f 1742 'V^, 
rådmansson från Köping. 

Lars Beckman antogs till stadskassör 17 12 /i och aflade sin 1716— 1724 
ed s. å. VaJ kämnärsnotarie 17 15 /p och rådman 17 19 "/"• Han 
utsågs till stadens ombud vid riksdagen i Stockholm 17 19 ^°/i. Vid 
fördelningen af ämbetssysslorna mellan magistratens medlemmar 1720 
^V9 bestämdes att rådman Beckman »skulle hafva Charta Sigillata om 
händer och derför årligen och i Rattan tijd giöra behörig reda och 
Räkning.» t '7^4 A- 



Digitized by 



Google 



44 

Gift med Ingeborg Persdotter, f. 1687 ^7/9» t 177^ ""Va. — Barn: 
Jonas, f. 1713 Vii; Brita, f. 1714 ^V"; Magdalena, f. 1717 ^s/s» t 
1787 'Ve, gift 1745 med handlanden i Köping Carl Magnus Gother, 
f. 1715 i Stockholm, f 1752 ^V" i Köping; Jacob, f. 1720 ^V^, faktor 
i Köping, t 1770 ^V", ogift; Anna Lisa, f. 1722 '9/"« 
1718— 1731 Jacob Olofsson Caveel, döpt 1688 =^5/9» var son till rådmannen 

Olof Jacobsson och Barbro Jöransdotter. Borgare och handelsman; 
e. o. rådman 1718 ^V»; kyrkovärd och ordinarie rådman 1720 och 
praeses på kämnärskammaren efter sin fader 1729 'Vj- »Rådman 
Jacob Caveel skall åliggia så länge han är kiörkvärd, kiörkans medell 
och inkomster att infordra och dem efter föreståndarens assignationer 
utgifva, men ej enär någon af dem enskylt assignerar något. Skall 
ock hafva att beställa med inqvarteringarne här i staden och dem 
emellan Borgerskapet rätteligen utdela och proportionera» beslöts 1720 
^^9- Död 1 73 1, begr. ^Va, barnlös. 

Gift 1 7 1 2 i början af året med Catharina Pärsdotter Åhs, i hennes 
andra gifte [gift 1:0 1691 Vi med x^^indiXiXitXi Hans Neiktern, i, 1657, 
t 1708, se ofvan], f. 1669 "/s, t ^75^ ""Vio rådmansdotter från 
Köping. 
1720— 1 72 1 Sven Floren antogs till vagare eller vågmästare här 1698 och 

blef gästgifvare 17 13. Han arrenderade samtliga tullmedlen i Köping 
för 1,900 daler kmt 17 18 5/7 och kallas då tull kontrollör; e. o. råd- 
man 1720. t 172 1, begr. T I XX, Barnlös. 

Gift 1708 Vi rned Christina Felt, i hennes andra gifte [gift 1:0 
1699 med lifdrabanten Andreas Biörk, f 1706 i fält], f. 1674, f 1749 
"/s; hon tillhörde en gammal Köpingssläkt, hvars äldsta kända stam- 
fader Nils Felt omtalas i härvarande domböcker 1617 V»; hennes för- 
äldrar voro Nils Felt, Nilsson, borgare i Köping, kämnär 1655 Vs och 
gästgifvare 1658 '%» och dennes hustru Anna. 
1720 — 1740 Anders Toresson, f. 1662 på Djurgården i Köpings socken, 

var son till »djurvaktaren» vid Grönö gård, Tore Jonsson, som lefde 
ännu 1687 V"- Han var först bruksskrifvare vid Gisslarbo bruk 1692, 
blef handlande och borgare i Köping 1695 Va och antogs af magi- 
straten till vagare s. å. V") hvarå han erhöll landshöfdingens fullmakt 
1696 ''Vi- Vid borgerskapets indelning i tvenne kompanier 1709 blef 
han löjtnant vid första kompaniet (äldre borgare). E. o. rådman 1720 
'3/8, ordinarie rådman 1723 /n. Honom tillhörde såsom rådman 
enligt arbetsfördelningen 1720 ^V9 ^>att hafva inseende om wägarnes 
och broarnes widmakthållande wester om staden, hvarjemte han tillika 
med rådman Hans Bredenberg kommer alternatim att äga upsikten 
öfver ö-arbetet (arbetena vid Köpingsön i Köpings socken) att dermed 
rätt och ordenteligen tillgår». Död 1740 Vs- 

Gift 1698 med Anna Groth, f. 1674, f 1740, begr. 30/13^ dotter 
af borgaren och faktorn i Köping Stephan Groth och Anna Olofs- 
dotter. — Barn, hvilka kallade sig Ekman: Stephan, kronolänsman 
(1742); Magdalena, f före 1742, gift 1:0 1719 ^s/io med trumpetaren 
vid Nerikes regemente Johan Hindrich Vilhelm von Battram, »af 
amerikansk nation», 2:0 1729 med hofjägaren Christopher Ahlbrant, 
som lefde 1745 och då bodde på bostället Skansen vid Ladugårds- 



Digitized by 



Google 



45 

gärdet utanför Stockholm (Samzelius, »Skogs- och jägeristaten»); Jonas ^ 
gårdsfogde hos hofjimkaren Schönström (1742); Anders^ f. 1705, f 
1750 '9/6, borgare och handlande i Köping, gift 1735 ^V^o "^ed Anna 
Maria Barckman; Catharina^ f. 1707, f i774> g^^t 1:0 1727 ^Vs med 
rådmannen Jakob Hollström, f. 1701, f 1769, se nedan, 2:0 1773 ^V^o 
med rådmannen Carl Erik Esseen^ f. 1738, f 1812, se nedan; Anna, 
lefde 1742 och var då gift med remsnidaren vid Strömsholms kungs- 
gård Petter Reuterström; Brita^ i. 1711, f ^749 V4» gift 1733 med 
kopparslagaremästaren och borgaren i Köping Stephan Schröder, 

Fredrik Bränder. Släkten härstammade från Hans Ersson på 1721— 1736 
Åsen vid Falun, f 1669, hvars son Hans, handelsman och rådman i 
Falun, antog namnet Bränder. I sitt gifte med Margareta Swab hade 
denne bland andra barn sonen Eric, f. 1667, bergsman i Falun, som 
blef fader till Fredrik, f. 1693. Denne sistnämnde vann burskap som 
handlande härstädes 17 18 31/3, blef e. o. rådman 1721 /n och ordi- 
narie rådman 1724 /i; f 1736 "/s. Han köpte guldsmeden Johan 
Ritzmans gård i staden för 1,200 daler kmt 1720 ^U, I sitt sigill 
förde han ett adligt vapen med ett eldsprutande berg i skölden och 
till hjälmprydnad en stjärna mellan tvenne vingar. 

Gift 1:0 1717 med Maria Elisabet Sahlman^ f. 1700, f 1722 i 
barnsäng, dotter af löjtnanten Lars Sahlman och Elisabet Appelbom, 
adl. ätten n:r 325; 2:0 1723 med Maria Törnberg, borgmästaredotter 
från Eskilstuna. — Barn: Christina Elisabet, f. 17 18 "/s, t 17^9 "/q» 
gift 1736 V? raed Ägidius Esseen, f. 17 11, f 1774, faktor nch bor- 
gare i Köping 1736 ^9/5; Carl Fredrik, f. 17 19 '^/s på Ströö i Kö- 
pings socken, f barn; Anna Maria, f. 1721 30/0^ •[• barn; Erik, f. 
1722 'Vxi, t ^^14 ^Vi i Stockholm, tit. kommerseråd, skald, adlad 
1767 med namnet Skjöldebrand; hans epitafium finnes i Köpings kyrka; 
Olaus, f. 1724, t 1799, rådman i Köping, se nedan; Anna Catharina, 
f. 1726 ^5/5» t s. å., begr. 9/^°; Barbro Magdalena, i. 1729 'Vs» t 
s. å., begr. V9; Fredrik, f. 1730 Vp, t s. å., begr. ^s/9. 

Abraham Fabrel, son till kyrkoherden i V. Skedvi församling 1723— 173S 
i Västerås stift Jacob Fabrelius och Sara Fellenius, var född 1677, 
antogs till stadens »bardberare» eller fältskär 17 10 ^Vs samt valdes till 

e. o. rådman 1723 /n och till ordinarie rådman 1726 ^V^» t 1728 
3%. Han köpte 1720 sal. brukspatronen Tidich Gunnarssons gård 
vid kyrkan i hörnet af torget »med alla dess appertinentier och till- 
hörigheter, h vilka voro: 2:ne åkerlotter i Nibbles-jorden, kålgårdar, lada 
och trenne sjöbodar samt dessutom en Nibbleslott för tillsammans 3,600 
daler kmt af Lorentz och Maria Wendelin; erhöll härå fastebref 1720 "/12. 

Gift 17 12 'Vio 1^6^ Wendla Tuscher, f. 1682 i Stockholm, f 
1748 "/? i Köping. — Barn: Jacob, f. 17 14 3/9, bruksinspektör, f 
1793 'Ve, ogift; Sara Christina, f. 17 16 Vio> t ^l^^ /'^h'> gift ^737 
'Vs nied byggmästaren och borgaren i Köping (1738 ^VO Anders Bo- 
man, i hans första gifte [gift 2:0 1748 'V» 1"^^ Margareta Hellman, 

f. 1716, t], f. 1712, t före 1755. 

Andreas Enroth, äfven kallad Eneroth och Enroot, blef hand- 1724— 1734 
lande och borgare här 171 8 3 Va» stadskassör 17 19, e. o. rådman 
1724 /i och ordinarie rådman 1728 ^3/5; •}• 1734, begr. ^V?- 



Digitized by 



Google 



46 

Gift 171(8) med Christina Bredetiberg^ f. 1695 V^» t» dotter af 
rådmannen Hans Bredenberg och Maria Parment. — Barn: Anna 
Maria^ f. 17 18 =V"; Maria Elisabet^ f. 1720 ^7* 

1725—1730 Petter Brunnmark var född i Träskogs by i Gunnarskogs 

socken i Värmland och son till bonden Olof Elofsson därstädes. Han 
hade först anställning hos en inspektor i Örebro, blef därefter faktor 
för ett af bruken i bergslagen samt hitflyttade och vann burskap som 
borgare 17 17 "/s; aflade sin borgareed 1718 V»- Bisittare i rådet 
1720 'V»; kämnär 1723 "/a; e. o. rådman 1725 ^V»» stadskassör efter 
Eneroth 1726, men begärde afsked från denna tjänst 1727 '/«; ordi- 
narie rådman 1728 "/lo; f 1730 ^Va- 
Gift 17 1 7 ""V^ med Kristina Ekebohm, i hennes andra gifte [gift 
1:0 1714 med faktorn och kämnärsnotarien i Köping Isac Groth 
[gift 1:0 1707 ^V" nied Christina Tuscher^'\ 171 4], f 1716, 3:0 1732 
med r^åmdiVin^vi Petter Jäderstedt^ f. 1701, f 1753 9/3» se nedan], f. 1692, 
j 1774; hon försålde 1731 sin aflidne mans andel i arfvet efter föräld- 
rarne till dennes broder fältväbeln Anders Brunnmark. — Barn: Petrus^ 
f. 17 17 ^Vs (ej "/ii, såsom Västerås stifts Herdaminne uppgifver), f 
1794 31/xo, teol. doktor, kyrkoherde i Falun, L. N. O., gift 1758 '° 10 
med Sara Brita Swedelius, f. 1741 'Vq» t 1825 ^jxo\ Christina Äf agda- 
lena, f. 17 19 'V91 t u°g; Anna Maria, f. 1721 ^V^; Brita, f. 1723 '^7, 
t '725 ^%2; Gustaf, f. 1726 V4' stadsnotarie och föreståndare för 
auktionskammaren i Köping, f 1780 =^9/5» gift 1760 med Margareta 
Charlotta Irving, i hennes andra gifte [gift i:o 1745 ^Vö med kyrko- 
herden i Bro församling i Västerås stift Nicolaus Sundel, f. 1692 '^ 7, 
t 1757 ^Vs], f. 1728 ^7/7, t 1765 'Va» dotter af majoren Johan 
Gustaf Irving, adl. ätten n:r 308, (f 1744) och Maria Elisabet von 
Ros, (f. 1696, f 1772 'Va i Köping); Greta Lisa, f. 1728 Vs» t 1729» 
begr. Ve; Ulrika, f. 1730 'Vsi postuma, f s. å., begr. 'Vs- 

1^25—1728 Carl Remmer blef rådman 1725 ^^ji. Se magistratssekreterare. 

1-28—1742 Johan Schultz, f. 1676 i Köping, var son till rådmannen Casper 

Schultz och Anna Jonsdotter Barck. Han var först »landtjägare» och 
bosatt på Djurgården i Köpings socken, men inflyttade sedan till sta- 
den, där han blef stadsfiskal 1724 ^^Vs; e. o. rådman 1728 "^^js och 
tog då afsked från stadsfiskalstjänsten; ordinarie rådman 1729 ^^ ,0; 
kyrkovärd 1731 — 1738; f 1742 V"- 

Gift 1:0 17 10 med Christina Falck, f 1713; 2:0 1713 med Sara 
Schreij, f. 1683, t ^774- — Barn: Anna Susanna, f. 17 14 ^Vs? t 
1768 ^Vp, gift 1737 ^Iz med tullskrifvaren i YJy^^vag Magnus Kiertier^ f. 
1708 ^V^» t ^751 Vi i YJ^\img\ Johan, f. 1 7 1 ., lefde vid faderns död, 
handlande och borgare i Köping 1739 V^oJ Sara Catharina, f. 17 17 
""V", t 1792 V^j gift 1 74 1 ""Va med handlanden i Köping Johan Sa- 
muel Felt, i hans andra gifte [gift 1:0 1735 "^ed Lisa Fahlborg, f. 
1707 i Falun, 't 1740 'V9], ^- ^^5 'V», t i753 'V4. 

172S— 1741 Carl Dickson, f. 1690 ^V9 i staden Forfar i Skottland, där fa- 

dern Jacob Dickson var borgmästare. Modern hette Helena Strangh, 
dotter till brukspatronen på Flohammar Hercules Strangh och Anna 
Schrymfier samt syster till rådmannen Robert Strangh. Handlande i 
Köping synes han icke hafva innehaft någon befattning i stadens tjänst, 



Digitized by 



Google 



47 

förrän han valdes till e. o. rådman 1728 "/lo; ordinarie rådman 1730 
^9/8; kyrkovärcj 1738; f 1741 V»; barnlös. 

Gift 172 1 "Va "^ed Märta Helena Mouritz^ f. 1686 i Eskilstuna, 
-f- 1749 ^76, dotter af prosten och kyrkoherden i Eskilstuna Elias 
Alexander Mouritz och Kristina Lundberg. 

Petter Persson Nohrman, f. 1687 vid Odensjö i Västanfors 1729— 1763 
socken i Västmanland, var handlande i Köping, då han valdes till 
båtsmanskassör därstädes 1725, från hvilken befattning han begärde af- 
sked 1727; e. o. rådman 1729 3°/io; ordinarie rådman 173I s/g; f 

1763 "A. 

Gift 1722 med Maria Biörk, f. 1700 '%, t 17^6 Vs, dotter till 
lifdrabanten Andreas Biörk och Christina Felt samt styfdotter till råd- 
mannen Sven Floren. — Barn: Sara Elisabet^ f. 1726, f, gift 1753 
*/ii med stadsfiskalen Erik Nordstrand^ f. 1720, f 1786, se ne- 
dan; Eva Maria^ f. 1732; Johan^ f. 1739; Maria Catharina^ f. 

1745- 

Carl Hellerstedt, stadssekreteraren, var e. o. rådman 1730 — 1730— 1733 
1733, men blef aldrig ordinarie. Se magistratssektreterare. 

Michael Neiktern, f. 1703 ^9/3; föräldrar: rådmannen Hans 1731— (i774) 
Neiktern och Catharina Persdotter Åhs. Han studerade först vid Upp- 
sala akademi, men slog sig sedan ned som handlande i Köping, där 
han vann burskap 1724 ^V^ samt blef notarie vid accis- och kämnärs- 
rätterna 1725 '^6. Han begärde 1729 ^V? och erhöll magistratens 
rekommendation till den ledigblifna provinsialfiskalsbefattningen i Väst- 
manlands län; huruvida han erhöll denna tjänst är ej kändt, dock 
namnes han aldrig med denna titel. Bisittare i accisrätten 1731; e. o. 
rådman s. å. ^o/s; ordinarie rådman 1735 ^V^^ och praesis i accisrätten 
1740. Sedan han åtskilliga gånger och vid förefallande tillfällen pre- 
siderat i kämnärsrätten, förordnades han af landshöfdingen till ständig 
prseses vid samma rätt 1749. År 1757 s/j© begär han afsked på grund 
af ögonsjukdom >samt andra tillstötande bräckligheter» med hela råd- 
manslönen i pension, hvilket tillstyrkes af magistraten och beviljas af 
landshöfdingen 1758 /a. Neiktern inrättade auktionskammaren i Köping 
1735. Han var äfven bruksägare och kallas under de sista åren af 
sin lefnad »direktör»; f 1780 *Vi i Köping. 

Gift 1 73 1 ^Vq n^€^ Helena Charlotta Sahlman^ f. 1695, f 1770 
Via, dotter af löjtnanten Lars Sahlman och Elisabet Appelbom, adl. 
ätten n:r 325, samt änka efter magistratssekreteraren Carl Remmer^ f 
1728. — Barn: -^En liten som, begr. 1732 ^^/j. 

Jöran Olofsson Caveel kallas alltid i handlingarna Georg, 1733— 1 734 
ehuru han var döpt 1691 V» till Jöran; son till rådmannen Olof 
Jacobsson och Barbro Jöransdotter. Han sökte redan 171 1 ^9/4 att 
blifva antagen till borgare, men erhöll icke burskap förrän 17 12 7/2» 
således först sedan han uppnått myndig ålder; båtsmanskassör 1712 
/a; kämnärsnotarie 1717 ^V"> vagare eller järnvräkare enligt bergs- 
kollegii fullmakt 1720 ^^/s, installerad i detta ämbete 1721 30/j. Han 
kom på balance och gjorde cession 1723, men fick behålla sin tjänst; 
e. o. rådman 1733 ^V"5 t ^734» begr. s. å. "V;» knappt en månad 
efter sin hustru. 



Digitized by 



Google 



48 

Rådman Caveel ägde hemmanet Engeby i Köpings socken, hvarest 
han dog; han förde i sitt sigill ett adligt vapen: i skölden tvenne fåg- 
lar (tranor?), ofvan hjälmen trenne blomster. 

Gift 1709 med Anna Margareta Neiktern^ f. 1694 Vsi t '734» 
begr. 3o/6j dotter af råd- och handelsmannen Hans Neiktern och Catha- 
rina Persdotter Åhs. — Barn: Barbro Catharina^ f. 1709 *^/io, gift 
1734 ^^Z* nn^^ bokhållaren vid Ströö gård i Köpings socken Olof 
Bergqvist^ sedermera borgare och gästgifvare i Köping 1738; Anna 
Margareta^ f. 17 10 ^9/9» Maria ^ f. 17 11 5/,,^ -j- ung; Christina^ f. 
1 713 'Vi» t ^^%\ Elisabet^ f. 17 14 'Vs; Brita Maria, f. 17 15 Vs; 
Olaus, f. 1 7 19 'Vs; Jacob, f. 1721 ^V^; Christina, f. 1724 ^3/^; 
Eleonora, f. 1726 ^Vio» Giöran Johannes, f. 1729 ^^7» Magdalena, 
f. 1732 -5/xi. 
(1733) Jonas Waselius, f. 1692 i Vasa stad i Finland, var son till 

råd- och handelsmannen därstädes Mathias Waselius och Margareta 
Hallenia, omgift med likaledes rådmannen i Vasa Petter Mornie. Han 
hitkom jämte sin moder och styffader omkr. år 17 14 efter att hafva flytt 
från sin fädernestad undan de inträngande ryssarne, samt blef handlande 
och borgare här 1720 ^Vs- År 1731 föreslogs han till rådman men 
blef förbigången; när han sedan vid valet 1733 'V9 änyo uppsattes på 
förslag till rådman, denna gång i första förslagsrummet, nekade han 
alldeles, oaktadt borgerskapets enträgenhet, att mottaga förtroendet. 
Han befullmäktigade 1736 sin aflidne hustrus, Agneta Eleonora Chri- 
stiernin, morbroder (sic!) Carl Cottlieb Galitschy att tillvarataga hans 
intressen vid ett arfs utfallande i staden Scheneck i Tyskland och er- 
höll s. å. 30/8 magistratens intyg att han är rätt bördsman; f 1764 ^Vs- 

Gift 1:0 1720 3/1 med Maria Neiktern, f. 1700 ^3/3^ -j- 1723, 
begr. 'Ve, dotter af rådmannen Hans Neiktern och Catharina Ahs; 
2:0 1726 med Agneta Eleonora Christiernin, f. 17(10), f 1731, begr. 
^9/10» dotter af majoren Johan Christiernin och Hedvig von Seefeldt; 
3:0 1732 med Anna Maria Westberg, f. 17 15 i Knutby socken, f 
1758 9/ij dotter af kyrkoherden i Knutby församling i Uppsala stift 
Jonas Westberg och Hedvig Eleonora Kiön; 4:0 1761 '5 a med Eva 
Christina Latirin, i hennes första gifte [gift 2:0 1765 med handlanden 
Georg Nyberg\ f. 1729 ^7/3^ -j- jyyy loy^^ dotter af Gottfrid Laurin 
och Christina Stadig. — Barn: Petrus, f. 1721 '%, t ""g> Marga- 
reta, f. 1723 "/2, t 1726, begr. '/ii; Johan Carl, f. 1726 V", t 
1729 ^V^; Anna Maria, f. 1727 *V"» t ^79^ ^VV i Västervik, gift 
1:0 175. med kramhandlanden i Stockholm Peter Reincke,* f. 17 13, 
t 1769, 2:0 1768 V9 med bergsrådet Peter Christopher Bautnan, 
adlad Cederbaum n:r 2035, f. 1733, f ^795» Erik, f. 1728 ^V^o» t 
1729 ^'/s; Andreas, f. 1730 Vu t s. å. *V4» J^<^^ Christian, f. 1731 
^°/7» t 1740 'V?; Hedvig Christina, f. 1733 ^3/3, f 1802 ''Va, gift 
1756 'Vio med råd- och handelsmannen i Köping Daniel Scefbom, f. 
1729, f 1788, se nedan; Johanna Margareta, f. 1735 'V^; Jacob, f. 
1736 "/ii; Beata Sofia, f. 1740 V"» t barn; Agneta Eleonora, f. 1744 
'7/4, t ^48 "/4; Jonas, f. 1745 '% tv.; Beata Maria, f. 1745 '°/s 

♦ Sonen Peter, f. 1756, f 1785, blef adlad och adopt. Cederbaum, n:r 2035. 



Digitized by 



Google 



49 

tv., f 1747 ^5/s; IsaaCy f. 1748 ^3/3» Abraham^ f. 1750 ^3/3; Mathias^ 
f. 1752 ^7/,o, t 1756 »%; Peter, f. 1755 "A, t 1756 ^U\ Beata 
Sofia, f. 1757 "/xa, t 1768 =*3/„; Matktas, f. 1761 »Va, t s. å. ^s/7; 
^z;ä Maria, f. 1763 3/^; •[• s. å. ^^jg. 

Johan Wadsten d. y., son till rådmannen Johan Wadsten d. ä. 1735— 1752 
och Sara Medéen, var f. 1701 Vs vid Orsa bruk i Dalarne. Han blef 
efter fadern faktor för Ferna bruk i Köping samt vann burskap såsom 
handlande därstädes 1729 ^^lxo\ e. o. rådman 1735 V» och ordinarie 
rådman 1737 »V^, t ^75^ '/»o- 

Gift 1728 med Elisabet Barckman, f. 1704 i Heds socken i Väst- 
manland, f 1755 »V6» dotter af kyrkoherden i Heds församling Daniel 
Barckman och Elisabet Gisler. — Barn: Sara Lisa, f. 1731 ^^j^, f 
1 761 "/s, gift 1753 3o/jj, med handlanden i Köping Lorentz Petter 
Öhland, i hans första gifte [gift 2:0 1761 »Vs med Ulrica Groth, f. 
1739» t 1767 V4 f- 1724 'Vz, t 1769 ^V»; Johannes, f. 1733 »%, 
begr. 1738 ^4/5; Margareta f. 1735 'V^» t s. å. V?; Greta Stina, f. 
1736 "/6, t 1739 ^Vxa; Johannes, f. 1739 »7/,^, | 1798 ^7/5, hand- 
lande i Köping, gift 1763 ^^/^ med Brita Christina Junander, f. 1745 
V9, rådmansdotter från Köping; Petter, f. 1742 ^s/a» var 1755 i lära 
hos kopparslagaren i Stockholm Lorentz Jernström; Jacob, f. 1744 ^V»»» 
t 1 75 1 ^V4; Stina Maria, f. 1748 V"> t 1809 31/3, gift 1780 med 
vaktmästaren vid krigskollegium i Stockholm yij?«Ä5 Lindahl, f 1782. 

Cornelius Auiijn, f. 1694 i Gillberga socken i Södermanland, 1735—1757 
tillhörde en gammal sörmländsk prästsläkt, känd redan från början af 
1600-talet, och var son till kyrkoherden i Gillberga församling Johan 
Aulinus (f 1710) och Agnes Haning (f. 1659, f 1727). Han blef stads- 
kassör här 1728 ^°/i; båtsmanskassör s. å. ^Vs» kämnärsnotarie 1733 
^5/4; begärde afsked från stadskassörs- och kämnärsnotarietjänsterna 
1734 *V"; föreslogs å rådstugan 1735 ^^jx till erhållande af den le- 
diga vagare- och järnvräkaretjänsten, erhöll bergskollegii fullmakt härå 
s. å. ^Va> c» o. rådman s. å. Va; ordinarie rådman 1740 "V^o och tog 
då afsked från vägaretjänsten; f 1757 Vs* 

Gift 1728 ^*/xx med Anna Horn, f. 1701, lefde änka 1774. — Barn: 
Lars Fredrik, f. 1729 V4; Carl, f. 1731 V4; Anna Greta, f. 1733 
^7s; Ullricka, f. 1736 Vs; Jeremias, f. 1741 "/p, f 1767 ^Vs, ogift. 

Petter Wretmarck, f. 1703 "/»; föräldrar: råd- och handels- 1736— 1748 
mannen Daniel Aronsson och Catharina Browallia. Han vann burskap 
som handlande 1729 "9/io, blef e. o. rådman 1736 och ordinarie råd- 
man 1740 30/5; •[• 1748 ^5/„^ ogift. 

Petter Norberg, f. 1705 "Va vid Ekeby i Fellingsbro socken i 1740— 1773 
Västmanland, var son till bruksinspektören på Ekeby Magnus Norberg 
och Sofia Groll samt sonson till rådmannen Claes Norberg. Han blef 
vid unga år bokhållare på postkontoret i Köping först hos borgmästa- 
ren Olof Hisingh d. y. och sedan hos Carl Remmer samt blef efter 
den sistnämndes död postmästare 1729; vann burskap såsom hand- 
lande 1732 och köpte 1735 rådman Eneroths gård i staden för 3,000 
daler kmt; e. o. rådman 1740 ^V»©; ordinarie rådman 1742 "V»»; 

t 1773 Vxa. 

Köpings stads tjänstemän, 4 



Digitized by 



Google 



so 

Gift 1727 raed Maria Bredenberg^ f. 1693 'V4, t 17^5 *°/2» 
dotter till rådmannen Hans Bredenberg och Maria Parnient. — Barn: 
Magnus^ f. 1727, f 1789, se magistratssekreterare; Maria Sofia^ f. 
1730 Vi, t ^^^g» Anna Stina^ f. 1733 V?» t ^"g» Hedvig Eleonora, 
f. I73S "/7, t 1736; Petter, f. 1736 ^V", f 17371 begr. "/s. 
1741— 1769 Jakob HoIIström d. ä., f. 1701 ^^Ux i Köping, var son till tull- 

skrifvaren vid sjötullen Sven HoIIström (f 1727), hvilken inflyttat från 
Karlskrona samt tillhörde en släkt från Hölje by i Blekinge, hvaraf 
namnet är taget; modern hette Jacobina von Schoting (f. 1674, f 1763). 
Han vann burskap såsom handlande 1725; blef först tullskrifvare och 
sedermera tullkontrollör; e. o. rådman 1741 /s; installerad och aflade 
rådraanseden s. å. V9; ordinarie rådman 1749 ^V»; t ^7^9 Vio, sedan 
han »varit under flera år orolig till sina sinnen». 

Gift 1727 ^Vs med Catharina Ekman, f. 1707, f 1774, dotter 
af råd- och handelsmannen Anders Thoresson och Anna Groth. — 
Barn: Anna Christina, f. 1728 ^%, f 1795 V" P^ Ullvi i Köpings 
socken, gift 1749 "/g med apotekaren i Yi^dXmdct Johan Norstedt, f 
1 77 i; Svan, f. 1729 V»a, f ^730» begr. 'V^; ^^'^ Lotta, f. 1731 ^je, 
t 1732, begr. "Ao; Magdalena, f. 1733 'V", t i734, begr. =»7/io; 
Maria Margareta, f. 1735 ^^U^ V^^ ^757 V» med handelsmannen 
i Arboga Johan Cleophas, f. 1723, f 1772; Jakob, f. 1737, f 1797, 
rådman i Köping, se nedan; Carl, f. 1744 "/a, f s. å. VsJ Andreas, 
f. 1745 Vs, t 1747 'Ve; Fredrik, f. 1748 ^Ve, f 1795 »7/4, barnlös, 
handlande i Köping, gift 1774 *°/" med Inga Sofia Norberg, i hennes 
första gifte [gift 2:0 1801 ^Vö med snickaremästaren Henric Ramström, 
f. 1769 ^Vxa, t 1834 5/3], f. 1758 3%, t 1823 ^s/xo, dotter af magi- 
stratssekreteraren Magnus Norberg och Inga Elisabet Böök. 
1742— 1753 Petter Jäderstedt, f. 1701, blef borgare 1728 V^» kämnär 1735 

's/i och e. o. rådman 1742 ^V"? han synes icke hafva blifvit ordi- 
narie rådman; f 1753 Va- 
Gift 1732 med Kristina Ekebohm, i hennes tredje gifte (gift 1:0 
17 14 med faktorn Isac Groth, f 1716; 2:0 1717 ^V» med rådmannen 
Petter Brunnmark, f 1730, se ofvan), f. 1692, f 1774. 
1753— 1778 Isaac Eckman, f. 1703 =3/3 vid Norrhammars bruk i Västra 

Skedvi socken i Västmanland, härstammade från en i Dalarne och 
Västmanland vidt spridd präst- och brukssläkt, hvars svenska stam- 
fader var handelsmannen i Stockholm Pehr Eckman, f. 162 1, f 1681, 
hvilken inflyttat dit från Pommern; han var gift med borgmästaredottern 
från Köping Magdalena Hisingh, f. 1641, f 1682. Dessa makars son 
Petter, f. 1672, f 1732 *%» brukspatron och ägare af Karmansbo bruk, 
var i sitt gifte med Anna Le Moine fader till rådmannen Isaac Eck- 
man/ Denne började sin bana såsom Karmansbo bruks faktor i Kö- 
ping, blef handlande och borgare därstädes t 73 7 ^V^» kyrkovärd på 
1740-talet; e. o. rådman 1753 "%> var ordinarie rådman 1/57; t 
1778 V9. 

Gift 1:0 1744 med Christina Funck, f. 17 19 vid Västanfors bruk 
i socknen af samma namn i Västmanlands län, f 1759 ^V»» dotter af 
bruksinspektören därstädes Magnus Funck (f. 1684 på Skärviken i 
Skinnskattebergs socken, f 1759 ^% i Köping, af samma släkt som 



Digitized by 



Google 



SI 

adl. och frih. ätterna Funck) och Helena Ternsten (f. 1700 i Norr- 
bärke socken i Västmanlands län, f 1762 '% i Köping); 2:0 1760 ^Vs 
med Anna Stockberg^ f. 1722 i Hudiksvall. — Barn: Magnus ^ f. 
1745, f 1794, rådman 1 Köping, se nedan; Isaac^ f. 1747 V^» t ^7^^ 
^7/7» handlande i Köping, gift 1776 med Elisabet Dorotea Lindbom^ 
f. 1758 i Västerås, dotter af kyrkoherden i Köping Olof Lindbom 
och Christina Catharina Hulphers; Anna Christina^ f. 1748 ^V?» t 
1749 9/6» Petrus^ f. 1749 Vs, t 17^7 Vs» ^örst sergeant vid Västman- 
lands regemente, sedermera handlande i Köping, gift 1785 ^V^ med 
Regina Elisabet Junander, f. 1757 V»» rådmansdotter från Köping; 
Olof, f. 1751 ^%, t 1753 "A; Carl, f. 1753 »6/3, t 1755; ^^^^^^ 
Catharina, f. 1756 ^9/^; Christina Margareta, f. 1757, f ^7^9» g^^^ 
1780 med rådmannen Johan Gustaf Hjelm, f. 17 51, se nedan; Anna 
Rebecka, f. 1761 "A, tv., f 1762 s/s; Ulrika, f. 1761 "A tv., f s. å. 
^V"; Johanna, f. 1762 ^Vs- 

Mårten Ahlander, f. 17 14 3o/„ vid Ortala bruk i Roslagen, var i753— 1796 
son till bruksarrendatorn först vid Ortala, sedan 17 19 vid Koskis bruk i 
Finland Martin Alander (f. 1676, f 1748, son af borgmästaren i Sunds- 
vall Johan Georg Alander) och Johanna Lucia Westberg. Handlande 
i Köping; t. f. stadskassör 1747; ordinarie stadskassör 1753 ^V»» c- o- 
rådman s. å. ^Vs» ordinarie rådman 1757 ^Vio> afsade sig stadskassörs- 
tjänsten 1779 'Vs» vald härtill ånyo 1781, men begärde åter afsked 
härifrån 1785 ^V«- Han var stadens ombud vid riksdagen 1756; f 

1796 "/xa. 

Gift 1:0 1736 '/s med Catharina Gertrud Eckman, f. 1711 ^V" 
vid Karmansbo bruk, f 1750 'V7? dotter till brukspatronen Petter Eck- 
man och x\nna Le Moine samt syster till rådmannen Isaac Eckman; 
2:0 1786 V" ^^^^ Brita Christina Wicander, f. 1743 "V^» t ^79^ 
9/1» dotter af kyrkoherden i Arboga Lars Wicander och Margareta 
Ekling. — Barn: Mårten Wilhelm, f. 1737 ^3/5^ -j- före fadern, hand- 
lande i Norrköping; Petter Ludvik, f. 1738, f s. å., begr. 3/^0; Olof 
Reinhold, f. 1739 'V^o, f 18 10 Vö i Köping, ogift, kapten vid arméns 
flotta; Johan Fredrik, f. 1742 "V^» t s. å. ^Va; Petter Fredrik, f. 1743 
^%, t späd; Peter Fredrik, f. 1744 "/a, f s. å. V^; Ulrika, f. 1746 
3/10, j barn; Anna Catharina, f. 1748 V^o» t '749 ^V^. 

Ägidius Esseen, f. 171 1, var son till postkommissarien Erik i757— ^774 
Esseen (f. 1662, f 1742, kyrkoherdeson från Sala) och dennes tredje 
fru Elisabet Strauch. Han var först faktor i Köping; vann burskap 
som handlande 1736 ^9/5 och blef stadsfiskal 1756, från hvilken be- 
fattning han afgick, då han valdes till e. o. rådman 1757 30/9 efter 
rådman Aulijn; ordinarie rådman. Död 1774. 

Gift 1736 V? n^ed Christina Elisabet Bränder, f. 1718 ^^8, f 
1769 "/7, dotter af rådmannen Fredrik Bränder och Maria Elisabet 
Sahlman. — Barn: Carl Erik, f. 1738, f 18 12, rådman, se nedan; 
Fredrik, f. 1740 ^V"; Elisabet Charitas, f. 1742 ^%o» t '744 ^V"*» 
Christina, f. 1744 s/io» t '^'^ '^/^^ änka, gift med grosshandlaren 
Söderström i Göteborg; Martin Magnus, f. 1747 *9/i> t s. å. 'VsJ 
Edvalda, f. 1748 V^o» t '749 %; Mamertus, f. 1750 "/s, f '75^ 
'5/7; Mathias, f, 1752 ^Va, t ^777 V?» ogi^, handlande och faktor i 



Digitized by 



Google 



52 
Köping; Ulrika^ f. 1755 Vs, t s. å. '%; Johanna^ f. 1758 =»V8| t 

1759 'Va; <^/^/, f. I761 ^Vxa, t 1768 ='3/„. 

Olof Bränder, f. 1724 Vq» var son till rådmannen Fredrik Brän- 
der och Maria Törnberg. Handlande och rådman, men afgången från 
rådsämbetet före 1774; f 1799 *Vi» barnlös. 

Gift 1770 /la med Emerentia Juliana Unéer^ f. 1740 3%o, i* 
1787 *V"> dotter af ryttmästaren Samuel Andreas Unéer och Birgitta 
Emerentia Browallia, kyrkoherdedotter från Köping. 
1758— (1774) Emanuel Sonneman d. ä,, f. 1718 Va i Stockholm, var hand- 

lande i Köping; e. o. rådman 1758 3^/5 efter Ahlander men hade tagit 
afsked före 1774; f 1792 V"- 

Gift 1750 med Rebecka Groth^ f. 1730 i Söderbärke socken i 
Västmanland, f 1809 "V^- — Barn: Sara Margareta, f. 175 1 s^/g, •]- 
1793 9/"> gift 1:0 1771 "/" "^^^ apotekaren i Köping Hindrich 
Faschen Fohl, i hans andra gifte [gift 1:0 1764 V» ^^^ Maria Mo- 
lin^ i hennes andra gifte (gift i:o 1759 ^je med källarmästaren Anders 
Langstedt, f. 1734 3x/,, | 1760 'VO, f. 173» Vs, t 1769 '^4 f. 1730 
i Pommern, f 1775 "A» 2:0 1786 'Vs P^ makens dödsbädd med 
likaledes apotekaren i Köping Carl Wilhelm Scheele^ f. 1762 9/" i 
Stralsund, f 1786 ^'Vs =>i lungsoti enligt dödboken, den världsberömde 
kemisten; 3:0 1788 'V" ni^^ ^^ båda föregående männens efter- 
trädare som apotekare i Köping Mathias Georg Bolchow^ i hans första 
gifte (gift 2:0 med Hedvig Catharina Lindbergh f. 1770 i Lennäs 
socken i Nerike, f 18 14 ^Vs» hvilken >conserverade» apoteket i Kö- 
ping genom giftermål med två af mannens efterträdare), f. 1753 i 
Rostock, f 1804 Va; Emanuel^ f. 1754, f 1817, rådman, se nedan; 
Catharina Lovisa^ f. 1755 ^Vp» f s. å. /ix; Johanna Fredrika^ f. 1757 
^9/8) t ^^3^ ^Vi3j gift 1784 V4 n^cd fabrikören och rådmannen Cdir-/ 
Olof IViberg, f. 1751, f 1816, se nedan; Gustaf va Carolina^ f. 1759 
=^76 tv., f 1808 ^^6, gift 1789 ^Vio med handlanden i Köping Gustaf 
Eckman^ f. 1766; Johan Henrik^ f. 1759 "V^ tv., f s. å. V"» Ulrika 
Albertina^ f. 1760 ^V"» gift 1787 3/3 i Stockholm med handlanden 
därstädes Anders Thorell; Kristina Elisabet^ f. 1762 3/7, -j- 1829 "V9» 
gift 1795 "3/8 i Norberg med rektorn för Köpings skola Carl Gustaf 
Svedbergs f. 1752 "V" pä Gäsjö bruk i Norbergs socken, f 1810 "3/^0 
i Simtuna socken i Västmanlands län; Maria Lovisa^ f. 1764 3/3, •}• 
s. å. ^3/p^ »af amman förqväfd»; Rebecca Charlotta^ f. 1766 'V^» t ^7^7 
=^Va; Sofia Magdalena, f. 17 68 'Vs, t s. å. ^V^o. 
iy69?_i783 Hercules Philip Strangh, sonson till rådmannen i Köping 

Robert Strangh och son till borgaren därstädes biukspatronen Jakob 
Strangh och Maria Cederborgh, föddes 1731 ^Va pä Gisslarbo bruk i 
Odensvi socken i Västmanland. Han blef borgare i Köping och råd- 
man, troligen efter J. HoUström 1769, men tog afsked från råds- 
ämbetet 1783; ägde Gisslarbo bruk, men var mantalsskrifven och 
bodde i Köping; f 1800 V9 i nämnda stad och begr. i Odensvi kyrko- 
gård s. å. 9/io; ogift. 
(1774)— 1784 Bengt Junander, f. 17 15 i Nyköping, inflyttade hit och vann 

burskap såsom karduansmakare ; var rådman här 1774; f 1784 ^4» 



Digitized by 



Google 



53 

Gift 1743 'Vs rocd Anna Öhman^ i hennes andra gifte (gift 1:0 
1733 med borgaren i Köping Nils Ström)^ f. 1712 ^%» t ^7^7 "A, 
dotter af borgaren Petter Öhraan och Maria Larsdotter. — Barn: Anna 
Catharina^ f. 1744 "/4, f 1811, gift 1:0 1765 *%i med kollegan vid 
vid Köpings pedagogi, sedermera komministern i Björksta församling 
i Västerås stift Anders Westgren^ f. 1713 *V", f 1792 ^V"» 2:0 med 
läderhandlanden i Västerås C. J, Hansson; Brita Christina^ f. 1745 
V9» gi^^ 1763 'Vs n^ed handelsmannen i Köping Johan Wadsteny 
f- 1739 ''Vxo, t 179S 'Vs; Beata Greta, f. 1747 "/la, f 1808 s/x, i 
Köping, gift 1769 ^V^o med komministern i Malma, sedermera kyrko- 
herden i Bro församling af Västerås stift Petrus Sandberg, f. 1734 Vs 
i Köping, t 1805 "/u; Anders, f. 1750 9/7, t ^753 'V?; *Saw2/^/, f. 
1752 ^V»; Bengt, f. 1755 Vio; Regina Elisabet, f. 1757 V», flyttade 
såsom änka till Arboga 1832, gift 1:0 1785 ^V^ «ied handlanden i 
Köping Petter Eckman, f. 1749 s/s» t ^7^7 Vs» 2:0 1789 '9/4 "^^^i 
råd- och handelsmannen Eric Stenberg, f. 1750, f 1827, se nedan; 
Petter, f. 1758 V"» t ^791 *^Ao» borgare och karduansmakare i Kö- 
ping, gift 1788 med Elisabet Löfborg, i hennes första gifte (gift 2:0 
1793 Vö "^ed s. m. adjunkten Eric Stenberg, f. 1766 "/a i Falun, f 
1798 "3/3)^ f. 1763 "/i, t iSii V", dotter till rådmannen Eric Löf- 
borg och Hindrina Hellerstedt. 

Olof Aureil, f. 1730 ^% i »Södermanland» tillhörde en gammal 1775— 1797 
ansedd släkt, känd sedan slutet af 1400-talet, var son till löjtnan- 
ten vid Västgöta kavalleriregemente Jonas Aurell och Maria Törnberg. 
Han tituleras »kommissarie»; blef kämnärsprseses och rådman 1775 ^V^J 
t 1797 '%. 

Gift 1:0 1 771 *V" ined ^ru Martha Kristina Lindberg, f. 1748 
i Västergötland, f 1791 V"> 2:0 1794 "V^ ™€d Christina Enelius, i 
hennes första gifte [gift 2:0 1800 V" ^^^^d Nils Petter Lindbohm, i 
hans första gifte (gift 2:0 18 10 *V" va^d Johanna Maria Söderqvist, 
f. 1780 »3/,, I 1850 "/lo, rådmansdotter från Köping), f. 1768 =^7/3 i 
Svennevads socken i Örebro län, f 181 5 Vq» först inspektor i Björ- 
skogs socken i Västmanland, sedan faktor i Köping (omkr. 1802)], f. 
1771 Vö 1 Hellestads socken i Östergödands län, f 1803 "/"• — 
Barn: Olof Magnus, f. 1773 3©/^^ f '79^ ''Va; P^^^^ Olof, f. 1795 
'V4, t 1S26 V"» ogift? handlande i Köping; Jakobina Christina Caro- 
lina, f. 1797 "A, t 1798 ^°/s. 

Eric Löfborg, f. 1730 i Ramsbergs socken i Västmanland. 1775—1785 
Handlande; rådman 1775, installerad och aflade sin rådmansed s. å. 
-A; t 1785 *Vxo. 

Gift 1760 ^7/5 med Hindrina Hellerstedt, f. 1735 ^V'» t ^^oi 
^V?» dotter af stadssekreteraren Carl Hellerstedt och Hindrina Beck- 
man. — Barn: Maria, f. 1761 ^V»? t 1820 V?» g>^t 1781 "V^ med 
häradsskrifvaren i Strömsholms fögderi yi?^^;^ Gustaf Branting, f. 1750, 
t 1783; Eric, f. 1762 7/3, t 1764 %; Elisabet, f. 1763 "/i, f 1811 
s/xa, gift 1:0 1788 med karduansmakaren Petter Junander, f. 1758, f 
1 791, 2:0 1793 Vö med s. m. adjunkten Eric Stenberg, f. 1766 "/a, 
t 1798 'Va; C^r/, f. 1764 7/,, f 1766 ^3/6; ^r/V, f. 1765 '3/,, I s. å. 
V7; Hindrina, f. 1766 "/lo, f 1842 s/s, gift 1:0 med iV. N, Walle- 



Digitized by 



Google 



54 

riuSy f före 1829; 2:0 med sladsfiskalen i Köping Carl Fredrik Ahl- 
bom^ f. 1787, f 1832, se stadsfiskaler; Ulrika^ f. 1767 *%; Katarina 
Kristina^ f. 1768 *V"i var gift 1801 med brukspatronen Thom, R. 
Linnman; Sofia Magdalena^ f. 1770 "9/"» t ^771 'V»; -^<?/^/' Gustav^ 
f- 1773 *Vi» var 1 80 1 igrossörsbokhållare». 

1775-1788 Daniel Saefbom, f. 1729 ^5/9 i Stockholm. Handlande; rådman 

samt installerad och aflade sin rådmansed på samma gång som den 
föregående 1775 '%• Han arrenderade kyrkans tegelbruk i Köpings 
socken och ditflyttade 1782; f 1788 V» därstädes. 

Gift 1756 *V'o n^^d Hedvig Christina IVaselius, f. 1733 ^Vs» f 
1802 ^Va> dotter till handlanden Jonas Waselius och hans tredje hustru 
Anna Maria Westberg. — Barn: Mathias, f. 1757 30/3, -j- 1793 "V"» 
»fraktvagnskommissarie» i Köping, gift 1780 V»o n^^d Anna Catharina 
Norstedt^ f. 1753 ^V» i Kalmar, dotter af apotekaren därstädes Johan 
Norstedt och Anna Christina Hollström, rådmansdotter från Köping; 
Anna Margareta^ f. 1758 'V^» var vid bouppteckningen efter modem 
1802 gift med trädgårdsmästaren i Stockholm Johan Hult; Carl Da- 
niel^ f. 1760 ^Vs, kallas 1802 porträttmålare i S:t Petersburg; Maria 
Christina^ f. 1761 V'©» var 1802 gift med mältaren i k\\>o%2i Johan 
Holmström; Johanna Gustajva^ f. 1763 ^^s, var 1802 änka efter svärds- 
fejaren vid Vira bruk i Uppland /V//r Wahlberg; Hedvigs f. 1767 "/71 
gift med kronolänsmannen GustaJ Schenmark; Johan Christoffer^ f. 
1769 ^Va» t före 1802, ogift; Gustajva Vilhelmina^ f. 1773 Vs, lefde 
ogift 1802. 

1775— 1788 Magnus Norberg blef rådman 1775. Se magistratssekreterare. 

1778— 1781 Jakob Hollström d. y., f. 1737 "/", var son till rådmannen 

Jakob Hollström d. ä. och Catharina Ekman. Handlande; valdes till 
rådman 1778 ^V"; erhöll fullmakt å tjänsten 1779 'V» och installera- 
des s. å. "/2; tog afsked från rådsämbetet 1781 /s; f 1797 ""V". 

Gift 1:0 1764 med Anna Katarina Kumblceus^ f. 1748 i Stock- 
holm, f 1790 V?; 2:0 1 791 ^V" "^ed Anna Charlotta Lampadius^ i 
hennes första gifte [gift 2:0 1799 3i/x i Kungsör med Per Reuterhell^ 
^- 1755 '%2 vid Björk i Köpings socken, f 181 5 V» i Köping, in- 
spektor], f. 1772 9/5 i Stockholm, f 1849 ^V? i Köping, -t- Barn: 
Johan Jacob ^ f. 1766 ^Vs» t 1802 ^4» svagsint, dränkte sig i ån nedan- 
för Byslättsgrinden, återfanns s. å. ^% och blef enligt kämnärsrättens 
dom »ärligen» begrafven s. å. "/s; Carl Friedrich^ f. 1769 ^V»o» "f 
1772 V4; AdolJ Fhilipp^ f. 1773 *%; faktor omkr. 1800 och slutligen 
källarmästare i Köping, f 1823 ^V^» gi^t '799 ^%a *^ed Wilhelmina 
Fahlberg^ i hennes första gifte [gift 2:0 1824 "/s med traktören och 
spann mälshandlanden i Köping Johan Jacob Fabritius^ i hans första 
gifte (gift 2:0 1837 ^5/5 iif^ed Carolina Maria Brogren^ f. 1804 ^Va i 
Hjulsjö socken, f, dotter af ekonomidirektören N. N. Brogren och 
Hedvig Catharina Gravander, f. 1778 ^^l^ i Nora, flyttade till Arboga 
jämte dottern 1843 3/^0), f. 1785 'V^, t 1^4^ Vs], f. 1781 ^°/s i Tors- 
hälla, t 1836 ^5/4; ^^^^ Catharina, f. 1776 ^7/2, f 1788 3o/„; C-Ärr- 
Mina Sojia, f. 1779 ^9/7» f 1780 '%<>; Jakobina Charlotta, f. 1792 s/^i, 
t 1 83 1 ^Vsi gift 18 13 ^V" "3^^ vågmästaren och organisten Johan 
Fredrik Björkman, f. 1788, f 1830, se vågmästare; Oliua Elisabet^ 



Digitized by 



Google 



55 

f. 1796 ^jio på Ullvi i Köpings socken, gift 181 5 *V" ^ed handels- 
mannen i Köping Fehr Ceder, f. 1786 7^ i Heds socken i Väster- 
ås län. 

Magnus Eckman, f. 1745 ^»Vs. var son till rådmannen Isaac 1781—1794 
Eckman och Christina Funck, Handlande; e. o. rådman 1781 V^o 
och ordinarie rådman 1784 ^Vr ^^^r Junander; f 1794 *%• 

Gift 1 77 1 30/3 med Margareta Beata Hjelm^ f. 1753 i »Småland», 
syster till rådmannen Johan Gustaf Hjelm. — Barn: Fehr Isaac^ f. 
1772 s/s; Elisabet Margareta^ f. 1773 ^V"; Christina Charlotta, f. 
1775 ^9/1» Juliana Rebecka, f. 1776 ^VsJ Johan Magnus, f. 1777 *7/„^ 
t 1778 ^5/7; Gustaf Adolf, f. 1779 "A> t 1782 Va; Beata Sofia, f. 
1 781 ^5/9» flyttade till Arboga 1847, ogi^t; Gustaf va Fredrika, i. 1783 
"/s; /7/r//^öJ Z^z;/^d5, f. 1784 ^Vp, t 1785 "A; Olof Fredrik, f. 1785 
=^V"; Maria Lovisa, f. 1787 V"» t ^793 "A* 

Pehr Arhusius, härstammande från en gammal prästsläkt inom 1783— 1694 
Västerås stift, känd sedan slutet af 1500-talet, och son till kommi- 
nistern i Gunnilbo församling Johan Arhusius och Anna Christina Fel- 
lenius, föddes 1745 ^^jx i Ljusnarsbergs socken. Han vann burskap 
såsiom handlande här på 1770-talet, blef kyrkovärd omkring 1780 och 

e. o. rådman efter H. Ph. Strangh 1783 samt uppflyttades till ordinarie 
rådman 1785 9/5, sedan genom ny aflöningsstat af 1784 V" stadgats 
att magistratens antal skulle ökas med två ordinarie ledamöter; f 
1794 ^Vxo. 

Gift 1:0 1774 ^V4 n^cd Maria Elisabet Brickman, i hennes andra 
gifte [gift 1:0 1765 med läderhandlanden i Köping Fehr Scevelin, f. 
1738, t 1773 "/all f- 1746 '%, t 17.88 3%, dotter af svarfvare- 
mästaren Olof Brickman och Catharina Öhman; 2:0 1789 ^s/s i^^cd 
Maria Christina Widberg, f. 1755 ^Vs i Vasa stad i Finland. — 
Barn: Feter Olof, f. 1775 "/s, f ^776 'V^; Anna, f. 1777 ^^V^, t 
1784 Vs; Helena Elisabet, f. 1778 '/lo, f 1780 ^^^^\ Sara Regina, 

f. 1779 Vxa, t 1788 7/9; Johan Jacob, f. 1783 5/7, t 1838 "/ix, 
kopparslagareroästare, gift 1:0 181 7 ^Ixz med Brita Haglund, f. 1782, 
f 1827 ^4/7, 20 1828 *7/8 wied Christina Charlotta Sommargren, f. 
1803 7/6 i Stockholm, f 1859 V»©; Margareta Christina, f. 1785 ^3/^, 
t s. å. ^^V"? Susanna Gustaf va, f. 1786 30/,^, t 1788 »9/9; <^^''^ ^''^*'^» 
f. 1788 ^5/55 t s. å. V?; Maria Catharina, f. 1791 V^, t ^79^ 'Vp* 

Carl Erik Esséen, f. 1738 *3/„; föräldrar: råd- och handels- 1785— 1812 
mannen Ägidius Esseen och Christina Elisabet Bränder. Handlande 
och faktor i Köping; vald till rådman efter Junander 1785 Va» erhöll 
landshöfdingens fullmakt på sysslan s. å. ^V^J installerades och aflade 
sin rådmansed s. å. "Vs; t ^812 ^j%. 

Gift 1:0 1773 *V»o "^^d Magdalena Catharina Ekman, f 1774, 
dotter till handlanden i Köping Anders Ekman (f. 1705, f 1750 ^9/5 
och son till rådmannen Anders Toresson) och Anna Maria Barckman; 
2:0 1775 ^Vio med Susanna Catharina Kumblin, i hennes andra gifte 
[gift 1:0 1769 *V9 "^^d stadsfältskären i Köping Fetter Fridsberg, f. 
1727, f 1773, se stadsläkare], f. 1747, f 1778 ^V»» dotter af kyrko- 
herden i Gunnilbo församling Erik Kumblin och Maria Hellenius; 3:0 
1779 "^€<^ Maria Margareta Tillceus, f. 1756 /; i Söderbärke socken, 



Digitized by 



Google 



56 

dotter till kyrkoherden därstädes Andreas Tillaeus och Anna Setraeus. 
— Barn: Christina Emerentia^ f. 1774 ^^/s; Susanna Catharina^ f. 
1778 ^Va» flyttade 1836 till Bergs socken, gift 18 12 ^3/io nded x^å- 
mannen /oÅan Fredrik Winterqvist^ f. 1787, f 1826, se nedan; An- 
ders Olof, f. 1780 =»3/5, •[• 1786 =»9/0; ^''Ä^J^ Christina, f. 1781 'Vs, t 
1786 V4; ^ör/ ^r/>&, f. 1782 V7, t 1786 ^7/4; Elisabet Margareta.L 
1784 *Va, t 18 1 6 "/4, gift 181 2 V» nied stadsläkaren i Köping, pro- 
fessor Johan Lars Ringensson, f. 1780, f 1855, se stadsläkare; Carl 
Anders, f. 1786 »^/g, f 1787 »V»; ^^fl^w]?- Charlotta, f. 1789 9/3» t 
1879, gift 18 16 'Vs ™c^ sin fyrmänning, kryddkramhandlanden i Stock- 
holm Gustaf Esseen, f. 1779 ^^4 i Köping, f 1847; •S'^d5 Ulrika, f. 
1792 *5/«i t 1869, gift 1 81 7 *3/6 med vice häradshöfdingen, sedermera 
lagmannen i Västemorrlands lagsaga R.N.O. Johan Wretman, f. 1789 
'Vxo, t 1856; Carolina, f. 1797 "A, f» gi^ i^^^ 'Vs med kyrko- 
herden i Västra Skedvi församling af Västerås stift Johan Petter Lejd- 
ström, f. 1787 ^Vs, t 1858 ^Vxa. 

1786— 1809 Anders Enochsson Söderqvist, f. 1743 '3/^ i stora Mellösa 

socken i Örebro län; hade varit fältväbel vid Västmanlands regemente, 
då han blef vice stadsfiskal i Köping 1770 och ordinarie 1774. Råd- 
man 1786 ^V»; samtidigt hemställer magistraten på Söderqvists be- 
gäran, att han måtte få behålla stadsfiskalssysslan, hvilket beviljas. 
Från s. å. ^l^ erhåller han dock för sjukdom tjänstledighet från denna 
syssla till 1798 "V^» då magistraten anhåller hos landshöfdingeämbetet, 
att dåvarande vikarien, Wiberg, som sedan 1789 skött tjänsten utan 
lön, måtte konstitueras till ordinarie stadsfiskal. Vid riksdagen i Norr- 
köping 1800 var Söderqvist stadens riksdagsman; föreståndare för 
auktionskammaren. Död 1809 3/^. 

Gift 1773 'V^o med Johanna Magdalena Svanström, f. 1755 ^V" 
i Kungsör, f 1812 Vr* — Barn: Enoch Johan, f. 1774 Tj%, f 1839 
5/2, komminister i Norrbärke församling i Västerås stift, gift 1:0 181 . 
med Beata Christina Hillbom, f. 1786, skild från henne; 2:0 1823 ^Vs 
med Gustaf va Fredrika Elisabet Norgren, f. 1790 ^Vs» Edla Re- 
gina, f. 1777 *Vx> t s. å. V4; Johanna Maria, f. 1780 "^^jx, f 1850 
'Vio» gift 18 1 o ^3/„ med faktorn Nils Petter Lindbohm, i hans andra 
gifte [gift 1:0 1803 V" med Christina Enelius, i hennes 2:a gifte (gift 
1:0 1794 *3/x med rådmannen Olof Aurell, f, 1730, f 1797, se ofvan), 
f. 1 77 1 s/6, t 1S03 "/"], f- 1768 »7/3, t 181 5 V9; Charlotta Lovisa, 
f. 1783 »Vi» t 1818 ^Vs» gift 1805 »4/5 med xMmdJWitn Daniel Svan- 
ström, f. 1 761, f 1 84 1, se nedan. 

1788— 1791 Carl Johan Mörtling, färgerifäbrikör, valdes till rådman 1788 

»V9 «fter M. Norberg; f 1791. 

1790— 1796 Johan Gustaf Hjelm, f. 17 51 i Småland, vann burskap som 

handlande här 1778 »%. Han blef i hörjan af 1780-talet auktions- 
notarie och sedermera underexekutor samt förordnades 1786 V? till 
vice stadsfiskal för Söderqvist, hvilken befattning han uppehöll till 
1789 7/", då han valdes till rådman efter Saefbom. Därjämte blef 
han stadskassör 1792. Är 1796 tog han afsked från all? sina befatt- 
ningar utom rådmanstjänsten, om hvilken »han lofvade att framdeles 
yttra sig», och flyttade till Vik i Söderbärke socken. Följande år 



Digitized by 



Google 



57 

Va och Vs skrifver magistraten till honom angående hans rådmanstjänst, 
men då intet tillfredsställande svar erhålles, förklaras han afsatt, och 
rådmansval förrättas efter honom 1797 *V4« Han synes därefter varit 
bosatt dels i Vik och dels i Sala samt lefde ännu 1809. 

Gift 1:0 1780 V" med Christina Margareta Ecktnan^ f. 1757 V^^, 
t 1789 ^^9» dotter af rådmannen Isaac Eckman och Christina Funck; 
2:0 1790 V7 nic<^ Anna Helena Antar k^ f. 1771 ^^jxo i Söderbärke 
socken. — Barn: Carl Petter^ f. 1791 ^V^o» Gustaf Adolfs f. 1793 
^Va; Olof Fredric, f. 1795 "A? ^^^^ August, f. 1796 *3/8, alla dessa 
i Köping; Pehr Gustaf, f. 1798 'V^o i Nerikes Kils socken, f 1861 
Vixi vågmästare, se nedan. 

Fredrik Tillée, tillhörande den gamla ansedda prästsläkten Til- 1791— 1819 
laeus, känd sedan slutet af 1500-talet, var son till kyrkoherden i Kö- 
ping Olof Tillaeus och hans första fru Catharina Aulaewill.* Han 
föddes 1749 i Stockholm, hitkom såsom handlande på 1770-talet, blef 
stadskassör 1785 V4 och kyrkovärd; rådman 1791 ^^lx% efter Mörtl ing 
och afgick följande år från stadskassörstjänsten; innehade befattningen 
såsom charta sigillata-försäljare t. o. m. år 1809. Död 18 19 ^V»»» 

Gift med Hindrica Lovisa Tavelin, f. 1762 *9/s * Stockholm, f 
1824 ^Vs i Köping. — Barn: Anders Fredrik, f. 1793 "Vr» handlande 
i Köping, f 1824 V»o» ogift; Catharina Lovisa, f. 1796 ^^1%, f 1797 
V4; Lovisa Fredrika Carolina, f. 1799 Vi> t 1801 ^4 5 Carl Martin, 
f. 1 80 1 '5/4» ^är Olof, f. 1804 Va» först båtkarl, sedan matros och 
slutligen arbetskarl, f 1856 "/xa, barnlös, gift 1834 3%o med Chri- 
stina Olsdotter, i hennes andra gifte (gift 1:0 181 5 ^9/3 med afskedade 
grenadjären Lars Lindholm, som afhände sig lifvet genom hängning 
1831 ^9/0, f- 1792 ^Vi i Björskogs socken, f 1859 5/4» 

Carl Olof Wiberg, f. 1751 tj^ i Köping. Föräldrar: tobaks- 1795— 1816 
fabrikören därstädes Johan Wiberg och hans andra hustru Catharina 
Elisabet Re^mer. Wiberg var tobaksfabrikör och nummerlotterikollek- 
tör, då han 1790 antogs till vikarie för stadsfiskal Söderqvist under 
dennes sjukdom; valdes till rådman 1795 ^^U och blef ordinarie stads- 
fiskal 1798 »Vs. 

Här må nämnas några ord om den under senare hälften af 1700- 
och i synnerhet i början af 1800-talet mest betydande fabriksanlägg- 
ningen i Köping, nämligen tobaksfabriken. Anlagd på 1750-talet af 
ofvannämnde Johan Wiberg, öfvertogs den efter hans död 1781 af 
sönerna Carl Olof och Gustaf samt efter den sistnämndes död 1792 
af Carl Olof ensam till 1806 V?» då denne öfverlät sin rättighet till 
tobaksspinneri tillverkningen till dåvarande adjutanten, sedermera öfver- 
jägmästaren och R.W.O. P. G. W. von Unge. Denne verksamme man 
— han inrättade dessutom efter vederbörligt tillstånd 181 1 en strump- 
och mössfabrik i staden — satte nytt lif i tobakstillverkningen, hvilken 
uppdrefs betydligt. Men jordmånen kring staden var icke riktigt lämp- 
lig för tobaksodlingen, konjunkturerna blefvo dåliga, och 18 19 var 

* Hon var dotter till den bekante justitieborgmästaren i Stockholm R.N.O. 
Peter Aulaevill, som påstås varit son till konung Karl XI och som erhöll adliga 
privilegier — sönerna adlades under namnet von Aulaewill — och Anna Maria 
Spect. 



Digitized by 



Google 



58 

fabrikationen i aftagande och upphörde så småningom under år 1820. 
Sistnämnda år gjorde von Unge konkurs och flyttade i oktober till 
Stockholm, och under det följande året utlystes auktion å hans fasta 
egendomar och fabrikerna, hvarest tillverkningen uppehölls af sysslo- 
männen i konkursen. Med 1821 års slut hade dock all tobak still verk- 
ning upphört. 

Wiberg dog 18 16 V4. 

Gift 1784 V4 ™ed Johanna Fredrika Sonneman^ f. 1757 ^»/s, t 
1 036 *V"» dotter till råd- och handelsmannen Emanuel Sonneman och 
Rebecca Groth. — Barn: Johanna Rebecca^ f. 1785 V^» t ^793 ^Vs» 
Emanuel, f. 1786 "/a, f »• å. Vs; Carl Wilhelm, f. 1787 "/a, f 1789 
7/3; Johan Gustaf, f. 1788 Ve» t s. å. ^Vj; Carl Ulrik, f. 1789 ^3/^, 
t 1790 ^3/3; Ulrika Sofia, f. 1791 "A, t 1868 "A, gift 1823 ^3/^ 
med f. d. föltväbeln, läderhandlanden i Köping Johan Hagström, f. 
1789 "% i Stockholm, f 1843 V»»» Maria Lovisa, f. 1792 ^4» t ^793 
"A; (9/^7/ Fredrik, f. 1793 ^V^, t 1843 "/s, ogift, handlande i Kö- 
ping; Pehr Conrad, f. 1795 ^Vs» t ^^37 "A» ogift, handlande i Kö- 
ping; Carl August, f. 1800 "Vr» t ^^^^ ^V^, handlande i Köping, gift 
1827 =5/" med Christina Catharina Humble, f. 1801 "V^i t 1^49 ''V"» 
dotter af tullinspektören och rådmannen Jonas Humble och Christina 
Gustafva Hedin. 
i795_i8i7 Emanuel Sonneman, d. y., f. 1754 3°/^^ var son till rådman- 

nen med samma namn och Rebecca Groth. Handlande; rådman 1795 

'3/,; t 1817 5/8. 

Gift 1786 Vii med Margareta Sofia Norstedt, f. 1768 Vs i Len- 
näs socken i Örebro län, f 18 14 V^- — Barn: Sofia Rebecca, f. 1787 
V9» gift 181 7 5/10 med urmakaren Anders Lundvall, f. 1790 ^^9 i 
Fellingsbro socken; Lovisa Albertina, f. 1789 ^V»*» Emanuel^ f. 1790 
"/s, f s. å. "V^o; Maria Fredrika, f. 1798 ^^ 1 1-, Julius Ferdinand, f. 
1809 'Vx«- ^ 

1 797—181 7 Jonas Humble, son af jägmästaren Sven Humble och Katarina 

Karlström, var född 1769 5/3 i Moheda socken i Småland och tillhörde 
»en gammal sedan 1500-talet med Torp som. stamgods där bosatt släkt». 
Student i Uppsala 1789 V^o; aflade hofrättsexamen 1792; ausskultant i 
Svea hofrätt s. å. Han var tullinspektor i Köping, då han 1797 "/4 
valdes till rådman där, i hvilken tjänst han kvarstod äfven sedan han 
1805 bosatt sig i Munktorps socken. År 1809 tjänstgjorde han som 
kapten vid landtvärnet men blef ånyo tullinspektor 1812. Åri8i7 *V4 
insänder magistraten till landshöfdingeämbetet Humbles afskedsansökan 
från rådmanstjänsten samt tillstyrker densamma, dock »utan någon 
Rådmannen Humble tilläggande rättighet till halfva lönens årliga upp- 
bärande, sedan bemälde Rådman på flera år Rådmanstjensten icke be- 
stridt och stadens intrader utomdess inga pensionsafgifter tillåta». Han 
återinflyttade till staden 1822 samt sökte 1825 utan framgång stads- 
fiskalssysslan efter Getzhult; han erhåller då det vitsordet af magistra- 
ten, »att han väl icke saknar skicklighet i kunskapsväg framför öfriga 
medsökanden, men han saknar den i utöfning förmedelst sin fallenhet 
för starka drycker och genom sitt kända hetsiga lynne». Humble 
flyttade 1827 från Köping och dog på Äskas i Småland 1829 ^4- 



Digitized by 



Google 



59 

Gift 1800 */3 med Christina Gustaf va Hedin, f. 1777 *V" i 
Kräklinge socken i Örebro län, f 1873 Vs i Köping, i den höga ål- 
dern af 95V2 år, dotter af vice häradshöfdingen, godsägaren Gustaf 
Wilhelm Hedin och friherrinnan Gunilla Christina von Diiben. — Barn: 
Christina Catharina, f. 1801 ^V^, t 1849 "/n, gift 1827 ^V» nied 
handlanden i Köping Carl August Wiberg, f. 1800 ^7/?? t ^^^^ "A; 
Carl Wilhelm, f. 1802 ^Vxi, t "»g; ^-^^^ '>^^''^''^» f- 1804 ^V^o i Munk- 
torps socken, fanjunkare vid Västmanlands regemente; bodde i Kol- 
bäcks socken 1857; Gunilla Gustafva, f. 1806 "/lo, f 1899=^3/0» gjft 
1838 ^7/10 i^ed rådmannen Zö'r^ Fägersten, f. 1793, t 1861, se nedan; 
Anna Sofia, f. 1809 ^s/s i Munktorps socken, lefde änka 1873 Vs» 
gift med N, N, Ödinan i Ronneby. 

Eric Stenberg, f. 1750 i Björksta socken i Västerås län. Hand- 1797— 1827 
lande i Köping; rådman 1797 ^^4; t 1837 ""Vé. 

Gift 1789 ^9/4 iwed Regina Elisabet Junander, i hennes andra 
gifte (gift 1:0 med handlanden Petter Eckman, f. 1747, f 1787), f. 
1757 7/ij flyttade till Arboga 1832, dotter tillråd- och handelsmannen 
Bengt Junander och Anna Öhman. — Barn: Bengt Eric, f. 1790 5/4» 
handlande i Arboga, gift med Johanna Gustaf va NaijstrÖm; Britta 
Helena, f. 1792 ^Vs; Carl Gustaf, f. 1794 ^^ji, flyttade såsom bok- 
hållare till Örebro 1813, sedermera handlande i Arboga, gift med 
Maria Kristina Westlund. 

Johan Petter Hambn, f. 1765 "/p i Björskogs socken. Släk- 1800— 1837 
tens äldste kände stamfader var rådmannen i Karlshamn Christopher 
Eric Hambn, f. 1654, f 1704, gift 1690 med komministerdottem 
Christina Roman, f. 1666, f 1730; deras son Johan, f. 1698, f 1747, 
bergsfogde i Leke och Karlskoga bergslager i Örebro län 1732 ^s/^» 
hade i sitt andra gifte 1736 ^9 tned Kristina Elisabet Hoff'man, f. 
1 71 1 ^Vs» dotter af justitieborgmästaren i Örebro Jonas Hoff"man och 
Elisabet Starck, bland andra barn sonen Erik, f. 1741 ''Vs i Örebro, 
där föräldrarne då bodde, som var mönsterskrifvare vid Kungsörs 
kompani af k. Lifregemenlet till fot och bodde i Björskogs socken, 
men flyttade något före sin död till Köping; i sitt första gifte 1764 
4/11 med Anna Elisabet Fridsberg, syster till stadsfältskären i Köping 
Pehr Fridsbet-g, blef han fader till rådmannen Johan Petter. Denne 
började sin bana som lärling hos garfvaren Öström i Köping, blef 
sedermera garfvaremästare, borgerskapets kassör på 1790-lalet, valdes 
till rådman 1800 3/3 och blef stadskassör s. å.; begärde och erhöll 
afsked från sistnämnda tjänst 181 4 ^7/i. Han antogs till charta sigil- 
lata-försäljare från 1810 ^jx, men afsade sig denna befattning 1822; 
tituleras k. kamrerare 1829. Död 1837 ^ji. 

Gift 1794 ^V'4 med Sara Lovisa Machlin, f. 1759 9/2 i Sevalla 
socken i Västerås län, f 1842, dotter till kyrkoherden i Sevalla Johan 
Machlin och dennes tredje hustru Brita Catharina Lifsdahl. — Barn: 
Catharina Elisabet, f. 1796 ^^j^, f 1853, gift 1813 ^V^o nied bruks- 
patronen Gustaf Wilhelm Hedin, f. 1779, f 1860 ; Johanna Lovisa, 
f. 1797 3o/„^ -j- ly^g S/7J Jan Eric, f. 1800 ^V^, extra ordinarie 
hofrättsnotarie, f 1826 ^V^» og^^M Anna Charlotta, f. 1803 ^^/s, f 
1813 ''11' 



Digitized by 



Google 



6o 

iSii— 1829 Gustaf Ranscher, f. 1776, f 1841. Magistratssekreterare, se 

ofvan. 

1818— 1826 Johan Fredrik WInterqvIst, f. 1787 »Vxx i Hölö socken i Ny- 
köpings län. Handlande i Köping; rådman 181 7 'V" efter Humble. 
Död 1826 ^7/4. 

På konkursauktionen å öfverjägmästaren G. von Unges fabriker 
och fasta egendomar 1820 V9 inköpte Winterqvist den af von Unge 
181 1 anlagda strump- och mössfabriken med därtill hörande inventa- 
rier samt erhöll s. å. "V" kommerskollegii tillstånd att inrätta en fa- 
brik för förfärdigande af bomulls- och yllestrumpor samt mössor, hvil- 
ken fabrikation, sedan han 182 1 *%a uppvisat sitt tillståndsbevis hos 
hall- och manufakturrätten i Köping, följande år kom till stånd. Den 
nedlades dock efter hans död. 

Gift 18 1 2 *Vio i^ed Susanna Catharina Esseen^ f. 1778 "V»» flyt- 
tade till Bergs socken i Västerås län 1836, dotter af rådmannen Carl 
Eric Esseen och hans andra hustru Susahna Catharina Kumblin. — 
Dotter: Fredrika Susanna Maria^ f. 18 15 V^o» t 18 17 Vz» 

181S— 1841 Daniel Swanström, f. 1761 "/xa i Gunnilbo socken i Västerås län. 

Handlande; valdes till rådman 18 18 ^3/4 ^fter Sonneman; f 1841 ^V'- 
Gift 1805 *Vs med Charlotta Lovisa Söderqvist^ f. 1783 ^3/^, •}• 
1 818 "Vs) dotter af rådmannen Anders Söderqvist och Johanna Magda- 
lena Svanström. — Barn: Johanna Carolina Augusta^ f. 1806 "s/^^ y 
s. d. strax efter undfånget nöddop; Emilia Charlotta Wilhelmina^ f. 
1807 '/ö, flyttade till Grangärde socken 1840, gift med bruksinspek- 
tören därstädes P, A, Engeström; Albert Wilhelm Ferdinand^ f. 1809 
Vs, t s. å. ^7/9; Uno Carl Ferdinand, f. 18 10 »Vz, t i^ii »V»; Jo- 
han Oscar Mauritz, f. 181 1 s/"» t ^^^^ Va? Cecilia Lovisa Bern- 
hardina, f. 1 81 2 =*V", t 1886 ^9/8, gift med stadsfiskalen Lars Wik- 
ström, f. 1812, f 1855, se nedan; Carl Daniel August, f. 18 14 V^» 
bruksbokhållare; Johan Ferdinand Teodor, f. 181 5 Tjz, f s. å. 9/" 5 
Maria Antonia Mathilda, f. 1818 ^^Iz, 

1S29— 1842 Karl Magnus Swederus, härstammande från en gammal inom 

Västmanland vidt spridd släkt, känd sedan början af 1600-talet, var 
född 1783 V7 i Klosters socken i Nyköpings län och son till proviant- 
mästaren, en tid äfven t. f. stadssekreterare i Köping, Johan Magnus 
Swederus (f. 1750 i Kungs Barkarö församlings prästgård, f 1796 "V^o 
i Köping, hvarest han varit bosatt sedan 1787) och Elisabet Enroth 
(f. 1758 i Kungs Barkarö, f 1798 ^V" > Köping). Karl Magnus blef 
vid unga år anställd hos magistraten i Köping, sist såsom kämnärs- 
notarie och blef den siste innehafvaren af denna tjänst; då han valdes 
till rådman 1829 ^^fx, indrogs kämnärskammaren s. å. ^°/4« Död 
1842 "A. 

Gift 1 81 2 30/3 med Johanna Catharina Hamnell, f. 1788 i Bro 
socken i Västerås län, flyttade jämte dottern till Västerås 1842 3/10. 
— Barn: Amalia Mathilda, f. 181 2 =Vio tv., f s. d.; Wilhelmina 
Augusta, f. 1 81 2 ^Vio tv., t s. å. ^9/xo; Carl Albert, f. 181 5 »3/,, -j- 
s. å. ^Vs; Albert Johan, f. 1816 ^7x2; Emelie Matilda, f. 1822 "/q- 

1S29— 1841 Per Erik Bosaeus, f. 1804, f 1873. Rådman och magistrats- 

sekreterare 1829 — 1 84 1. Se borgmästare. 



Digitized by 



Google 



6i 

Lars Fägersten, f. 1793 3/3 i Vänersborg, inflyttade till Köping 1837— 1861 
såsom handlande; blef sedermera rederiinspektor, föreståndare för 
Mälareprovinsernas enskilda banks afdelningskontor i Köping, då detta 
först inrättades därstädes, samt innehade flera kommunala förtroende- 
uppdrag; valdes efter J. P. Hambn till rådman 1837 "A- Död 1861 Vxx- 

Gift 1838 =^7/10 med Gunilla Gustaf va Humble, f. 1806 "/lo, f 
1899 ''Vöj dotter af rådmannen Jonas Humble och Christina Gustafva 
Hedin. — Barn: Lars Gustafs f. 1841 Vs? öfverflyttat till Nordamerika, 
hvarest han innehar kemiskt laboratorium, gift; Carl August^ f. 1843 
^5/4, kassör å större handels- och fabrikskontor i Stockholm intill 1900, 
bor i Stockholm, gift 1876 ^5/4 "led Gerda Virginia Englund; Ma- 
ria Gustafva^ f. 1845 **/2, gift 1865 ^^Vs fi^^d rådmannen Carl Ed- 
vard Thörnqvisty f. 1832, f 1904, se nedan; Erik Rudolfs f. 1847 
-A, t s. å. 'Vxx. 

Isak Ullberg, son af bagaren i Köping Erik Ullberg och Kri- 1841—1848 
Stina Keiser, var född 1778 ^Vs i nämnda stad. Han öfvertog efter 
faderns död 1804 dennes bageri och erhöll burskap s. å., valdes till 
kronouppbördsman och stadskassör efter Zedritz 1824 och till rådman 
efter Swanström 1841 ^V^? afsked från krono- och stadskassörstjän- 
sterna 1847 "/lo. Död 1848 =^8/7. 

Gift 1807 31/10 med Katarina Nilsdotter Hjulenius^ f. 1774 i 
Hjulsjö socken i Örebro län, f 1832 ^^jxo i Köping. Utan barn. 

Carl Magnus Oscar Schenström, f. 1813, f 1900; magistrats- 1842— 1853 
sekreterare och rådman 1842 ^^j(>. Se borgmästare. 

Johan Erik Möller, f. 181 1 ^3/4 i Köping, var son till bagare- 1842—1881 
mästaren därstädes Anders Möller och Anna Elisabet Abenius. Möller 
aflade studentexamen i Uppsala 1834 samt dimissionsexamen 1836 och 
praktisk examen för biträde i prästämbetet 1837, men fullföljde ej sin 
afsikt att ägna sig åt kyrkans tjänst utan blef i stället vikarierande 
rektor vid Köpings skola 1837 — 1841. Han valdes till rådman 1842 
^5/8, h vilken befattning han innehade till och med år 1881, samt till 
stadskassör 1847 "/lo, från hvilken tjänst han afgick 1864. På 1840- 
talet öfvertog han och dref den strumpfabrik, som anlagts af och dit- 
tills ägts af vågmästare Hjelm. År 1842 inrättades en sparbank för 
Köpings pastorat, som sedermera blef . gemensam för hela häradet. 
Ända från bankens grundläggning och till 1886 års slut var Möller 
dess kamrerare, hvilken befattning han flera år skött utan arfvode. 
Dessutom innehade han åtskilliga kommunala uppdrag inom samhället. 

Tidningen Köpings-Posten afslutar sin dödsruna öfver honom med 
dessa ord: »Uti utöfningen af sina tjänstebefattningar ådagalade han 
städse den största redbarhet, ordning och plikttrohet, hvadan hans 
namn städse skall nämnas med aktning och vördnad inom detta sam- 
hälle. Att hans trägna arbete och förtjänstfulla verksamhet äfven upp- 
skattades på högre ort, bevisas däraf att Kungl. Maj:t den i decem- 
ber 1885 tilldelade Möller guldmedaljen af åttonde storleken »för med- 
borgerlig förtjänst». 

Möller dog 1887 "-^Ix^, ogift. 

Carl Fredrik Meijer, f. 1796 ^Vio i Köping; föräldrar: kallar- 1848— 1864 
mästaren därstädes Johan Fredrik Meijer (f. 1749 =*V"> t ^^^1 "Z^) 



Digitized by 



Google 



62 

och hans andra hustru Hedvig Vahlström (f. 1766 "^/g, -j- 1853 9/5). 
Handlande i Köping; valdes till rådman efter Ullberg 1848 %, erhöll 
fullmakt på tjänsten s. å. ^^U; f 1864 *Vxa. 

Gift 1826 *°/io nt^ed Charlotta Carolina Carleman ^ f. 1797 ^9/4 i 
Kungs Barkarö socken i Västmanlands län, f 1879 *V" i Köping, 
dotter af fältväbeln och klockaren i Köping Anders Leonard Carleman 
och Rebecca Öhman. — Dotter: Hedvig Carolina^ f. 1828 *Vio, gift 
1857 ^V? nicd komministern i Köping Isak Göran Stenman^ i hans 
andra gifte (gift 1:0 1848 med Hedvig Johanna Rinman^ f. 181 5, f 
1854, dotter af rådmannen i Stockholm, lagmannen och R.N.O. Rafael 
Ulrik Rinman och Brita Sofia Wahlberg), f. 18 16 Vi» t 1867 =^5/4. 

1853— 1861 Carl Fredrik Abenlus, f. 1815, f 1895. Rådman och magi- 

stratssekreterare 1853 ^Vs. Se magistratssekreterare. 

1861—1901 Friherre Bror Fredrik Fägerskiöld, f. 1827. Rådman, magi- 

stratssekreterare och notarius publikus 1861 Vs; afsked med pension 
1 90 1. Se magistratssekreterare. 

1861—1882 Gottfrid Arbman, f. 1822 ^V^ i Offerdals socken i Jämdands 

län. Föräldrar: kontraktsprosten och kyrkoherden, doktor Johan Olof 
Arbman och Sofia Johanna Dillner. Efter undervisning i Frösö skola 
och vid Härnösands läroverk antogs han till elev å apoteket i Hudiks- 
vall 1836 'V3» aflade farmacie-studiosi-examen därstädes 1839 ^^jxo 
och apotekareexamen 1843 V"» förestod filialapoteket i Torp från juli 
1844 till 1849 Vs» då han tillträdde det af honom inköpta apoteket i 
Köping, å hvilket han erhöll privilegium sistnämnda år Vi©; erhöll 
tillstånd 1855 =^^4 att inrätta filialapoteket i Strömsholm och 1875 V7 
ett dylikt apotek i Skinnskatteberg. Han valdes till rådman efter 
Fägersten 1861 V"; erhöll fullmakt å denna tjänst 1862 ^*^/i; före- 
ståndare för auktionskammaren i Köping; tog afsked från rådmans- 
befattningen 1882 samt flyttade till Nora s. å. R.W.O. 1886. Död 
1889 "/s på sin egendom Bergsäng i Nora socken i Örebro län. 

Gift 1847 ^Vp i Brunflo socken i Jämtlands län med Ingeborg 
Ulrika Dillner^ f. 1823 ^^Va i nämnda socken, dotter af kyrkoherden i 
Brunflo församling i Härnösands stift, kontraktsprosten, L.V.O. Olof Dill- 
ner och Brita Margareta Svedberg. — Barn: Ernst Olofy f. 1848 ^9/" 
i Torp, t 1852 =^7/3 i Köping; Hilda Margareta, f. 1850 ^Vs i Kö- 
ping liksom de följande barnen, gift 1870 ^V? *^ed station sin spe k tören 
David Gustaf Hugo Scharin, f. 1839 V7» t 1870 ^V"> Gustaf Ema- 
nuel, f. 1852 31/1^ -j- 1Q05 Vio i Bettna socken i Södermanlands län, 
apotekare i Köping 1881 — 1896, gift 1:0 1877 ^V^ i Ljusdals socken 
i Gäfleborgs län med Maria Karolina Granbom, f. 1856 ^'Vq» t ^^79 
''Vioj dotter af häradshöfdingen Carl Olof Granbom och Brita Karo- 
lina Dillner; 2:0 1885 ^s/7 i Köping med Ellen Maria Eriksson, f. 
1867 Vs) t 1890, dotter af grosshandlanden i Köping Johan Alfred 
Eriksson och Nanny Maria Lennqvist; 3:0 1901 V» "i^d Ester Berg- 
vall, dotter af kyrkoherden i Simtuna församling af Ärkestiftet Erik 
Hjalmar Bergvall och Alma Margareta Arbman; Arnhold Gotthold Sig- 
frid, f. 1853 ^Vz» ™cd. kand., praktiserande läkare i Stockholm; Oli- 
via Göthilda, f. 1855 ^V"; Halfdan Severin, f. 1856 *V"> kamrer i 
lifförsäkringsbolaget Valand i Stockholm; Ingeborg Olga Elvira, f. 



Digitized by 



Google 



63 

1858 V»? gift 1892 '^6 med kyrkoherden i Grundsunda församling i 
Härnösands stift Karl Jonas Erik Hasselberg ^ f. 1856; Herta 2'orborg 
Octavia, f. 1860 ^9/,, •}• s. å. V4; Tekla Antonia, f. 1861 "A, f s. å. 
^Va; Fanny Maria, f. 1862 »s/s, t 1880 »V?; ^^^'^^ Helena, f. 1864 
'9/8, t s. å. "/s. 

Carl Johan Östgren, f. 18 18 »Vp i Falun, var till yrket må- 1866 -1867 
laremästare. Han förordnades under åren 1865 och 1866 att uppe- 
hålla den efter Meijer ledigblifna rådmansbefattningen samt valdes sist- 
nämnda år ^V" till ordinarie rådman; erhöll fullmakt på tjänsten 1867 
3**/i men anhöll s. å. om afsked, hvilket tillstyrktes af magistraten 'Vs» 
Död 1869 ^5/4. 

Gift 1842 "/lo med Catharina Charlotta Trädgärd, f. 1817 % 
i Köping, f 1890 *3/6 därstädes, dotter af kopparslagaren Trädgård 
och Maria Lovisa Hjulbom. — Barn: Hedvig Maria, f. 1845 'V9 tv., 
gift 1866 "/s med boktryckaren i Köping Johan Fredrik Sä/berg, f. 
1833 9/" i Konungssunds socken i Linköpings län; Johanna Char- 
lotta, f. 1845 "/g tv., f 1852 *Va; Julia Lovisa Amalia, f. 1848 '9/io, 
f 1852 V^; Catharina Augusta, f. 1852 "/12; Carl Victor, f. 1855 
^^liz, boktryckare och utgifvare af Arboga Tidning, gift med Anna 
Andersson, f. 1865 ^Vs; Johan Axel, f. 1857 V", t 1858 ^V?? Anna 
Carolina, f. 1860 9/^, gift 1893 ^V'© ^^^ kamreraren Karl Johan 
Pettersson, f. 1863 ^/i. 

Carl August Malmqvist, f. 1820 =*%, son till åkerjägaren Erik 1867— 1883 
Larsson Malmqvist och Catharina Granqvist, var handlande i Köping 
och innehade under flera år en större järn- och läderafifär därstädes. 
Han var under åren 1851 — 1873 kyrkovärd, valdes till rådman 1867 
3**/9, å hvilken tjänst han erhöll fullmakt s. å. ^^/xo, samt var äfven 
rederiinspektor och under sin verksammaste tid mycket använd i kom- 
munala värf; arrenderade därjämte kronolägenheterna Byslätten och 
Djurgården i Köpings socken. Död 1883 ^Vs- 

Gift 1855 ^3/„ med Amalia Ulrika Schultz, f. 1831 ^V4, t 1866 
^Vs, dotter af tullinspektören i Köping Per Jacob Schultz och Catha- 
rina Ultica Lemon. — Barn: Carl Jacob Mauritz, f, 1856 =^^9, med. 
lic, regementsläkare vid Västerbottens regemente; August Vilhelm, 
f. 1858 ^Ve, kapten och kompanichef vid Västmanlands regemente, 
R.S.O.; Jenny Catharina Amalia, f. 1860 7/4, gift 1881 V9 med gross- 
handlaren Emil August Svalting, f. 1848 3/,o i Eskilstuna; Gustaf 
Arvid, f. 1861 ^5/7, t 1868 »Ve; Julia Augusta Sofia, f. 1862 's/"» 
t 1864 »Vm Fanny Helena, 1864 ^Vs, gift 1:0 1883 =*% n^^d dispo- 
nenten för Köpings mekaniska verkstad, R.W.O. Ivar Gustaf Hall- 
ström, f. 1850 »3/3 i Stockholm, f 1896 V^ i Köping; 2:0 1901 »% 
med landshöfdingen i Norrbottens län, K.N.O. i:a kl. m. m. Karl 
Anders Isak Johan Bergström, f. 1858 VsJ Karolina Maria, f. 1866 

7/., t 1874 ^9/7. 

Vilhelm Valfrid Hedberg, son af kakelugnsmakaren Olof Hed- 1882— 1899 
berg och hans andra hustru Charlotta Gillberg, var ftjdd 1823 ''^|^ i 
Köping. Efter sin fader öfvertog han och dref under sin krafts dagar 
en mindre kakelugnsmakerirörelse, som han nedlade ett par tiotal år 
före sin död. Ledamot af fattigvårdsstyrelsen från 1860-talet; ledamot 



Digitized by 



Google 



64 

i stadens drätselkammare 1870 — 1898;* kammarens vice ordförande 
1873 — 77 och 1881 — 85; dess ordförande 1878 och 1886 — 1894, då 
han på grund af hälsoskäl och sin framskridna ålder undanbad sig 
återval. Ar 1859 hade han ingått i stadens fabriks- och handtverks- 
förening, hvars ordförande han var under åren 1875 — 1896, och 1870 
deltog han i stiftandet af Köpings sjuk- och begrafningskassa, i hvilken 
han äfven under flera år var ordförande och vice ordförande till sin 
död. År 1882 valdes han med stor majoritet till rådman. Död 1899 
^Va, ogift. 

Köpings-Posten gifver honom följande eftermäle: »Rådman Hed- 
berg har alltså inom detta samhälle utöfvat en mångsidig och gagnande 
verksamhet. Det råder icke mera än en åsikt därom, att han var en 
verklig hedersman i detta ords sannaste bemärkelse. Lifligt intresserad 
för allt, som kunde vara gagnande för samhället, hyste han i all synner- 
het ett varmt intresse för sin kära 'kammare'. På den festtillställning, 
som i början af 1895 var för Hedberg anordnad å rådhuset, fick han 
också mottaga mångfaldiga bevis på det varma erkännande, samhället 
ägnade honom för hans oförtrutna arbete. Samvetsgrann uti upp- 
fyllandet af sina plikter, redbar och oegennyttig i alla sina sträfvanden, 
blid och vänlig i umgänget, kommer han helt säkert att med saknad 
minnas af alla dem, som lärt känna och värdera honom.» 

1882— 1904 Carl Edvard Thörnqvist, f. 1832 ^Vs i Nyköping, kom till 

Köping 1856 och idkade klädes- och manufakturaflfär till 1873, då 
han flyttade till Stockholm, men återvände efter några år till Köping. 
År 1882 valdes han till rådman; var därjämte under en följd af år 
till 1899» köpmannaföreningarnas ombud samt hade inkassobyrå och 
bedref enskildt kommissionärsskap. Thörnqvist var i 24 år styrelse- 
ledamot och kassakontrollör i Köpings mekaniska verkstads aktiebolag, 
innehade flera kommunala förtroendeuppdrag, såsom ledamotskap i 
kyrko- och skolråd, i åtskilliga kommittéer m. m. »samt var både in- 
tresserad och energisk i all sin verksamhet». Han afled på sitt sommar- 
ställe Mariehill invid staden 1904 V^. 

Gift 1865 ^Vs ined Maria Gustafva Fägersten, f. 1845 "/2, 
dotter af rådmannen Lars Fägersten och Gunilla Gustafva Humble. 

1SS3— 1885 Axel Bernhard Rasell, f. 1840 ""^Ixo i Malma socken i Väst- 

manland, kom till Köping såsom handlande 1863. »Under sin krafts 
och hälsas dagar var han en mycket anlitad kommunalman. Så fun- 
gerade han i flera år såsom ordförande inom fattigvårdsstyrelsen och 
blef därefter ordförande i drätselkammaren samt stadsfullmäktig under 
en kortare tid efter nämnda institutions införande.» (Köpings-Posten.) 
Rasell valdes 1883 ^V^o af stadsfullmäktige till rådman efter Malmqvist. 
Snart därefter nedlades han på sjukbädden och dog 1885 7/»o> ogift. 

18S6— Anders Ludvig Johansson, f. 1837 "A i Boo socken i Öre- 

bro län. Föräldrar: landtbrukaren Johan Johansson och h. h. Brita 
Katarina. Kom i handel i Örebro 1854; flyttade till Köping 1857; 
öppnade egen 'affär därstädes 1864 V4, nied hvilken han upphörde 
1885; disponent för lysoljebolaget i Köping 1876; vald till rådman 
efter Rasell 1886 "^/j. Han har varit ledamot af stadsfullmäktige och 
drätselkammaren samt är fortfarande ledamot af hälsovårdsnämnden. 



Digitized by 



Google 



65 

byggnadsnämnden m. fl. stadens förvaltningsgrenar samt har innehaft 
en hel del kommitté- och andra uppdrag; äger gård i staden samt 
innehar arrenderätten till åtskilliga kronolägenheter, anslagna till Ströms- 
holms hingstdepot. 

Gift 1864 'Vio med Amelie Augusta Widmark^ f. 1842 "/s i 
Nyköping, dotter af landträntmästaren i Södermanlands län Nils Wid- 
mark och Aurore Hercules. — Barn: Nils Ludvig Hippolytus, f. 1865 
'Vs i Köping, liksom syskonen, telegrafkommissarie i Örebro och 
t. f. telegrafinspektör i Södra telegrafinspektörsdistriktet; Carl Axel 
Henrik, f. 1867 ^9/i» t 1871 »Vs; Gerda Torborg Amalia, f. 1867 
^7/", t 1868 3/9; Gerda Charlotta Amalia, f. 1869 "/s; Seth Anton 
Theodor, f. 1872 ^V^o, t 1874 ^Vi; Ketty Maria, f. 1875 "*%, t 1878 
9/3; Knut Axel Fredrik, f. 1876 ^9/9, f 1879 ^V^; Bertha Monica, 
f. 1878 Vs; Ester Charlotta, f. 1882 "/s, f s. å. "/g; /4//«ä, f. 1884 
^Vs, t s. å. 8/9; *5^;f«^ Ludovika, f. 1887 ^%. 

Per Vilhelm Englund, f. 1866. Rådman, magistratssekreterare 1901- 
och notarius publikus 1901 s/io- Se magistratssekreterare. 

Johan Erik Östman, f. 1840 ^V^o i Sved vi socken i Västmän- 1904- 
lands län; fadern soldat; aflade folkskollärareexamen 1860 ^x/j \ 
Västerås och organistexamen 1863; lärare vid Vikmanshytte bruksskola 
i Hedemora socken i Dalame 1860 ^jxo — 1865 ^^/la; tillträdde folk- 
skoleläraretjänst i Köping 1866 ^/i, förste lärare därstädes 1880, afgick 
från denna tjänst 1900 ^»/la; var redaktör för Köpings Tidning 1867 
— 1891; stadsfullmäktig 1882 — 1904 ^V"» fullmäktiges vice ordförande 
1900 — 1904 *5/ix samt är dess sekreterare sedan stadsfullmäktige- 
institutionens införande 1882; valdes till rådman 1904 'V^o- Rådman 
Östman är dessutom sekreterare i byggnads- och hälsovårdsnämnderna 
sedan 1874, var ledamot af fattigvårdsstyrelsen 1870 — 1884 och är 
ordförande i styrelsen sedan sistnämnda år, ledamot i skolrådet sedan 
1890, vice ordförande sedan 1900 och skolkassor, ledamot i kyrko- 
rådet och kyrkovärd sedan 1896, kyrkokassör sedan 1903, ledamot i 
drätselkammaren sedan 1896, ordförande där sedan 1897, var ord- 
förande i stadens hamnstyrelse 1897 — 1898 och landstingsmanna - 
suppleant 1903 — 1906 samt har dessutom innehaft en mångfald kom- 
mittéuppdrag m. m. 

Gift 1868 "/s med Maria Charlotta Sillen, f. 1844 =^7/" i Västerås. 
— Döttrar: Maria Erika, f. 1869 Vs» t ^^^7 ^V", ogift; Märta 
Johanna, f. 1873 ^V"» slöjdlärarinna vid Köpings folkskola och tek- 
niska skola. 



Köpings stads tjänstemän. 



Digitized by 



Google 



66 



Vagare eller Vågmästare. 

Vagare och järnvräkare, sedermera från slutet af 1700-talet våg- 
mästare, kallades förr tjänstemän, »som af kronan tillsattes för att 
kontrollera mängden och be*skaffenheten af det järn, som skeppades 
från järnvågarne. Redan på Magnus Ladulås' tid utöfvades en sådan 
kontroll, nämligen af fogden i Bergslagen, men flyttades till följd af 
Norrköpings riksdags beslut 1604 sedermera till städerna, där edsvurna 
vräkare anställdes, hvilkas uppgift var att konfiskera eller med böter 
belägga järn, som vid syning befanns felaktigt, vare sig till egenskaper, 
dimensioner eller stämpel. Järnvräkeriet, som var ett tvång på järn- 
handteringen, upphäfdes 1860». 

Vägarens lön fastställdes: 1634 till 50 daler, 1645 till 48, 1696 
till 100 och 1721 till 120 daler, allt silfvermynt, 1819 till 105 rdlr 
rmt och 1850 till 105 b:co rdlr. 
1606— 1613 Oluf Olufsson blef vagare 1606 ^7/4- Han afsattes 1613 Vs af 

följande orsak: >Kom för Rätten Anders Larsson, berättade på borger- 
skapets vägnar uppå vägaren Oluf Olufsson, att han hafver sagt, att 
de fattiga sätta honom intet af med sitt embete, icke heller skola d? 
rika sätta mig af med det, så borgerskapet klagade svårliga och många 
till vittnes: som Jakop Andersson och Hans Persson vittna, att han 
hafver sagt att Peder Andersson hafver mera järn utfatat, än som 
finnes i vägareboken, och hela borgerskapet hafver misstankar på 
honom, att han var orättrådig i Embete sino och Blef så afsatt med 
sitt embete.» Lefde ännu 1621 ^^Vs, då han kallas »gammah. — Gift 
med Gertrud, 
1613— 1618 Sven Larsson tillsattes i Olufs ställe 1613 »/e »och gjorde sin 

ed för vägareembetet på lagboken». Han kallas »salig» 161 8 ^/s. 
1618?— 162. Anders Larsson Skräddare var vagare 162 1 ^Vs- 

162 .—(1633) Jacob Schrymfier, som var bördig från Skottland och öfverallt 

i domböckerna endast kallas Jacob Skotte, var vagare här på 1620- 
talet. Han var därjämte handlande samt arrenderade och förpaktade 
tull och accis (= lilla tullen) i Köping 1634; gästgifvare 1636 ^5/4 
och 1637 ^7/47 troligen död omkring 1640, ty änkan var omgift 
1642 ^3/^. 

Gift med Anna Hansdotter Myr^ i hennes första gifte (gift 2:0 
med vägaren Peder Erichsson^ 3:0* med borgaren Tomas Pedersson^ f 
1656, 4:0 före 1660 V4 raed Tores Andersson i Sålmyra i Köpings 
socken, som lefde 1678 ''V?)» dotter af borgmästaren i Köping Hans 
Nilsson Myr. — Fem barn lefde vid faderns död, däribland döttrama: 
Kerstin^ f 1668, gift 1:0 med Hans Hansson^ f 1658; 2:0 1658 V" 



Digitized by 



Google 



67 

i S:t Nikolai församling i Stockholm med handlanden däTStäåes /acoå 
Mesterton; Catharina ^ gift 164. med rådmannen i Y.ö^\n% föran 
Carlsson Suderman^ f. 1599 Vs, f 1679 ^"^jro^ se rådmän; Anna^ f. 1635 
3^1, lefde 1716 30/,^ gift ijo 1659 ^^7 i S:t Nikolai församling i 
Stockholm med brukspatronen Hercules Sträng h, 2:0 167 . med råd- 
mannen i Köping Jöns Persson^ f. 1623 '%, t 1684 ^Vs» se rådmän. 

Hans Erichsson var vagare och stadsskrifvare här 1633 till (1633)— 1637 
1637 '7/4» då dessa ämbeten skildes från hvarandra. Se rådmän. 

Anders Hindersson, Vid rådstugan 1637 "7/4 beslöts: »Till 1637— 1641 
vagare sattes Anders Hindersson och gjorde Eed å book och lofvades 
honom 60 daler kmt pengar förutan sina allidentier, som sig ock be- 
löpa till 60 daler, men om han dessa allidentier icke bekommer, skall 
han hafva 80 daler af staden och sedan svara till hela vågens in- 
komst.» Gästgifvare 1640 ^9/4; afgick från vägareämbetet 1641 VsJ 
kämnär 1645 Vs- 

Peder Erichsson varvägare 1641 % — 1643 Vs; kämnär 1644 V5. 1641— 1643 

Gift före 1642 ^^U nied borgmästaredottern Anna Hansdotter 
Myry i hennes andra gifte, se ofvan. 

Lars Ezekiesson antogs tiU vagare 1643 Vs; afgick 1669*7/3. 1643— 1669 
Från 1663 Vs hade han till vikare sonen Ezekias Larsson, hvilken 
sistnämnda år "/s aflade vägareeden. Gästgifvare 1663 Vs» t ^6/2, 
begr. / xo. 

Nils Olofsson. Fadern var borgaren i Köping Oluff Marchus- 1669— 1673 
son, t 1666, f. d. »krigsman», hvilken genom k. bref 1643 "/q bekom 
eftergift med 8 L*tE för den på hans åkerstycke belöpande skatten af 
arrendestångjämet ; modem hette Anna Michelsdotter, f 1674. Nils 
Olofsson var handlande och borgare här samt antogs till vagare 1669 
"V4, nien blef afsatt 1673 9/1. Han blef sedermera tullskrifvare i 
Arboga och lefde ännu 1690, då staden kräfde honom för den balans, 
för hvars skull han blef afsatt. — Hans hustru och ett barn begrgfvos 
här 167 1 /x2. 

Daniel Olofsson blef vagare efter brodern 1673 ^3/^; ihjälslagen 1673— 1677 
på marknaden i Arboga Tomasmässodagen 1677. 

Gift 1:0 med Giörilla Andersdotter\ 2:0 med N, iV., omgift med 
korpralen Henrik Björn. — Barn: Jonas Danielsson; Olof Danielsson^ 
var gästgifvare i Norrbärke socken 1698 ^Vq och kallas bergsman där- 
städes 1709 ^s/ii. 

Jacob Olofsson, broder till de två föregående, erhöll 165 1 1678— 1680 
anställning vid Fema bruk, med hvars ägare Hans Nyman han 1653 
uppgjorde kontrakt, att han skulle erhålla 230 daler kmt jämte åtskil- 
liga in-naturaförmåner i lön om året. Brukets faktor i Köping 1654 
— 1676; gästgifvare i Köping 1656 Vs; vagare 1778 ^3/4- Död på 
nyåret 1681. 

Gift omkr. 1650 med Ingeborg Larsdotter^ f. 1629, f 1700 Vio» 
— Barn: Lars Jacobsson^ e. o. rådman, se ofvan; Olof facobsson^ 
rådman, se ofvan; facob facobsson, lefde 1692; Anna facobsdotter^ 
gift 1:0 med borgaren och gästgifvaren (1692 'Vs) Zacharias Holm^ 
som var död 1693 "A? 2:0 1708 med glasmästaren fohan Olsson; 
Birgitta facobsdotter^ gift med rådmannen fonas Israelsson ^ f 1724. 



Digitized by 



Google 



68 

i68i— 1692 Olof Jacobsson, son till den föregående, antogs till faderns efter- 

trädare såsom vagare i68i 'V»? tog afsked från denna tjänst 1692 
*V"- Se rådmän. 

1692— 1696 Tobias Westphal, f. 1640, vann burskap som handlande 

1685 V" och blef »föreståndare för de hospitalsfattiga> s. å. ^^/la, 
men fick på begäran afsked därifrån 1688 7/4» kämnär 1690 *9/s> 
vagare 1692 ^V*»; afsatt för balans 1696 V»; t 1^98 "^^Ig- 

Gift med Kerstin Andersdotter^ f 1695, begr. "/s. — Son: Jo- 
hannes^ f. 1693 *V6. 

1696— 1720 Anders Toresson antogs till vagare 1696 Vs och erhöll afsked 
1720 'Vs, då han valdes till rådman. Se rådmän. 

1720— 1734 Jöran Caveel erhöll bergskoUegii fullmakt såsom vagare och 

jämvräkare 1720 ^Vs och installerades i ämbetet 1721 30/j; kom på 
balans och gjorde cession 1723, men fick behålla tjänsten. Se rådmän. 

1735—1740 Cornelius Aulijn föreslogs af magistraten till vagare 1735 *7/i 

och erhöll bergskoUegii fullmakt s. å. "/2; rådman 1740 ^^jxo och 
afgick från vägaretjänsten med årets utgång. Se rådmän. 

1741— 1765 Jonas Ahlmarker efterträdde Aulijn såsom vagare och behöll 

tjänsten till sin död, men skötte den under de sista åren af sin lefnad 
genom vikare. Se magistratssekreterare, 

i765?-i772 Lars Fredrik Fabritius, f. 1720 V» i Jäders socken i Söder- 

manland, var son till kyrkoherden i Öfverselö församling af Strängnäs 
stift Samuel Fabritius och Beata Wendela Wreman. Han var bokhål- 
lare i Köping och synes hafva efterträdt Ahlmarker som vagare ; afgick 
från tjänsten 1772; f 1783 =^^9- 

Gift 1748 ^^U med Rebecka Funck, f. 1721, f 1792 V9» dotter 
af bruksinspektören Magnus Funck (f. 1684, f 1759 *%) och Helena 
Temsten (f. 1700, f 1762 ^V^); hon hade med rådmannen Mårten 
Ahlander en oäkta son, hvilken af mannen adopterades: Eric Fabritius^ 
f. 1746 ^V", t 1790 i Karlskrona, raönsterskrifvare, gift 1773 med 
Sara Charlotta Heijser^ f. 1747 i Arboga, f 1832 9/3 • 

,772—1786 Per Löfberg, f. 1745 ^^/s vid Strömsholm, blef vågmästare här 

1772 och postmästare 1779 ^Va; begärde och erhöll afsked från 
vägaretjänsten 1786 ^V^; t ^790 ^%. 

Gift 1774 med Anna Hedvig Wirell^ f. 175 1 ^V^ i Nyköping, 
f 182 1 */xo, dotter af komministern i Nyköpings västra församling 
Andreas Wirell * (f 1765) och Beata Margareta Scharff (f. 1731 ^9/» 
i Stockholm, f 181 1 ^^fxo i Köping). — Son: Claes Petter^ f. 1776 
'9/i i Köping, scholaris 1795, vikarierande organist s. å., ordinarie 
1804; t 181 1 7/7» ogift. 

1786—1810 Jolian Björkman, f. 1752 Vs vid Strömsholm och halfbroder 

till den föregående, var e. o. kammarskrifvare i statskontoret, men 
afstod redan 1779 från lön och befordringsrätt inom detta verk för 
att biträda Löfberg, i hopp att erhålla hans tjänst efter honom. Då 
Löfberg begärde afsked 1786 skedde det med förbehåll att half brodern 
skulle få efterträda honom ; denne rekommenderades äfven af magistra- 



♦ Broder till vice presidenten, R. N. O. Claes Wirell, adl. Lagerstråle, f. 
1716, t 1799- 



Digitized by 



Google 



69 

ten och redan den "V» s. å. är bergskollegii fullmakt för honom på 
vagare- och järnvräkaretjänsten i Köping utfärdad; erhöll begärdt af- 
sked med hela lönen i pension 1810 ^^jio. Död 18 14 ^^jio. 

Gift 1786 ^9/10 i Arboga med Maria Margareta Rochus, f. 17 51 
9/s i nämnda stad, f 181 2 ^V? i Köping, dotter af tenngjutaren och 
rådmannen i Arboga Baltzar Rochns och Christina Elisabet Albrechs- 
dotter. — Son: Johan Fredrik^ se nedan. 

Johan Fredrik Björkman, f. 1788 ^V» var son till den före- 1810— 1830 
gående; efter faderns afskedstagande var han, som då under vakansen 
förordnats att förestå vägaretjänsten, ende sökande; hans antagande 
tillstyrktes af magistraten 1810 ^^7i2 och på nyåret erhöll han bergs- 
kollegii fullmakt på vagare- och järnvräkaretjänsten; tillika stadens 
organist 181 1. Död 1830 V^» 

Gift 1 813 ^^jxx med Jakohina Charlotta Hollström^ f. 1792 s/^i» 
-|- 1 83 1 "5/3» dotter af råd- och handelsmannen Jakob Hollström och 
Anna Charlotta Lampadius. — Barn: Hedvig Maria Charlotta^ f. 
1 814 7/9» t 1S15 'V4; Fredrika Carolina, f. 1816 »9/6, flyttade till 
Harbo socken i Västmanland 1838; Sofia Wilhelmina, f. 1820 ^Vs» 
flyttade till Öja socken i Södermanland 1838; Maria Charlotta, f. 
1824 »5/xa> flyttade till Arboga 1838. 

Pehr Gustaf Hjelm, son till rådmannen i Köping Johan Gustaf 1830— 1861 
Hjelm och hans 2:a hustru Anna Helena Ämark, var född 1798 ^V^o 
i Kils socken i Närke. Han inflyttade hit och blef faktor här på 1820- 
talet för grefve von Hermansson på Ferna bruk. Sedan den af rådman 
Winterqvist drifna strump- och mössfabriken efter hans död nedlagts 
1826, begärde Hjelm och erhöll s. å. ^^l^ kommerskollegii tillstånd till 
anläggande af en dyhk fabrik, hvilken kom i gång på hösten s. å.; 
han sålde den sedermera på 1840-talet till rådman Möller. Bland 9 
sökande till vägaretjänsten efter Björkman föreslogs Hjelm af magistra- 
ten till erhållande af denna befattning 1830 '5/3 och erhöll bergskollegii 
fullmakt s. å. Död 1861 9/,j^ var han den siste vägaren eller våg- 
mästaren i den gamla bemärkelsen. 

Gift 1834 ^V" ro ed Christina Johanna Nordahl, f. 1806 Va i 
Nora, t 1883 5/5 i Köping, dotter af handlanden i Nora Johan Gott- 
frid Nordahl och Christina Catharina Ahlbom. — Barn: Johan Gustaf, 
f. 1835 ^Vq» t 1901 '°/9, öfverjägmästare i Västmanlands län, R. V. O., 
gift 187 1 =*Vio roed Ebba Maria Norrman; Betty Augusta, f. 1837 V;» 
t 1857 ^9/^, ogift; Jenny Christina, f. 1848 ^V^, t 1^79 V", g»ft 1874 
"% med häradsskrifvaren i Kungsörs fögderi m. m., R. V. O. Gustaf 
Magnus Vilhelm Wijkman, f. 1841 31/7. 



Digitized by 



Google 



70 



Stadsläkare. 

1652— Henrik Wolter erhöll 1652 'Va privilegium på en »barberstuga> 

i Köping. (Sacklén). 
(1672)— (1686) Herman Hack, »bardberare>, var 1672 Vs stadsfältskär i Köping. 

1686— 1692 Holger Klint, f. 1652, kom till Köping 1684; antogs till stadens 

>bardberare» 1686 3%; undergick >de chirurgiska förhören> 1690. »War 
studerat och i sin konst wählfärdig», säger dödsboken; f 1692 ^^f^; 
>warth dödh den 23 marsii, war 39 åhr och 7 månader gambal». 

Gift 168(0) med Elisabet Åhs^ i hennes första gifte [gift 2:0 1693 
med handelsmannen i Stockholm Thomas Lecleer^ som var död 1698 
'^8, 3:0 före 1 71 5 med komministern i S:t Jakobs församling i Stock- 
holm Georg Tillceus, f 1732 V^]» dotter af rådmannen i Köping Petter 
Larsson Åhs och Anna Holstenia. — Son: /V/^r, -jämte modern enda 
arfvingen vid bouppteckningen efter fadern 1693 Vs- 

1692— 1696 Erich Ericlisson Lindlie var son till mästerkocken i Stockholm 

Eric Persson (som ägde hus vid Hornsgatan i nämnda stad) och Ingel 
Jonsdotter (f 1695 ^A). Han var jämväl »bardberare vid H. K. M:ts 
Drabanter till häst» 1695; f 1696 (bouppteckning efter honom s. å. ^Vs). 
Gift 1694 ^V" i Köping med Anna Clysendorff tWtx Clijsndorff^ 
f 1695, barnlös. 

1696— 1710 Jolian Michael Leijbing blcf stadsfältskär efter Lindhe; f 

1 7 10 ^3/3. 

Gift 1704 ^3/2 nied Maria Johansdotter Aswer^ dotter af faktorn 
och borgaren i Köping Johan Johansson Aswer (f. 1653, f 1704 ^9/3) 
och Anna Andersdotter (f 17 14). — Barn: Anna Maria, f. 1705 ^^jz, 
t 173^» &^^ 1720 ^Vio nied borgaren Johan Persson Rahm, f. 1686, 
f 1745; Carl, f. 1706 ^ i ^\ Johannes, f. 17 10 "/p» posthumus. 

17,0—1728 Abraham Fabrel antogs till stadsfältskär 17 10 ^3/8. Se rådmän. 

1728— (1760) Anders Thorijn, f. 1688. Han erhöll »chirurgorum attest, att 

han är behörigen examinerad» 17 17 Vs; k. fullmakt på regements- 
fältskärsbefattningen vid Östgöta tremänningsinfanteriregemente s. å. 
^5/2; afsked därifrån 1724 ^3/3; stadsfältskär i Köping 1728 V3. Vid 
rådmansvalet efter Olof Jacobsson 17 19 "^^jxo var han ifrågasatt till 
rådman och hade landshöfdingens rekommendation, men häremot 
protesterade borgerskapet och anförde, dels att han varit allenast ett 
år i staden, dels att de »för ingen del, faltskärskonsten angående, voro 
med honom belåtna». Hans bristande skicklighet torde äfven hafva 
varit orsaken till att de två närmast efterföljande på 1750-talet prakti- 
serade som stadsläkare, ehuru ovisst torde vara, om de i laga ordning 
voro därtill antagna. Enligt Sacklén skall han hafva flyttat till Stock- 



Digitized by 



Google 



71 

holm 1757, men han har i så fall återkommit hit, ty han dog här 
1760 ^°/7. 

Gift 1 7 18 =*Vx '"ed Petronella Christiernin^ f. 1697, f 1760 V4, 
dotter till bruksförvaltaren Magnus Christiernin och Christina Mester- 
ton. — Barn: Anders Magnus^ f. 172.; Johan Adolfs f. 1729 Vi» t 
1730 h\ Petronella Christina^ f. 1731 ^o/gj Anna Lisa^ f. 1733 %» 
f s. å. /xo; Anna Maria^ f. 1736 ^V»; Ulrika Rebecka^ f. 1739 Vs, 

t s. å. A. 

Frans Michael Steinfeldt, praktiserade här som stadsfältskär 
under förra hälften af 1750-talet; var äfven »bergsfältskär». Han bort- 
flyttade härifrån. 

Gtft 1753 =^5/3 »ned Brita Sofia Biortman, f. 1733 ^Vs i Fellings- 
bro socken, f 1798 =*Vio i Köping, dotter af stadskassören och käm- 
närsnotarien Eric Hiortman och Catharina Norberg. — En dotter lefde 
vid moderns död. 

Carl Fredrik Bluth, f. 1708. »Praktiserade i Köping som 1757— 1760 
stadskirurg efter Thorins bortflyttning 1757, men blef sedan expedi- 
tionskirurg vid amiralitetet i Karlskrona och dog slutligen 80 (sic !) år 
gammal 1790. I sitt gifte med Brita Christina Stadig hade han sonen 
Carl Gottfried.» (Sacklén). 

Gift 1739 ^^^ Brita Christina Stadiga i hennes andra gifte (gift 
1:0 med Gottfrid Laurin), f. 1703 ^Vs, t ^1^^ ^Vz i Köping. 

Petter Fridsberg, f. 1726 i Säter. Föräldrar: rektorn i nämnda 1760— 1773 
stad Pehr Fridsberg och Helena Hesselius. »Lärde chirurgien af gruf- 
chirurgen Zacharias Schlu i Falun, h vilken han biträdde i praktiken 
tills han 1757 följde såsom underfältskär armén till Pomern. Reste 
därifrån 1760 till Stockholm, undergick chirurgiska förhören och blef 
jsamma år stadschirurg i Köping, hvarest han med allmänt bifall prakti- 
*serade till sin död 1773 Vs» (Sacklén). 

Gift 1769 ^4/9 oied Susanna Catharina Kumblin^ i hennes första 
gifte (gift 2:0 1775 '^^jxo med rådmannen Carl Erik Esseen^ f. 1738, 
t 18 1 2, se rådmän), f. 1747, f ^77^ ^Va, dotter till kyrkoherden i 
Gunnilbo församling i Västerås stift Erik Kumblin och Maria Hellenius. 
— Döttrar: Helena Maria, f. 1771 V»» t ^^49 ^4, gift i795 ^V^o 
med postmästaren och hoikdimiQXdiXQn Johan Samuel Djurman, f. 1763, 
f 182 1, se postmästare; Petronella Catharina, f. 1772 ^Vs» t s. å. ^^/g. 

Christoffer Samuel Woss »examinerades af chirurgiska socie- 1773 — 1774 
teten 1773 uppå kallelse af Umeå stad, men blef i stället stadschirurg 
i Köping; t i774 V?, 33 år>. (Sacklén). 

Eric Esséen, af samma släkt som rådmännen i Köping Ägidius 1774—179 
och Carl Erik Essen (tremänning med Carl Erik), föddes 1739 *% i 
Heds socken i Västmanlands län; fadern var kyrkoherden i Grytnäs 
församling i Västerås stift Johan Esseen; modern hette Brita Katarina 
Kiönman. Han började sin bana 1760 såsom assistent åt regements- 
fältskären Pfeiffer i Stockholm ; blef sedermera bruksfältskär vid Söder- 
fors bruk i Uppland, under hvilken tid han efter aflagda förhör 1770 
fick chirurgiska mästerdiplomet; stadschirurg i Köping 1774; f 179 1 V^- 

Gift 1777 Vs med Elisabet Groth (Groot), f. 1753 ^Vs i Vada 
socken i Stockholms län, f 1829, dotter af kyrkoherden i Hedesunda 



Digitized by 



Google 



72 

församling i Uppsala stift Martin Groot och Margareta Åmarck (f. 1720 
i Hamrånge socken i Gäfleborgs län, f 1791 ''Vs i Köping). — Barn: 
Jan Eric, f. 1778 ^^jz, f s. å. =^^6; Gustafs f. 1779 ^^41 kryddkram- 
handlande i Stockholm, f 1847, ^^^^ 18 16 ^Vs ™ed sin 4. roänning 
Hedvig Charlotta Esseen^ f. 1789 9/3» t 1879, rådmansdotter från Köping; 
Carl Eric, f. 1780 Vs, f 1781 ^V^; Johan, f. 1782 *3/,^ | s. d.; 
Fredrik, f. 1784 30/^^ | 1855 /e, kyrkoherde i Kung Karl och Torpa 
församling i Strängnäs stift, gift 1834 med Sojia Ulrika Rinman, f. 
181 2, f 1865, dotter af lagmannen, R. N. O., Raguel Ulrik Rinman 
och Brita Sofia Wahlberg; Margareta Elisabet, f. 1786 'V?, t 17^7 'Ve. 

1792—1796 Lars Medén, f. 1763 ^^'2. i Medåkers socken i Västmanlands läo, 

där fadern var soldat. Student i Uppsala 1787; chir. stud. 1788; 
underläkare vid k. lifregementet 1791; aflade »chirurgie förhören» 1792: 
stadschirurg i Köping s. å., men lämnade sysslan 1796; stadschirurg i 
Hernösand 1797 =^9/3; t 1801 =^^1. (Sacklén). 

Gift 1800 med Anna Sofia Lindström. — Barn: Jonas Fredrik 
stud.; Brita Laura, 

1796— 1804 Gustaf Fredrik Estler, f. 1751 ^9/6 i Anklam i Pommern. 

Examen 1779; bruksfältskär i västra bergslagen; stadschirurg i Köping 
1796; f 1804 v^. 

Gift 178. med Ängela Maria Arenius, f. 1766 ^9/g i Gunnilbo 
socken i Västmanlands län, f 1821 ^"^jxo, — Barn: Jan Fredrik, f. 
1789 Vio i Skinnskattébergs socken i samma län, bruksinspektör; Per 
Anders, f. 1791 Vs J Gunnilbo socken, handlande; Otto Göran, f. 
1796 9/3 i Gunnilbo socken, bruksbokhållare, f 1832 3/4 i Köping, 
ogift; Joachim Wilhelm, f. 1794 ^V4 i Skinnskattébergs socken, f 1800 
^8/7 i Köping; Engela Sofia, f. 1798 »3/^, f 1802 ^V". 

1804— 1807 Erik Borin(g), f. 1770 i Vadstena. Chir. kand.; underchirurg vid. 

flottan; antogs till stadschirurg i Köping 1804 3/^; erhöll fullmakt af 
K. Med. Koll. s. å. ^s/^j begärde entledigande från denna tjänst 1807 
/s; uppbördsläkare vid flottan; f 1809 V7 i Karlskrona. 

1807— 1837 Johan Lars Ringensson, f. 1780 ^V" i Slätthögs socken i 

Kronobergs län. Föräldrar: kyrkoherden därstädes Anders Ringen och 
Kristina Katharina Santhesson. Student i Lund 1798; med. kand. 
1802; med. lic. 1804; med. doktor 1806 ^^lt\ chirurg. magister 1807; 
begärdes af magistraten till stadschirurg i Köping 1807 ^V^; inrättade 
Johannisdals hälsobrunn och badanstalt i Köpings socken 181 1; läkare 
vid Strömsholms stuteri och slott 18 12 ^%o; afsked därifrån 1820; 
professors namn, heder och värdighet 1819 ^7/3; afsked från stads- 
läkaretjänsten 1837 /g; återtog läkaretjänsten vid Strömsholm 1823 
och innehade den till 1852. Död 1845 ^^3 pä Mölntorp i Säby socken 
i Västmanlands län. 

Gift 1:0 18 1 2 V» n^ed Elisabet Margareta Esséen, f. 1784 ^%» 
t 1 81 6 "/4» dotter af rådmannen i Köping Carl Eric Esseen och Maria 
Margareta Tillaeus; 2:0 181 7 =*^/io med Elisabet Eleonora Schenström, 
f. 1794 =^^4 på Nortuna i Romfartuna socken i Västmanlands län, f 
^^55 V3 på Västerkvarn i Kolbäcks socken i samma län; dotter af 
ryttmästaren Isaac Schenström och Maria Gustafva Edman. — Barn: 
Carl Anders, f. 181 3 Vio> ^^ol- kand., fil. doktor, kyrkoherde i Engsö 



Digitized by 



Google 



73 

församling i Västerås stift, f 1862 ^9/7» gift 1854 med Mathilda Wil- 
helmina Vennbergs f. 1830; Johan Lorens, f. 181 5 9/13^ •(• 181 6 sV;» 
Johan August, f. 1818 ^s/s, farm. stud. 1837 ^Vs, t 1870 s/x^; ^;^^<?/ 
Maria Elisabet, f. 1820 ^V„; ^;^^/ Wilhelm, f. 1822 ^V^» sjökapten, 
t 1S57 'V9; Amalia Karolina, i. 1823 ^V/i t 1868 'V^o» gift 1843 
^Vö med possessionaten, R. V. O., Per Magnus von Unge, adliga 
ätten n:r 1465, f. 1809, f 1878. 

Carl Otto Holm, Johansson, f. 1801 ^'V? i Uppsala, var son 1857— 1851 
till kronofogden Johan Holm och Johanna Sofia Bergen. Student i 
Uppsala 1 8 18, i Åbo 1821 och fil. kand. därstädes 1826; med. kand. 
i Lund 1830; med. lic. 1834 ^^ls\ med. doktor s. å. ^V"; chirurg. 
magister 1836 VsJ bruksläkare vid Gysinge 183 1; t. f. regements- 
läkare vid lifregementets grenadierkär 1836 Vs» stadsläkare i Köping 
1837 */ii; afsked därifrån 1843 =*%> wien antogs för andra gången 
1845 9/1 och kvarstod till 185 1 V"- Järnvägsläkare vid Köping — 
Uttersbergsbanan från 1862, vid Köping — Hults järnväg sedan 1865 
och vid Stockholm — Västerås — Bergslagens järnväg sedan 1874 intill 
1884, då han vid uppnådda 84 års ålder upphörde med all praktik 
och bosatte sig i Köping, hvarest han af staden åtnjöt pension. Död 
1890 =»76, ogift. 

Pehr Gustaf Kihlstedt, f. 1806 ^Vs pä Larsbo bruk i Söder- 1851— 1886 
bärke socken i Kopparbergs län. Föräldrar: bruksinspektören där- 
städes Johan Erik Kihlstedt och Erika Gustafva Berg. Student i 
Uppsala 1826; med. fil. kand. 1836 ^V^; med. kand. 1843 'V^; n^ed. 
lic. 185 1 ^Vs; chirurg. magister 1854 ^o/ia; med. doktor 1860 Vs- 
Efter åtskilliga förordnanden såsom stads- och bruksläkare antogs 
han till stadsläkare i Köping 185 1 *V"; förste bataljonsläkare vid 
^Västmanlands regemente 1855 Vs; R. V. O. 1873 'Vs; t i^^^ »V^, 
ogift. 

Anders Gustaf Ericsson, f 1860 "/s i Moheda socken i 1886— 
Kronobergs län, var son till landtbrukaren Johannis Ericsson och Elin 
Jonasdotter. Student i Uppsala 1881; med. fil. ex. 1882; med. kand. 
1886; med. lic. 1890; t. f. stadsläkare i Köping 1886; stadsläkare 
därstädes 1890 ^V"- 

Gift 1900 ^'^'h i Stockholm med Sigrid Maria Lovisa Toll, f 
1879 ^7/6, dotter af generalmajoren och hofmarskalken m. m. Gustaf 
Axel Toll, adliga ätten n:r 2078, och Hedvig Elisabet Ottiliana Char- 
lotta von Post, adliga ätten n:r 687. — Barn: Elin Hedvig Margareta, 
f. 1900 3^10; Gunvor Ebba Kristina, f. 1902 ^Vz» båda i Köping. 

Fältskärer, som praktiserat i Köping under 1600- och 1700- 
talen, utan att vara stadsfältskärer. 

»Mäster» Jan von Bergen, fältskär, f 1689, »widh pass om 
sine 30 åhr gambal», begrofs 1690 "V9» efter att ett helt år hafva stått 
obegrafven. 

(Paul Schutz, gift 1705 'V2 i Köping med »enkiematronan» 
Catharina Bredenberg), 



Digitized by 



Google 



74 

Johan Hahn, »regementsfeltschien, gift med Maria Kling, — 
Dotter: Catharina Maria^ f. 1720 *Va i Köping. 

Johan Lilja, chinirg, hade förut varit »i preussisk tjenst>; erhöll 
tillstånd af landshöfdingen att nedsätta sig i Köping 1731 /i; begr. 
1734 Vs. 

Gift 1733 "% 1 Köping med Catharina Bergström. 

Johan Christian Wilsnalc, stadsfältskär i Nora och gift med 
Helena Catharina Söderberg^ bodde här i slutet af 1700-talet, hvarest 
nedanstående barn voro födda: Margareta Helena^ f. 17 91 *V9> Catha- 
rina Charlotta^ f. 1800 "/la. 



Digitized by 



Google 



75 



Stadskassörer. 

Före år 1676 synes borgmästaren jämte två stundom flera vid 
h varje rådstuga särskildt utsedda rådmän hafva handhaft stadens kassa, 
utan att " därför hafva åtnjutit någon aflöning. Undantag härifrån 
gjordes visserligen redan 1674, då Christian Bredenberg detta år ut- 
sågs till »kassör öfver stadens kassa», men detta var endast ett för- 
troendeuppdrag utan särskild godtgörelse; först 1676 3/3 utsågs särskild 
stadskassör, med lön af 30 daler smt årligen och befattningen upptogs 
i stadens utgiftstat, ehuruväl under åren 1678 — 1683 tjänsten uppehölls 
såsom förr af borgmästare och rådmän. Tjänsten var under de när- 
mast följande åren förenad med kämnärsnotarietjänsten och lönen för- 
höjdes 1696 till 50 daler smt, men först genom k. resolutionen 17 19 
^9/3 erhölls tillstånd att i aflöningsstaten särskildt upptaga stadskassö- 
ren. Lönen fastställdes 1721 till 120 daler smt, 18 19 till 266: 3a rdr 
rmt och 1850 till 266: 32 b:co rdr. 

Petter Larsson Åhs antogs 1676 3/3 till »kassör för stadens 1676— 1677 
kassa»; afgick följande år. Se rådmän. 

Johan Persson Westman var stadskassör för året 1677 ^Vs 1677— 1678 
— 1678 ^Vsj blef gästgifvare 1680 "/e och kämnär 1694 ^VsJ hans 
vidare öden äro obekanta. 

Se ofvan. 1678— 1683 

Jacob Caveel blef stadskassör 1683 ^Vs och innehade tjänsten 1683— 1691 
till 1 69 1. Se rådmän. 

Magnus Rönbergh uppehöll jämte stadsskrifvaretjänsten äfven 1691— 1694 
denna befattning från 1691 ^je — 1694 'Vs- Se magistratssekreterare. 

Johan Fraxel antogs till stadskassör och notarie på kämnärs- 1694—1702 
kammaren 1694 ^^Is, men afgick 1702, då han valdes till stadssekre- 
terare i Örebro; f 1713 ^Vp i Örebro. 

Gift med Helena Boman^ dotter af inspektören vid Göksholm i 
St. Mellösa socken i Örebro län Zacharias Boman. — Barn: Catharina 
Maria, f. 1702 s/s i Köping; Zacharias, f. 1705 ^ Va i Örebro, f 1709 
Vs där; Johannes, f. 1706 ^"^jz i Örebro. 

Carl Remmer, stadsnotarie i Sala, antogs till stadskassör och 1709— 171 1 
kämnärsnotarie 1708 ^9/" och aflade sin ed 1709 ^Vs» men frånträdde 
sysslan, då valdes till stadssekreterare 17 11 3o/„. Se magistrats- 
sekreterere. 

Lars Beckman var stadskassör 1712 — 1716. Se rådmän. 17 12— 17 16 

Gilius Willmoth efterträdde Beckman 17 16 'V"» men kom 1716— 1719 
snart på balans och blef afsatt 17 19; hans vidare öden äro okända. 

^ Anders Enroth bestridde stadskassörs tjänsten här från 17 19 1719— 1726 
till 1726, då han blef rådman. Se rådmän. 



Digitized by 



Google 



76 

i72'6— 1727 Petter Brunnmark, som efterträdde Eneroth, innehade tjänsten 

allenast ett år; 1727 ^/la begärde han afsked från densamma. Se 
rådmän. 

1728— 1734 Cornelius Aulijn, stadskassör 1728 *°/i» begärde afsked 1734 

'V". Se rådmän. 

1735— 1741 Jonas Ahlmarker valdes till stadskassör 1735 *°/a- Då han i 

början af 1740-talet dessutom innehade stadssekreterare-, vagare- och 
kämnärsnotarietjänsterna, torde detta arbete hafva blifvit honom för 
drygt, ty 1741 9/7 öfverlämnade han med magistratens tillstånd stads- 
kassörs- och kämnärsnotarietjänsterna till efterföljande. Se magistrats- 
sekreterare. 
1741— (1749) Eric Hiortman, f. 1705, tituleras kammarskrifvare, då han 1741 

9/7 blef »vice» stadskassör och kämnärsnotarie. Huruvida han blef 
ordinarie och i så fall huru länge han innehade stadskassörstjänsten 
är ej af handlingarne kändt, endast att han lämnat den före 1749; 
notarietjänsten däremot torde han hafva bestridt till sin död 1763 ^^jxo. 
Gift 1732 i Fellingsbro socken med Catharina Norbergs f. 1708 /ö 
i nämnda socken, f 1785 V"i dotter af bruksinspektören Magnus 
Norberg och Greta Lena Almqvist. — Barn: Brita Sofia^ f. 1733 ^Vs 
i Fellingsbro socken, f 1798 ^V^o J Köping, gift 1753 ^Va med bergs- 
och stadsfältskären i Köping Fränt z Michael Steinfeldt; Magnus^ f. 
1734, f 181 7, tuUskrifvare i Köping, se tullskri fvare; Maria Lovisa^ f. 
1742 "/ix, t 1779 V^j V^^ 17^^ ^Vio nied bruksinspektören och hand- 
landen i Köping Per Nordsten^ f. 1737 i Norrbärke socken, f 1793 
"/s i Köping. 
(i749)_,753 Carl Gustaf Nyberg var stadskassör här 1749; blef afsatt för 

balans 1753. Han bodde i Köping ännu 1762, men hans vidare öden 
äro okända. 

Gift 1750 ^7/3 n^ed Elisabet Sofia Hallman^ f. 1729 ^V/» t 17^1 
9/10, dotter af tuUskrifvaren Samuel Hallman och Maria Catharina 
Strangh. — Barn: Carl Gustaf Samuel^ f. 17 51 '%» t s. å. '9/io; 
Samuel Hercules^ f. 1753 9/3, f 1755 A^» ^^^^ Wilhelm^ f. 1756^%» 
f 1762 ^7/4; Maria Lovisa Sophia^ f. 1760 *Vi> t 17^2 s/ö- 

i753__i779 Mårten Ahlander efterträdde Nyberg som stadskassör, men 

afsade sig befattningen 1779 ^7/^. (Vägaren Lars Fredrik Fabritius 
var vikarie för honom under många år på 1770-talet). Han återtog 
på magistratens begäran sysslan efter Printz' afsättning 1781, men 
begärde åter och* erhöll afsked 1785 ^V^- Se rådmän. 

i779_i78o Per Ahlander, f. 1721 ^^|^ vid Ortala hruk i Roslagen och 

broder till föregående, hade förut varit bruksägare, men inflyttat till 
Köping; antogs till stadskassör efter brodern 1779 ^Vs» ™c>^ ^og 
redan 1780 ^°/i. Ogift. 

1780— 1781 Abraham Bernhard Printz,* f. 1745 V», son till kyrkoherden 

i Simtuna församling af Ärkestiftet Abraham Printz och Catharina 
Wahlberg, blef, enligt sin till magistraten inlämnade meritlista, kam- 
marskrifvare i krigskollegii artillerikontor 1769 ^9/j2, förordnades att 
på ett års tid förestå mantalskommissariesysslan i Västerås norra fög 

• 
♦ Farbroder till statssekreteraren Abraham Roland Prinzencreutz, f. 1780, f 1836. 



Digitized by 



Google 



deri 1774 'V9 och var vid ansökningens ingifvande vice mantalskom- 
missarie. Han valdes till stadskassör 1780 Vs» ^len fick icke öfver- 
taga tjänsten, på grund af bristande caution; dock tilläts honom att 
afiägga sin ed 1781 'V»* Hvad borgerskapet hade emot honom, fram- 
går icke af protokollen, men fastän han sedermera presterade tillräcklig 
borgen, förklarades han af magistraten afsatt 1781 *9/io- Han skulle 
öfverklaga beslutet härom, men hördes ej vidare utaf. 

Mårten Ahlander. Se ofvan. 1781— 1785 

Fredrik Tillée valdes till stadskassör 1785 ^U. Medsökanden, 1785— 1792 
dåvarande kämnärsnotarien, sedermera landsfiskalen och slottsinspek- 
toren vid Strömsholm Carl Lind skulle öfverklaga valet, men »åter- 
kallade sitt missnöje» s. å. "/4» och samma dag antogs och konstitue- 
rades Tillée till tjänsten; afgick då han valdes till rådman 1792. Se 
rådmän. 

Johan Gustaf Hjelm antogs till stadskassör 1792 /lo, men 1792— 1796 
afsade sig tjänsten 1796. Se rådmän. 

Johan Peter Nordqvist var auktionsnotarie och underexekutor 1796— 1800 
i Köping, då han antogs tili stadskassör 1796; kom på balans och 
afsattes i början af år 1801, men afvek från staden i juli s. å., sedan 
magistraten ^^/4 till landshöfdingeämbetet insändt protokoll rörande 
balansen, hvilken utgjorde 3,286 rdr rgs; till att ersätta detta fanns 
endast borgen till ett belopp af 1,333 rdr rgs och gården n:r 205 i 
staden. Målet mot Nordqvist fortfor ännu 1806; slutdom föll 1807 3«/i 
i rådhusrätten, men först 1808 ^V^ i hofrätten. Efter straffets utstå- 
ende återkom han till Köping och var extra tuUuppsyningsman där- 
städes 18 18. 

Gift 1794 med Maja Lisa Reef^ f. 1759, f 1804 ^^U i Köping. 
— Barn: Reinhold^ f. 1799 'Vp; ^^ ^on- 

Johan Peter Hambn blef stadskassör efter Nordqvists afsätt- 1801— 1813 
ning 1801; begärde och erhöll afsked 1814 'V^- Se rådmän. 

Carl Fredrik Zedritz, f. 1769 'V" i Sala, son till bergsfiskalen 1814— 1824 
därstädes Henrik Zedritz och Beata Elisabet Efvert, var faktor i Kö- 
ping, då han af magistraten antogs till stads- och kronokassör 18 14 
'7/x; nummerlotterikoUektör efter Wiberg 181 6, men afgick från denna 
befattning med årets slut. Död 1824 "/s. 

Gift med Brita Catharina Örn, f. 1784 V^ i Värmland, f 1835 
'Va- — Barn: Carl Edvard, f. 1805 ^^je i Alingsås, fil. mag., slutligen 
professor i romersk vältalighet och poesi vid Uppsala universitet 1852; 
f 1859 ^7/3» gift 1838 med Eriana Elisabet Nyström; Sofia Charlotta, 
f. 1 8 14 9/8 i Köping. 

Isak UUberg, som efterträdde Zedritz 1824, erhöll afsked från 1824— 1847 
kronouppbördsmans- och stadskassorstjänsterna 1847 *^/io. Se rådmän. 

Johan Erik Möller, antagen 1847 "/xo, afgick från denna tjänst 1847— 1864 
1864. Se rådmän. 

Viktor Napoleon Gustafsson, f. 1825 V2 i Stockholm. Han 1864— 1874 
antogs omkring år 1855 till för\'altare vid Ferna bruk och biet sedan 
dess faktor i Köping, hvarest han antogs till stadskassör 1864; till- 
trädde denna tjänst s. å. */io; kamrer vid Köping — Uttersbergs järn- 
väg; t 1874 V" i Köping. 



Digitized by 



Google 



7» 

Gift i:o 1854 30/10 vid Gäsjö i Norbergs socken i Västmanlands 
län med Wilkelmina Olivia Gustaf va Esseen^ f. 1831 i Heds socken, 
t 1864 V9 vid Gäsjö, dotter af bruksförvaltaren vid Gäsjö bruk C. E. 
Esseen;* 2:0 1865 "/»o i Grangärde socken i Kopparbergs län med 
Maria Elisabet Esseen^ f. 1835 *^^o i Rättviks socken, dotter af 
komministern Per Anders Esseen och Kristina Elisabet Klingius. — 
Barn: Anna Carolina Wilhelmina^ f. 1855 ^^/s vid Fem a bruk i 
Gunnilbo socken, liksom helsyskonen, gift 1901 ^3/9 Kicd bruksägaren, 
R. N. O. m. m. Knut Henrik Falk, f. 1836; Viktor August, f. 1858 
^V", tv., vistas i Buenos Aires i Syd- Amerika; Viktorina Elisabet, f. 
1858 ^V", tv., gift 1 88 1 ^V9 i Köping med bankkassören Per Gunnar 
Esseen, f. 1853 i Orsa socken, f 1905 V? i Falun; Emma Matilda, 
f. 1 86 1 *Vi, gift 1 88 1 -»V9 i Köping med handlanden G, A. Murelius, 
f. 1855 Vs i Särna socken i Dalarne; Knut Fritiof, f. 1862 =»%, f 
1866 "V; i Köping; Per Gunnar, f. 1867 '^/e i Köping, liksom hel- 
syskonen, t s. å. '7/io; Gurli Maria, f. 1868 9/io, t 1877 'Vs; Judith 
Olivia, f. 1870 V9» kontorist, ogift. 
,875— Gustaf Magnus Vilhelm Wijkman, f. 1841 ^Vz i Romfartuna 

socken i Västmanlands län. Föräldrar: kronolänsmannen Per Magnus 
Wijkman och hans 2:a hustru Elisabet Sofia Törnstrand. Student i 
Uppsala 1860 ''Vs; kameralexamen 1862 V" därstädes; e. o. lands- 
kontorist i Västmanlands län s. å. ^V^; kronolänsman i Åkerbo härads 
3:e distrikt 1874 ^Vi ocl^ i Kungsörs fögderis 3:e distrikt 1883 "A; 
häradsskrifvare i Kungsörs fögderi 1884 s/ia. Drätselkamrerare i Köping 
1869 "A— 1886 Vxo; syssloman vid lasarettet 1872 ^'^l^.—^Zf^Z 'V»; 
stads- och kronouppbördskassör 1875 "^^^ tillträde s. å. V^; ordförande 
i bevillningsberedningen i Köping 1876 — 1902; ordförande i styrelsen 
för Mälarprovinsemas enskilda banks afdelningskontor därstädes 1903; 
dessutom ledamot af drätselkammaren och kyrkorådet under olika tider 
samt har innehaft åtskilliga andra kommunala förtroendeuppdrag; äger 
fastigheterna n:r 183 och 184 i staden. 

Gift 1:0 1874 *°/8 i Köping med Jenny Christina Hjelm, f. 1848 
=^^8, t 1^79 V"» dotter af vågmästaren Per Gustaf Hjelm och Chri- 
stina Johanna Nordahl; 2:0 1884 "/e med Elisa Eugenia Eneqvist, 
f. 1860 30/8 i Visby, dotter af handlanden därstädes Oskar Eneqvist 
och Matilda Ihre. — Barn: Signe Jenny Elisabet, f. 1875 ^V^ i Kö- 
ping, liksom alla barnen, f 1879 'Vio; Carl Gustaf Magnus, f 1878 
7/6, löjtnant i Lifregementets grenadierers reserv, e. o. landskontorist i 
Västmanlands län 1898 'V" — 1906 ^^ixo, då han blef tjänstförrättande 
landskontorist i Uppsala län, gift 1904 ^^fvo i Stockholm med Karin 
Beckman, f. 1883 ^Vs P^ Malingsbo bruk i socknen af samma namn 
i Kopparbergs län; Elsa Mathilda Sofia, f 1885 V"; Anny Nadine 
Elisa, f. 1888 ^Ve; Magnhild As s Ii Maria, f. 1889 ^°/ri; Petrus Gustaf 
Adolf, f. 1895 "/"• 



Digitized by 



Google 



79 



Stadsfiskaler. 

Stadsfiskalstjänsten, som under i6- och början af 1700-talen var 
förenad med befattningen som »utridare i bergslagen», inrättades huf- 
vudsakligen för att bättre tillgodose stadens intressen vid dess handel 
med omkringliggande bergslag, så att icke i denna gjordes intrång af 
närliggande städer och järnbruk. Vid Valborgsmässorådstugan 1674 ♦/s 
tillsattes tjänsten första gången med ** 

»Unge» Olof Hansson Tätting, son till stadsskrifvaren och 1674 
rådmannen Hans Erichsson; borgare i Köping; afgick från tjänsten 
redan s. å.; lefde ännu 1720. 

Gift med N. N. — Son: Jacob Olsson^ f 1737, bonde i Jemmer- 
tuna by i Köpings socken, gift 1:0 17 . . med Karin Larsdotter; 2:0 
1726 *s/ii n^6<^ Anna Andersdotter Taberman^ i hennes andra gifte 
[gift 1:0 171 . med borgaren och handlanden i Köping Petter Aswer^ 
f. 168., f 1725 30/1; 3:0 1739 »o/^ med befallningsmannen vid Stä- 
holm i Munktorps socken Hans Krönich^ f. 1697, f 1740 ^Vs (broder 
till Zacharias Krönich, f. 1686, f 1737, kapten, adl. Kröningssvärd, 
n:r 1566)], f. 1690 vid Semla bruk i Västanfors socken i Västman- 
lands län, f 1746 *V"> dotter till brukssmeden Anders Taberman; 
Jacob Olsson bevakade vid bouppteckningen efter farbrodern, käm- 
nären Per Hansson Tätting 1720 'Vs sin svågers, majoren Wollmar 
Blosenhielm^ rätt. 

Erik Ifvarsson, son till rådmannen Ivar Biörnsson, efterträdde 1674— 1676 
Tätting 1674; kämnär 1681 ^Vs och gästgifvare 1688 '/e. 

Gift med Brita Olofsdotter, dotter till kyrkovärden och gäst- 
gifvaren Olof Erichsson Tätting (f 1668) och Brita Henriksdotter. 

Erik Andstedt antogs till stadsfiskal 1676 Vs- Se rådmän. 1676— 1678 

Olof Larsson 1678 ^^U^ endast känd till namnet. 1678— 1679 

Daniel Nilsson De Wigge, »monsiör», antogs till stadsfiskal 1679— 1684 
1679 *°/io och erhöll landshöfdingens fullmakt å tjänsten s. å. ''^/lo 
med lön af 100 daler smt; f 1684. 

Gift med Elisabet Larsdotter^ namnes änka 1685 ^^/i. 

Erik Linnander efterträdde De Wigge, men begärde och erhöll 1685— 1690 
redan 1690 V^ afsked »för den ringa löns skull»; ej vidare känd. 

Huruvida under dessa år tjänsten varit indragen, har icke kunnat 1690—172.^ 
utredas, men någon stadsfiskal namnes icke efter Linnander före 

Nils Ridberg, f. d. expeditionsbefallningsman, hvilken antogs 1723 
1723 /ö, men af okänd anledning afsattes redan s. å. Vs; bergsfogde. 

Gift med Anna Agneta Sahlstedt, f. 1689, f 173 1, dotter af 
inspektören Abraham Henrik Sahlstedt och Margareta Christiernin. — 
Barn: Peter; Greta Lisa. 

Jolian Gabrielsson antogs »ad interim» 1723 Vs i den afsatta 1723—1724 
Ridbergs ställe. 



Digitized by 



Google 



8o 

,724—1728 Johan Schultz erhöll tjänsten 1724 ^Vs, men afgick från den- 

samma, då han valdes till rådman 1728. Se rådmän. 

1728—1737 Anders Ramsell, fältväbel, antogs 1728 3%; t i737- 

,737^(1755) Carl Fredrik Falk blef vice stadsfiskal 1736 ^js och ordinarie 

1737 efter Ramsell; var kvar ännu 1755. 
{1755)— 1757 Ägidius Esseen var stadsfiskal innan han blef e. o. rådman 

'757 ^^9' Se rådmän. 

1 757—1759 Bengt Wessman, som varit t. f. stadskassör i Köping, var 

häradsskrifvare, då han antogs till interimsstadsfiskal efter Esseen 1757 
/"> 1759 ^Va anmälde magistraten till landshöfdingen att Wessman 
afsagt sin tjänsten. 

i759_j763 Thure Haglund, f. 17 16 vid Karlsfors i Los socken i Gäfle- 

borgs län, student i Uppsala och sedermera anställd på regements- 
skrifvarekontor; bevistade finska kriget 1741 — 43 såsom extra mönster- 
skrifvare vid k. lifregementet; interimsmönsterskrifvare vid Kungörs 
kompani af berörda regemente 1745; ordinarie mönsterskrifvare där 
1747; tog afsked på grund af svår giktsjukdom 1752; antogs tillstads- 
fiskal i Köping 175Q ^Vs' n^^^ lämnade denna tjänst på grund af 
otillräcklig lön 1763 /lo, samt antogs till vice tullskrifvare i början af 
1764; var sedermera »pedagogus» vid Köpings skola; f 1781 V»»* 

Gift 1747 med Inga Collman^ f. 1712, f 1778 'Vs- — Barn: 
Catharina Charlotta^ f. 1748 i Björskogs socken; Brita Maria ^ f. 
1756 ^Vs i Köping; bägge lefde ogifta vid faderns död. 

i763_i768 Magnus Rodin, f. 1718 ^^jz, antogs till interimsfiskal 1763 V" 

och till ordinarie stadsfiskal 1764 "/n; afsked och bortflyttade jämte 
hustrun 1768. 

Gift 1:0 1749 ^6 med Dorotea Avander^ i hennes andra gifte 
(gift 1:0 1 731 med handlanden i }Lö\>\ng Jacob Molin^ L i693iNord- 
malings socken i Västerbottens län, f 1746 '^Vp i Köping), f. 1710 Vs 
i Ava by i Nordmalings socken, f 1762 *V»; 2:0 1765 3V" n^ed änkan 
Christina Nör(e)nberg, — Barn: Carl Magnus^ f. 1766 ^Vs» t s. å. 
3%o; Alexander Magnus, f. 1767 ^7/9, t 17^8 'V". 

1768— 1770 Erik Nordstrand, f. 1720 "/n i Munktorps socken och son till 

soldaten Lars Spännare i Norsta by i nämnda socken, hvaraf sonen 
tog namn, och Carin Nilsdotter, hade förut varit faktor och handlande, 
då han antogs till stadsfiskal 1768 ^3/4» J^^^ blef redan 1770 ^^ft af- 
skedad med bibehållande af lönen; f 1786 V^. 

Gift 1753 V" n^ed Sara Elisabet Norman, f. 1726, dotter af 
rådmannen Petter Norman och Maria Biörk. 

1770— 1798 Anders Enochsson Söderqvist var stadsfiskal 1770 — 1798. 

Under åren 1785— 1789 var dock sedermera rådmannen J. G. Hjelm 
tillförordnad. Se rådmän. 

1798— 1816 Carl Olof Wiberg förordnades i slutet af december 1789 till 

vice stadsfiskal under Söderqvists fortsatta tjänstledighet och blef ordi- 
narie 1798 ^^Vs. Se rådmän. 

1816— 1824 Erik Getzhult, f. 1779 *Vio i Lundby socken i Västmanlands 

län. Föräldrar: frälseinspektoren vid Johannesberg i nämnda socken 
Carl Erik Getzhult och Anna Greta Lindholm. Till yrket koppar- 
slagare, föreslogs han efter Wibergs död att förestå tjänsten under 



Digitized by 



Google 



3i 

vakansen 1816 "/4 och blef efter ansökningstidens utgång bland tre 
sökande antagen till stadsfiskal s. å. ^Vs. Efter någon tid visade det 
sig dock, att han icke var denna befattning vuxen. Genom skrifvelse 
1823 3^5 anställde K. M:ts befallningshafvande i Västerås län åtal mot 
Getzhult »för engelska couriren Rosendals obehöriga anhållande (d. V4) 
med det mera, som syntes ligga Getzhult till last». Detta oaktadt 
anhöll han s. å. ^^Ig en norsk kurir Halvor Olssen, hvarom magistraten 
den 7/ 1* underrättade landshöfdingeämbetet med hemställan om justitie- 
kanslärsämbetets underrättande; d. *V" öfverlämnar magistraten utslaget 
i de båda kurirmålen, och hemställer, med framhållande af Getzhults 
vid flera andra tillfällen ådagalagda oskicklighet och okunnighet i 
kännedomen om författningarna och att varningar icke hjälpa, huruvida 
han är lämplig att vidare innehafva tjänsten. Justitiekanslären lät dock 
denna gång bero vid »föreställningar och varning», men redan följande 
år var en ny rättegång anhängiggjord mot honom, och då han dess- 
utom 1824 7/5 blef sakfalld för fylleri var måttet rågadt; tre dagar 
senare anhåller magistraten att Getzhult så skyndsamt som möjligt 
måtte skiljas från sin innehafvande fiskalstjänst, hvilket skedde s. å. 9/"« 
Hans slut blef sorgligt; sedan hustrun begärt hans ställande under för- 
myndare 1826 "Vö — hon vann på hösten s. å. boskillnad — anhåller 
magistraten 1827 Vs på grund af Getzhults förargelseväckande upp- 
trädande samt »då han sysslolös och under hotelser ströfvar omkring 
på gatorna samt på grund af sitt — af allt att döma — sinnesförvir- 
rade tillstånd är en fara för staden», att han mätte försändas till kor- 
rektions- eller allmänt arbetshus ; några månader senare skar han halsen 
af sig med en knif 1828 ^9/i« 

Gift 1807 med Catharina Elisabet Carlbom ^ f. 1784 i Söderbärke 
socken. — Barn: Eric Gustafs f. 1808 VaJ Lena Gustaf va^ f. 18 10 
^Vs; Carl Alfred, f. 1820 '%i. 

Carl Fredrik Ahlbom, f. 1787 ^Vg i Jonshult i St. Äby socken 1825— 1832 
i Östergötlands län. Efter Getzhults afsättning förordnades stadskassö- 
ren Isak Ullberg att uppehålla fiskalstjänsten under vakansen 1824 '^/n 
och efter ansökningstidens utgång föreslogs han äfven bland fyra 
sökande till tjänsten 1825 Vs» naen i stället utnämnde justitiekanslärn 
Ahlbom, som hitkom från Vaxholm; underexekutor; f 1832 'V/» 

Gift med Hindrina Löfborg^ i hennes andra gifte (gift 1:0 med 
N. N, Wallerius\ f. 1766 "/xo, f 1842 s/s. dotter till rådmannen i 
Köping Erik Löfborg och Hindrina Hellerstedt. 

Johan Ulrik Amatius Hök, f. 1801 V" i Söderbärke socken. 1832—1843 
F. d. handlande, då han af magistraten föreslogs att bestrida tjänsten 
under vakansen 1832 ^^7; stadsfiskal och t. f. underexekutor s. å.; f 
1843 Vs. 

Gift 1827 med Eva Beata Hökerberg, f. 1806 «Vs, t 1865 'Vn, 
dotter af häradshöfdingen i Åkerbo härad Anders Jakob Hökerberg 
(f. 1769 "/i, t 181 1 'VO och Magdalena Sofia Du Rietz, adl. ätten 
n:r ddd (f. 1773 V"> t ^832 VO- — Dotter: Eva Gustafva Sojia^ i. 
1828 '5/6. 

Carl Olof Hammarström, f. 1808 ^9/7 i ÅUsta i Munktorps 1843— 1852 
socken och son till smeden Carl Hammarström och Maria Charlotta 
Köpings stads tjänstemän. 6 



Digitized by 



Google 



82 

Enrot, var handlande och underexekutor i Köping, då han, sedan Hök 
genom ett slaganfall blifvit sängliggande sjuk, förordnades att t. v. 
under Höks sjukdom bestrida fiskalstjänsten 1842 "/p; förordnades 
1843 Vs P* tjänsten under vakansen och föreslogs efter ansöknings- 
tidens utgång, då han var ensam sökande, af magistraten till stadsfiskal 
s. å. V7; ägde gård i staden. Död 1852 ^Vs- 

Gift 1833 'V7 ^^^ Charlotta Augusta Zetterströni, f. 1814 'V^ » 
Köping, t 1854 *9/s där, dotter af timmermannen Anders Zetterström 
och Christina Cathrina Tidstrand. — Barn: Carolina Augusta^ f. 1832 
"/q; Lovisa Charlotta, f. 1833 'V", f 1890 »Ve; Carl Oskar, f. 
1836 ^V"; Amalia Sofia, f. 1839 V9; Betty Maria Julia, f. 1844 9/i» 
t 1866 3o/,o; Wilhelmina Desideria, f. 1846 "/s, t s. å. Ve; Gustaf 
Leopold, f. 1847 'V9. 

1853— 1885 Lars Wikström, f. 181 2 Vs i Vintrosa socken i Örebro län. 

Kronolänsman i Kung Carls och Torpa socknar; erhöll magistratens 
förord till fiskalsbefattningen efter Hammarström 1852 ^Ve, men kunde 
för sjukdom icke infinna sig i Köping förrän följande år *V4» då 
han uppvisade sitt af justitiekanslärsämbetet utfärdade konstitutorial 
och aflade sin ed; måste på grund af sjuklighét aftihålla om tjänst- 
ledighet i slutet af år 1884. Död 1885 Ve. 

Gift 1848 med Cecilia Lovisa Bernhardina Svanström, f. 1812 
'^/la, t 1886 'Vs, dotter af rådmannen i Köping Daniel Svanström och 
Charlotta Lovisa Söderqvist. — Son: Axel, f. 1850 Vs» t 1858 "V"- 

1885—1902 August Ludvig Vogel, f. 1853 »Vs i Gunnilbo socken. Stads- 

fogde i Köping 1878; t. f. stadsfiskal under vakansen efter Wikström 
1885, ordinarie stadsfiskal s. å. ^/zo; afgick från sistnämnda befattning 
på grund af sjuklighet 1902, men kvarstår som stadsfogde. Han inne- 
har sedan 1875 inkasserings-, rättegångs- och affärsbyrå i Köping, blef 
kontrollant vid Mälarprovinsernas enskilda banks expeditionskontor 
därstädes 1893 och verkställande direktör i Örebro handelsbanks af- 
delningskontor i samma stad 1898 samt var under sin krafts dagar 
mycket använd i kommunala värf. 

Gift 1878 5/7 med Maria Charlotta Andersson, f. 1859 *Va ^ 
Bro socken. — Barn: Ester Maria Adelaide, f. 1881 'Vs> gift 1903 
5/9 i Stockholm med Adolf Birger Fredrik Silfverling, f. 1879 "V^or 
Julia Teresia Charlotta, f. 1883 9/,^ -[• s, å. V»» Carl August Vilhelm, 
f. 1884 *Vx; Sally Elsa Maria, f. 1886 V^; Ernst August Waldemar y^ 
f. 1888 Ve, t 1 89 1 »3/1; Ej7iar August Ludvig, f. tv. 1889 ^^l^\ 
Ingrid Maria Charlotta, f. tv. 1889 ^VqJ Erik August Magnus, f. 
1 89 1 ^7/0; Ragnar Erik August, f. 1895 *Vs» Ernst August Gunnar ^ 
f. 1897 %. 

1902— Alfred Herman Lindstedt, f. 1869 'V» i Arboga, son af 

garfverifabrikören Johan Gustaf Wilhelm Lindstedt och Katarina Georgina 
Nyström, innehade anställning å stadsfogde och stadsfiskalskontor 1885 
— 1902, då han antogs till stadsfiskal efter Vogel; innehar juridisk 
byrå i Köping. 

Gift 1897 ^Vs n^ed Juliana Josefsson, f. 1869 ^V" i Köpings 
dotter af lokomotivföraren Josef Josefsson och Maria Karolina Nord- 
qvist. — Barn: Sonja Elisabet, f. 1898 V^*» Gunhild Maria, f. 1894 V4- 



Digitized by 



Google 



83 



Postmästare. 

Joen Månsson antogs till Köpings förste postmästare 1639 och 1639— 1646 
erhöll s. å. V^o frihet å ett skattehemman om 10 öresland i UUavi i 
Köpings socken; år 1644 uppbar han i lön 25 daler »hvitt mynt». 
Han afgick från postmästaretjänsten med 1646 års utgång, då han 
valdes till rådman. Se rådmän. 

Måns Knutsson Dreffling antogs till postmästare 1647, då han 1647— 1673 
s. å. ^^jz erhöll besittningsrätt å ett hemman Norsa i Köpings socken. 
Se justitieborgmästare. 

Efter Drefiiings död 1673 ^s/s innehades postmästare tjänsten till 1673— 1677 
1678 af hans änka Katarina Johansdotter. 

Knut Magnus Dreffling, son af företrädaren, blef student 1660 1678—1694 
och skötte såsom faderns biträde och efter hans död postkontoret. 
Han föreslogs af rådstugan 1673 ^'Vq till byggningsborgmästare efter 
fadern, men blef icke utnämnd; postmästare 1678 före V^; afsatt 1694 
för förskingring af kronans medel, hvarom uppstod en långvarig rätte- 
gång. Är 1697 ^7/a ankom landshöfdingens bref angående f. d. post- 
mästare Drefflings balans med förnyad begäran om förklaring från 
Dreffling å k. kammarrevisionens bref af 1696 ^V^o- Först två år 
senare synes saken vara afgjord, ty 1699 ^% ankom landshöfdingens 
bref att den halfva gård, som Dreffling ägde i staden, skulle försäljas 
till balansens täckande. — Dreffling, som sedermera blef mantals- 
kommissarie och inspektor öfver Stora Kopparbergs konst- och grufve- 
fält, lefde ännu i september 1709, men var död 1717. 

Gift med Gertrud Hising^ f före 17 17 '/e, dotter af justitieborg- 
mästaren Olof Michelsson Hising och Anna Leffler. — Barn: Olaos^ 
f. 1688 Vs; var död 1717 Vö» Maria^ f. 1694 V^» t ^"gJ Anna 
Catharina^ svagsint, inlöst på Danvikens dårhus 1720; Christina ^XtiAt 
17 17 Vö, nien var död 17 19 ^3/7» ^^ bouppteckning hölls efter henne 
och modern; Beata^ gift före 17 17 med räntmästaren i Kalmar Isac 
Nyman; Magdalena^ gift 1719 med mästerkocken hos grefve Tessin 
A. Fraxin, 

Carl Hising, justitieborgmästaren, åtog sig postmästarebefatt- 1694— 1702 
ningen efter Drefflings afskedande 1694. Se justitieborgmästare. 

Olof Hising, Carlsson, efterträdde fadern såsom postmästare; 1703— 1 719 
tog afsked från postmästaretjänsten 17 19 */s. Se borgmästare. 

Carl Remmar blef postmästare 17 19. Se magistratssekreterare. 1719— 1728 

Petter Norberg, se rådmän. 1728— 1773 

Ernst Fredrik Scharff, f. 1739 i Torpa socken i Söderman- 1773— 1779 
lands län. Föräldrar: kyrkoherden i Karlskyrka församling af Strängnäs 



Digitized by 



Google 



84 

Stift Florentinus Scharff och Hedvig Corte. Postmästare 1774; afsked 
och flyttade till Stockholm 1779. 

Gift 1:0 1773 'Vio n^^^ Christina Maria Boök^ i hennes andra 
gifte (gift 1:0 1767 med komministern i Skinnskattebergs församling i 
Västerås stift Lars Zimmerman^ f. 1708 V»? t ^11^ *Vio), f. 1734 
Vxi, t '775 ^Vs, dotter af kyrkoherden i Skinnskatteberg Lars Böök 
och Anna Petraeus; 2:0 1776 med Anna Catharina Rhollff^ f. 1749 i 
Stockholm. — Barn: Florentin Samuel^ f. 1777 ^9/4» t ^779 "V«; 
Maria Elisabet^ i. 1779 Va- 

lyyg^iygo Pör Löfberg, vågmästare i Köping, blef jämväl postmästare 1779 

'Va- Se vågmästare. 

1790— 1813 Johan Samuel Djurman, f. 1763 3'/x i Björksta socken i Väst- 

manlands län, där fadern Samuel Djurman var kyrkoherde; modem 
hette Christina Nordlindh. Postmästare 1790 V^oJ afsked 1813 V"; 
hof kamrerare. Död 182 1 3/4- 

Gift 1795 *s/io med Helena Maria Fridsberg ^ f. 177 1 V»» t ^^49 
9/4, dotter af stadsfältskären i Köping Petter Fridsberg och Susanna 
Catharina Kumblin. — Barn: Catharina Christina^ f. 1796 'V»»» f 
1875 '^7, ogift; hon testamenterade bl. a. 1,500 rdr rmt till en fond, 
hvaraf årliga räntan skulle tillfalla trenne behöfvande fruntimmer af 
medelklassen i Köpings stads församling samt 1,000 rdr rmt till ett 
barnhem för flickor i Köping; Charlotta Maria, f. 1802 Vs, t ^^^ 
Vio, ogift. 

,813—1830 Jakob Wahrenberg, f. 1789 **/s i Arboga, son af rådmannen 

och postmästaren därstädes Gerhard Wahrenberg och Brita Catharina 
Ahlborg, blef e. o. postexpeditör 1813 V2; t. f. postmästare i Dalarö 
s. å. 'Vs och postmästare i Köping s. å. V"; postinspektors n. h. o. v. 
1829 'V7; i*ste kontrollör vid Stockholms postkontor 1830 '%• Död 
1847 ^Va i Stockholm. 

Gift 1816 3/9 ^^^ Christina Fredrika Malmgren, f. 1786 ^V?» 
f 185 ., dotter af tullinspektören på Dalarö Johan Anders Malmgren 
och Cornelia Lund. — Ett dödfödt barn 1824 "/lo. 

,830—1832 Per Larsson Agelin, f. 1775 i Asks socken i Malmöhus län; 

mönsterskrifvare vid Konungens eget värfvade regemente 1794; fält- 
postmästare vid armén i Pommern 1805 ^^jxo och vid södra armén i 
Skåne 1808 V4; i*e kontrollör vid Stockholms postkontor 181 2; post- 
mästare i Köping 1830 *% genom tjänstebyte med föregående. Död 
1832 ^/s på Kvartinge i Kernbo socken i Södermanlands län. 

1832— 1838 Karl Gustaf Karlström, f. 1795 5/7 i Bergs socken i Öster- 

götlands län. Föräldrar: kaptenen Johan Georg Karlström och gref- 
vinnan Eleonora Elisabet Lagerberg. Löjtnant vid Lifregementets 
grenadierkår 1815 V4; kapten 1826 "/s; R. S. O. 1829; majors afsked; 
postmästare i Köping 1832 ^Vio. Död 1838 ^9 i Köping. 

Gift 181 7 ^7/7 Kied Fredrika Charlotta Sofia von Unge, f. 1793 
Via i Odensvi socken i Västmanlands län, f 1859 "A i Köping, 
dotter af öfverjägmästaren Pär Gustaf von Unge och Catharina Char- 
« lotta von Greiff. — Barn: Elisabet Charlotta Georgina, f. 18 18 ^V»» 
i Köping, f 1887 Vs i Västerås; Carl Georg Wirich, f. 1825 'V» J 
Köping, f s. å. ^V"; Carolina Augusta Wilhelmina, f. 1830 V» i Bro 



Digitized by 



Google 



85 

socken, f 1902 'V" i Västerås, gift 1857 ^je med borgmästaren i 
Västerås, R. N. O. ro. m. Eric Wilhelm Abenius, f. 1825 '9 xa i V. 
Skedvi socken i Västmanlands län, f 1903 ^jio i Västerås. 

Ernst Reinhold von Post, f. 1782 "Vio pä Frängsäter i Skedevi 1839— 1850 
socken i Östergötlands län. Föräldrar: majoren Ernst von Post och 
friherrinnan Hedvig Carolina Fleetwood. Fänrik vid Lifgrenadierrege- 
mentet 1799; löjtnant 18 10; kapten 18 12, majors afsked 1816; deltog 
i fälttågen i Pommern 1806, i Norge och Finland 1808 och 1809 samt 
i Norge 18 14, då svårt blesserad; postmästare i Köping 1839 ^Vs- 
Död där 1850 ^9/9. 

Gift 181 1 ^Vx3 n^cd Emilie Ulrica Borgstrand^ f. 1792 ^Ve på 
Finspong i Risinge socken i Östergötlands län, f 1883 ♦/s i Köping, 
dotter af direktören Erik Borgstrand (f. 1751 ^Vio) och Beata Elisabet 
Gisler (f. 1756 ^s/^ i Risinge socken, f 1841 ^^/g i Köping). — Barn: 
Ernst Johan Emil^ f. 181 2 '9/io, f 1^35 ""Va? ogift, ausskultant i Göta 
hofrätt; Erik Reinhold, f. 18 14 Ve, t ^^68 'Vi, postmästare i Väster- 
vik; Hedvig Charlotta, f. 181 6 V7, t ^^7^ ^°/6» ogift, i Köping; 
Wilhelm Mauritz, f. 18 18 V4» t ^9^2 "V2, ogift, major i armén; 
Augusta Margareta Elisabet, f. 182 1 'V»» t 1888 ^Ve på Ströö i 
Köpings socken, gift 1847 ^^j^ med löjtnanten Carl Axel Reuter er ona, 
f. 1820 *V6, t 1^93 V^; Hampus Adolf, f. 1822 'V12, professor; 
Stafs Gustaf, f. 1825 ^V^, •[• 1900 3^3, ogift, registrator i fångvårds- 
styrelsen: Rikard Ulrik, f. 1827 V4, t 1^64 ''Ve, ogift, förvaltare. 

Carl Greger Leijonhufvud, f. 1786 9 6 på Nykvarn i Turinge 1851— 1857 
socken i Stockholms län. Föräldrar: öfversten friherre Sebastian 
Leijonhufvud och grefvinnan Eva Charlotta Cronstedt. Öfverstelöjtnant 
vid Helsinge regemente 1831; öfverste i armén 1839; postmästare i 
Köping 185 1 *V4; innehade guldmedaljen för tapperhet i fält och 
Carl XIV Johans medalj. Död 1857 ^Vs i Köping. 

Gift 1:0 18 1 7 ^Vi Kied Eleonora Ulrika Silf ver stolpe, f. 1797 'V»» 
f 1843 V4> dotter af riddarhussekreteraren Axel Gabriel Silfverstolpe 
och Hedvig Charlotta Brakel; 2:0 med Johanna Amalia Lundberg, f. 
1 8 10 V^ i Göteborg, f 1855 "/4 i Köping. — Barn: Catharina 
Ulrica Charlotta, f. 181 7 'Vu, f 1821 '3/^; Axel Christer, f. 181 9 
'Vs» t 1904 V^a» öfverste; Märta Christina Eleonora, f. 1821 ^V4» t 
1825 "V^o; Knut Eric Otto, f. 1823 »V4, t 1^48 Vö, ogift, löjtnant; 
Hedvig Margareta Gabriella, f. 1825 'V3, f s. å. 3%; Märta Char- 
lotta GUbriella, f. 1826 V^, gift 1861 '% n^ed presidenten grefve 
Karl Göran Detlof Mörner till Morlanda, f. 1808 si/io, f 1878 "/s; 
Eleonora Karolina Sofia, f. 1828 ''Va» gift 1860 "Vs med general- 
fälttygmästaren Carl Victor. Gustafsson Leijo7ihufvud, f. 1822 ^V^» t 
1900 Vs; ^^ö:/ä Elisabet Augusta, f. 1830 Vs> gift 1853 ''V/ med f. d. 
statsrådet Per Jacob von Ehrenheim, f. 1823 Vs? Eva Margareta 
Amelie Fanny, f. 1842 3 Va. 

Henrik Adolf Nauckhoff, f. 1799 "/lo på Asby i Ryttems 1857— 1874 
socken i Västmanlands län. Föräldrar: häradshöfdingen Adolf Fredrik 
Nauckhoff och Maria Helena Jönsson. Major vid Västmanlands rege- 
mente 1845; öfverstelöjtnant i armén 1854; postmästare i Köping 1857 
3V10; afsked från postmästaretjänsten 1874 *%. Död 1885 V9 i Köping. 



Digitized by 



Google 



86 

Gift i:o 1 84 1 '/g på Beckershof i Ö. Vingåkers socken i Söder- 
manlands län med Maria Karolina Charlotta Arfwedson^ f. 181 7 9/3 
på nämnda egendom, f 1842 ^jt i Sala, dotter af bruksägaren Martin 
Abraham Arfwedson och Maria Charlotta Gjers; 2:0 1845 "/a i Arboga 
med Agnes Karolina Montan^ f. 1820 Vs i nämnda stad, f 1887 ^5/4 
i Stockholm, dotter af lagmannen Erik Vilhelm Montan och Kristina 
Charlotta Wahrenberg. — Dotter: Anna Charlotta^ f. 1842 *3/s i Sala, 
gift 1872 V» I i Stockholm med kaptenen Henrik Alexander Sebastian 
Tham, f. 1831 »Vs, t 1890 "/g. 

,gy5__i892 Anders Leonard Gallin, f. 1826 ^Vxa i Sala, blef e. o. post- 

expeditör 1844 Vi» postmästare i Åsen (Vingåker) 1857 '3/"> i Tors- 
hälla 1866 »Vs och i Köping 1875 ^V?; afsked 1892 "/a. Död 1904 
^9/xo i Stockholm. 

Gift 1863 med Anna Crispina Boman^ f. 1833 V"« — Dotter: 
Anna, f. 1864 »Vs. 

1892— Carl Johan Lindqvist, f. 1847 'V» i Västerås. Föräldrar: 

fiskaren Johan Lindqvist och Anna Maria Lindqvist. Postskrifvare 
1869; e. o. postexpeditör s. å. Vs; extra biträde i Köping 187 1 3®/ia; 
postexpeditör 1874 *^/xa och postmästare därstädes 1892 *%; R. V. O. 
1905 V". 

Gift 1875 med Wilhelmina Amalia Andrea Sax, f. 1846 ^Vs» 
— Barn: Anna Thora Maria, f. 1876 "V»; Andrea Ulrika, f. 1879 
'3/3; Carl Gustaf, f. 1881 "/x» bankbokhållare. 



Digitized by 



Google 



87 



Tulltjänstemän. 

I. Tullinspektörer och arrendatorer eller förpaktare af tull 
och accis (den s. k. lilla tullen). 

Matts Brynielsson namnes i en förteckning öfver stadens hand- 
lande 1639 3/4» där det om honom heter: »hafver varit arrendator 
öfver lilla tullen och accisen och under tiden vistas på sitt skatte- 
hemman i Munktorps socken och sin handel drifver i staden». 

Jacob Schrymfier var arrendator och förpaktare af lilla tullen 
1634; t omkr. 1640. Se vagare. 

Oluf Erichsson var tullinspektor 1655. 

Bengt Mattsson 1657 och 1658. 

Petter Schaij eller Schaeij, f. 16 13 "V9 i staden Bommel i 
Geldern, inkom till Sverige och blef handlande och rådman i Arboga; 
k. faktor vid Jäders kronobruk; f 1673 7/3 i Arboga. Vid rådstugan 
1659 ^4 »publicerades kongl. kammarkollegii bref att Köpings stads 
lille Tull och Accis arrende på två års tid uppdragits åt arrendator 
Petter Schaij»; detta fortfor ännu 1665 3^4- — ' Han var stamfader för 
adl. ätten von Schaeij^ n:r 1941. 

Gift 1 64 . med Margareta Heijdrath^ dotter af anläggaren af 
Jäders bruk Hans Heijdrath. 

Lars Henriksson Kroger 1666 — 1679 ^'^^ f. 163 . i Skärmar- 
boda i Nora socken i Örebro län. Fadern Henrik Larsson, som genom 
inköp af sina bröders lotter 1642. '^/a besatt fädernegården i Skär- 
marboda, var gästgifvare eller krögare därstädes, hvaraf sonen antog 
namnet (han kallas ömsom Krog och Kroger). Farfadern Lars Tor- 
kelsson, f 1634, var häradsdomare i Noraskog i början af 1 600-talet, 
riksdagsman vid 1627 års riksdag och bondeståndets fullmäktig 1628. 
— Lars Henriksson var tullinspektor och -arrendator 1666 ^^U och 
ännu 1679 V7> troligen tillsammans med de två följande; landsfiskal i 
Närke och Fellingsbro 1678 *'/«; borgmästare i Lindesberg 1687 ^^9» 
riksdagsman vid riksdagarna 1689, 1693 och 1697. Död 17 16. — 
Genom broderns, häradsdomaren och riksdagsmannen Abraham Hin- 
dersson, f. 1627, t 1718, afkomlingar, hvilka förändrade namnet till 
Crug, fortlefver släkten ännu. 

Dottern Brita var gift med postmästaren och tullinspektören i 
Arboga Gustaf Olofsson Unge^ f. 1673, af samma släkt som adl. ätten 
von Unge, n:r 1465. 

Mathias Insulander 1669 och 1672. 

Peder Larsson Bärg var tuUarrendator 1678 och 1681 *Vs; 
1687 före »Ve. 



Digitized by 



Google 



88 

Johan Cortsson, son af tullnären Casper Cortsson, var tullnär 
vid Gisslarbo bergs- och landstull 1669 */»» vice tullinspektor 1672; 
tullinspektor 1675 och ännu 1678 V»©; var död 1684 3%. 

Berndt Pettersson Palm, tullinspektor 1687 — 1718. Se rådmän. 

Sven Floren arrenderade samtliga tullmedlen i Köping för 1,90a 
daler kmt 17 18 V7; kallas kontrollör; f 1721. Se rådmän. 

Johan Stenier var tullinspektor här 1721 — 1725; han synes 
hafva bortflyttat sistnämnda år. 

Gift med Christina Luuth^ dotter till bergsfogden i Norberg 
Johan Luuth (f. 1664 'V», t ^745 A) och Anna Rollfif (f. 1680 "/lor 
t 17 1 8 'Vs). — Dotter: Cathrina, f. 1730 'V9, begr. s. å. Vio. 

Johan Strandbom, f. 1693 i Östergötland; tullinspektor 1726; 

t 1748 'V- 

Gift med Catharina Sneckenberg^ i hennes andra gifte (gift 1:0 
1763 med kaptenen vid Närke- Värm lands regemente Erik Drysander^ 
t 1707 i fält), f. 1685 *Vio pä Västlandaholm i Västra Skedvi socken 
i Västmanlands län, f 1766 ^V» i Köping, dotter af kornetten vid 
Adelsfanan, brukspatronen och ägaren af Västlandaholm Johan Snec- 
kenberg, adl. ätten n:r 843, och Märta Löfling, adl. ätten n:r 255. — 
Barn: Catharina^ f. 1723 i Stockholm, f 1771 Vs i Köping, gift 1752 
"Vs med klockaren i sistnämnda stad Johan Weström^ i hans andra 
gifte (gift 1:0 1736 "/a med Catharina Böhlmark, f. 17 13 Vs vid 
Amots bruk i Ockelbo socken i Gäfleborgs län, f 1751 'V7 i Köping, 
dotter af bokhållaren vid nämnda bruk Petter Böhlmark och Sara 
Sylvander), f. 17 12 sVxo i Sala, f 1772 ^% i Köping; Märta Char* 
lotta^ f. 1728, f 1810 ^5/7, gift 1756 *'/4 med kyrkoherden i Garpen- 
bergs församling i Västerås stift Erik Graan^ f. 1729 »9/"» t ^7^7 Vs- 

Samuel Hallman, tillhörande den gamla ansedda prästsläkten 
i Strängnäs stift, hvilken härstammade från »norrlandsfisk aren» Frans 
Davidsson, som 1556 bosatte sig i Strängnäs, föddes 1702 i Sköldinge 
socken i Södermanlands län, hvarest fadern Gustaf Samuel Hallman 
var kyrkoherde; modern hette Margareta Elisabet Willhelmi. Han ge- 
nomgick gymnasium i Strängnäs och blef student i Uppsala; extra 
kontorsskrifvare vid general-arrende-landt-tullkontoret 1739; tuUskrifvare 
i Arboga 1740; tull- och accisskrifvare i Köping 1742; tullinspektor 
där 1748 /2. Död 1756 V^o. 

Gift 1728 s/x 2 nied Maria Katarina Strangh^ i hennes andra 
gifte (gift 1:0 1722 med korpralen vid lifskvadronen af k. lifregementet 
till häst, k. lifdrabanten Nils Möller^ f. 1702 Vi> t ^727)» f. 1704 
^Vs» t 17^^ '%, dotter af brukspatronen, rådmannen i Köping Robert 
Strangh och Maria Norman, Nilsdotter. — Barn: Sofia Elisabet^ f. 
1729 ^%> t 176^ ^/lo» gi^t 1750 ^7/3 roed stadskassören i Köping 
Carl Gustaf Nyberg; Jacob Gustaf f. 1732 *V"» t ^^re fadern; 
Johan Wilhelm^ f. 1734 ^V», t ^7^5 **/6» vikarierande tullinspektor i 
Köping, ogift; Christina Juliana^ f. 1739 Vio> t ^74<^ ^Z^; Juliana 
Ulrika, f. 1744 'V4, t 1745 "A. 

Petter Bergman, f. 17 18, genomgick Söderköpings läroverk och 
innehade sedan anställning på häradsskrif varekontor ; kontorsskrifvare 
vid stora sjötullkammaren i Norrköping 1736 och vid landttullkamma- 



Digitized by 



Google 



89 

ren i samma stad 1740; bokhållare vid ett sockerbruk 1743; extra 
kontorsskrifvare vid general-landt-tullkammarkontoret 1748; tullskrif- 
vare i Arboga 1749 och i Köping 1751; tullinspektor där 1756; 
transport till Örebro 1760 (ännu 1766). 

Gift med Christina Tornbergs f. 17 19. — Barn: Johan^ f. 1742 
i Norrköping; Anna Margareta^ f. 1743 där; Brita Catharina^ f. 
1745 där; Petrus, f. 1751 ^^U% i Köping, f 1752 Va; Nicolaus, f. 1752 
^Vxx där, t 1753 3^1; Maria Elisabet, f. 1755 ^jt där, f s. å. ^7=»; 
Samuel, f. 1758 *% ^är, f 1759 ^9/4; Sara Elisabet^ f, 1761 i Örebro. 

Johan Brun, f. 1725 i Sala. Student i Uppsala; e. o. kontors- 
skrifvare vid general-arrende-landt-tuUköntoret 1749; tullskrifvare i Ar- 
boga 1750, i Köping 1756 /xi; tullinspektor här 1760 /s; t. f. 
tullinspektor i Västerås 1766; ordinarie tullinspektor där 1767 ^^/x; 
afsked med pension och öfvertuUinspektors karaktär 1781 /a; bodde 
sedan i Stockholm och lefde ännu 1798. 

Gift 1756 7/3 med Anna Kristina Brettman, f. 1736, dotter af 
tullskrifvaren här Bengt Brettman och Babba Dorotea Carlheim. — 
Barn: Johan Gustaf, f. 1757 ^V»» t s. å. 7/9; Johan Adolf, i. 1758 
^Vx> t 1762 '/s; Ulrika Katarina, f. 1763 ^Vs; Johanna Kristina, f. 
1765 9/12. 

Richard Ryberg, f. 17 12 i Kristianstad ; mönsterskrifvare vid ett 
indelt kavalleriregemente 1733; afsked därifrån 1745; e. o. tullkon- 
tor sskrif vare s. å.; ordinarie tullskrifvare 1747 /n; tullinspektor i 
Norrtälje 1750, men sökte och blef 1755 tull- och accisskrifvare i Jön- 
köping för att komma närmare födelseorten; blef dock sedan mot sin 
vilja transporterad till tullinspektor i Strömstad 1761; t. f. tullinspektor 
här 1766 /a och ordinarie 1767 ^V»; afsked 1778 och flyttade då 
till Himmeta socken i Västmanlands län. 

Samuel Hartwig Knagge, f. 1734 i Näflinge socken i Kristian- 
stads län, ingick i tullverket och tjänade under pommerska sjuårskriget 
på extra stat vid artilleristaten och amiralitetet; ingick efter krigets slut 
i tjänst vid preussiska tullväsendet såsom accis-licent- och tullinspektor; 
öfvertuUuppsyningsman i Stockholm 1777; tullinspektor i Vaxholm s. å., 
i Mariefred 1778 och i Köping s. å.; genom byte transporterad till 
tullinspektor i Uppsala 1780; var kvar såsom sådan 1784 /i men 
ej 1785. 

Gift 175 . med Maria Dorotea (Dordi) Gode, f. 1734 i Wollgast 
i Pommern. — Dotter: Dorotea Henriette, f. 17 61 i Wollgast, gift 
1782 med tullinspektören Ephraim Northun, se nedan. 

. Jacob Strandberg, f. 1722 7/12 i Mariefred, var son till krono- 
fogden i Selebo härad i Södermanland Olof Strandberg (f. 1688 V^o, f 
1730 s/a) och Vivika Sparrman (f. 1698 =^3/4, t ^74^ 'Vs)- Han blef 
mönsterskrifvare på fregatten Carlberg 1743, men öfvergaf denna bana 
följande år och blef extra kontorsskrifvare i tullkontrollörskontoret 
1744 ^3/4; tullskrifvare vid Kristinehamns södra tull s. å. ^jxx\ vid 
västra tullen i samma stad 1747; ordinarie kammarskrifvare i landt- 
tullkontroUörkontoret 1755; ^^^' ^^ accisskrifvare med tullinspektörs 
karaktär vid sjötullen i Karlstad; transport till Arboga 1771; tull- 
inspektor i Uppsala enligt fullmakt 1772 '^9» transport hit genom 



Digitized by 



Google 



90 

byte med föregående 1780 Vs; öfvertuUinspektors karaktär 1791 ^jj 
n anseende till alltid ådagalagd skicklighet, trohet och pålitlighet vid 
alla ombetrodda göromål under en tjänstetid af mellan 40 och 50 år>. 
Död 1796. 

Gift 1746 med Agneta Barck^ f. 1729 ^'/i i Strömstad, f 1800 
7/7. — Barn: Adolfs student i Uppsala, f 1780 därstädes af »slag»; 
Olof^ handlande i Filipstad; Ludvik^ f. 1770 i Karlstad, flyttade till 
Filipstad 1784. 

Jonas Humble blef tullkammarföreståndare i Köping 1796 ^V" 
och ordinarie tullinspektor 1797; afsked 1806. Se rådmän. 

Johan Henrik Rosengren, f. 1765 V9 i Halmstad, var först 
anställd på häradsskrifvarekontor i 3 år, blef landskontorist i Älfsborgs 
län 1786; magasinskommissarie vid rikets västra gräns 1788; stads- 
fiskal i Vänersborg 1790; resetuUinspektor 1792; tullinspektor i 
Halmstad 1795 V9; sjö- och landttullkammarföreständare i Tomeå 
1806 '%; tullinspektor i Köping s. å. Vs- Död 1814 7/4 där. 

Gift 1797 med Kristina Justina Hallongren^ f. 1777 "Vsj +1812 
=»9/12. — Barn: Olof, f. 1798 'Vs i Halmstad; Justus Richard, f. 1805 
V9 i Halmstad. 

Carl Gustaf Schultz. Denna tyska släkts svenska stamfader 
var ChristofTer Schultz från Torgau i Kur-Sachsen, hvilken 17 12 inkom 
till Sverige och bosatte sig i Arboga såsom garfvare. Hans son Johan, 
kyrkoherde i Torsångs församling af Västerås stift, hade i sitt gifte 
med Kristina Maria Hoppe bland andra barn sonen Carl Gustaf, f. 
1760 ^Vi J Arboga. Han började sin ban^ såsom »köpmansbetjänt» i 
lärftskramhandel 1776; blef skepps- och mönsterskrifvare vid arméns 
flotta 1788 och bevistade sjöaffären vid Fredrikshamn s. å., sjöbataljen 
vid Elgsjö 1789 och slaget vid Svensksund 1790; e. o. kammarskrifvare 
i tullstyrelsens i:a kammarkontor 1791; tull- och accisskrifvare vid 
Köpings östra tull 1792 "/lo; tullinspektor i Hedemora 1813 V^i; 
transport hit 18 14 7/5; erhöll afsked med full pension och öfvertuU- 
inspektors n. h. o. v. 1825. Död 1836 V/- 

Gift 178(6) med Anna Christina Dandernel^i, 1762 V9 i Arboga, 
f 1824 5/9, dotter af perukmakaremästaren Jakob Dandernel och Brita 
Söderman. — Barn: Johan Gustaf, f. 1787 ^3/^ i Stockholm; Carl 
Jacob, f. 1793 '5/i» t 1794 'V?; Adolf Fredrik, f. 1794 ^V^» t 1801 
^0/2; Matths Wilhelm, f. 1795 ^^js, handlande och rådman i Västerås, 
f 1856 V" därstädes, gift där 1824 V4 med Anna Sofia Sebardt, f. 
1804 7/„ i Västerås, f 1892 "/a, dotter af handlanden och rådmannen 
i nämnda stad Johan Casper Sebardt och Maria Sofia XJtterström; 
Carl Eric, f. 1797 ^Vs» Per Jacob, f. 1799, f 1883, se nedan; Lars 
Samuel, f. 1800 ^^U; Anders Gabriel, f. 1801 ^Vi^; Gustaf va Christina, 
f. 1803 Tjx^, t 1804 "/i; Fredrik Christopher, f. 1805 "/"» stude- 
rande, t 1826 ^Vp, ogift. 

Per Jacob Schultz, f. 1799 V* i Köping, ingick i tjänst vid 
tullkammaren i Köping 1813; ordinarie tullvaktmästare där 18 16; för-, 
ordnad att förestå tullkammaren med titel af tullförpassningsinspektor 
181 7; efterträdde fadern såsom tullinspektor 1826; afsked från befatt- 



Digitized by 



Google 



91 

ningen, då tullkammaren i Köping från och med 1866 års utgång in- 
drogs. Död 1883 V". 

Gift 1821 »3/^ tned Katarina Ulrika Lemon, f. 1798 'V4» t ^^^^ 
'3/„ dotter af bokbindaren Johan Petter Lemon (f. 1774, f ^799 V9) 
och Eva Catharina Hjulbom (f. 1756 'Va, t 1838 ^VO- — Barn: 
Julia Kristina Jacobina^ f. 182 1 s/^^ •[• 1877 ^/e i Köping, ogift; 
Carolina Catharina^ f. 1824 'Va» t ^^3^ V4; Carl Jacob^ f. 1825 V»'» 
handlande i Köping, f 1899 V"> gift 1860 V" roed Carolina Andersson^ 
f. 1837 *5/ia i Lindesberg, dotter af bergsmannen Anders Andersson; 
Johan Gabriel, f. 1827 »3/,^, f 1828 Vi; Amalia Ulrika, f. 1831 =»V4, 
f 1866 'Vs, gift 1855 '3/„ med rådmannen C^r/ August Malmqvist, 
f. 1820, f 1883; Johan Wilhelm, f. 1834 'V^» bokhandlare i Uppsala; 
&/^ Carolina, f. 1837 3°/,^ ^ 1882 ^V?, ogift; ^av/ Gustaf, i, 1839 
3710, f. d. handlande i Uppsala. 



IL Tullskrifvare. 

Casper Cortsson var tullskrifvare vid Gisslarbo tull 1633. — 
Son: Johan, tullinspektor, se ofvan. 

Olof Andersson, accisskrifvare, var »nykommen» 1635 'V^; af- 
satt 1636 Vs. 

Olof Pedersson Rask var accisskrifvare 1638 'V^- Se magi- 
stratssekreterare. 

Pär Olufsson var accisskrifvare 1639 Vx© och tullnär 1656. 
Måhända densamme Per Olufsson, som 1667 V» var tullskrifvare vid 
Östra tullen. 

Peder Andersson var tullnär 1640. 

Mårten Mattsson var tullskrifvare 1654 V»* 

Johan Pedersson var »sjöbomstullskrifvare» 1657 Vs. 

Anders Olufsson vara accis- och kvarntuUsskrifvare 1659 V4 och 
ännu 1667 *V4. 

Johan Persson var tullskrifvare vid sjöbommen 1659 V4. 

Bengt Svensson, tullskrifvare vid Västerport 1659 V^; f 1672. 
— Son: Hans Bengtsson, se nedan. 

Per Tomesson var tullskrifvare vid Österport 1659 9/4- 

Oluff Erichsson var tullskrifvare vid Gisslarbo lands- och bergs- 
tull 1659 9/4. 

Anders Jacobsson, tullskrifvare vid Östertull, blef borgare 1673 
Vix, »eger fast grund i staden». 

Johan Jacobsson, accisskrifvare, blef 1670 Vs kontrollör på 
acciskammaren, hvilket förordnande förnyades ännu 1674 "/s- 

Hans Bengtsson, son af tullskrifvaren vid Västerport Bengt 
Svensson, blef tullskrifvare därstädes efter fadern 1672 ^Va; t 1677. 

Gift med Kerstin Svensdotter, dotter af bagaren Sven Mårtensson. 

Barthold Lauterbach var tullskrifvare 1678 — 1681. 

Johan Cortsson, son af tullinspektören med samma namn, var 
tullnär vid Gisslarbo tull 1700 Vp* 



Digitized by 



Google 



92 

Petter Uppman köpte 1678 »Vs gård i staden och blef då 
borgare; var tullnär här 1683 ^/g; f 1706 "/e, »vart hastigt död af 
ett fall från en vagn», säger dödboken. 

Gift med Brita Larsdotter^ f. 1653, f 1707 ^%« — Son: Anders^ 
f. 168 1, t 1701 "/e, »hade fallandesjukan». 

Hlnrich Berndt, f. 1657. Borgare; köpte gård i staden 1683 
^Vxo; tuUskrifvare 1684 före 3/9 vid Västerport. Namnet skrifves äfven 
Bämt och Berent; f 1694 ^V»- 

Gift 168. med Margareta Algotsdotter Stöök^ f. 1666, f 1702 
'/y, omgift med efterföljande. — Barn: Helena^ döpt 1688 ^Vs, begr. 
1 69 1 '5/3; Kerstin^ döpt 1690 ^Vq» begr. 1691 '^/lo; Helena^ f. 
1693 ^3/,. 

Anders Larsson Bredman, tuUskrifvare vid Västerport 1694; 
köpte gård i staden 1708; borgare s. å.; f 1730 ^Va- 
Gift 1:0 1695 Vx nt^cd företrädarens änka Margareta Algotsdotter 
Stöök^ f. 1666, t 1702 ^/j; 2:0 1704 ^°/xi nied Christina Ersdotter^ 
t 1737» t)egr. *9/xi. — Barn: Kierstin, f. 1695 "/s, f 1696 V4; 
Anders^ f. 1701, f 1754, se nedan; Brita ^ f. 1705 *V"? /^ö>^, f. 1706 
/12, t 1707, begr. ^Vs; Magdalena^ f. 1708 /s, f s. å. V9; Carl^ f. 
1711 V3. 

Anders Jönsson, tuUskrifvare här på 1690-talet. 

Gift med Maria Christoffers dotter, — Dotter: Christina^ f. 1696 ^/e. 

Sven Hellström ankom hit från Karlskrona, där han ägde hus, 
som han synes hafva bekommit genom sitt gifte; tuUskrifvare vid sjö- 
tullen 1706; hans egendom blef 17 16 'Vs utmätt i anledning af en 
skuld å 100 Caroliner jämte ränta från 1701 ^V? — 1716 V 6 till kappe- 
lanen i Uppsala Georg Gråberg, för ett lån till Gråbergs svärfader, 
hofmusikanten Christian Kraan; f 1727, begr. ^Vs- 

Gift 1693 med Jacobina von Schoting^ f. 1674, f 17^3 V"« — 
Barn: Jacob^ f. 1701 ^-»/u, f 1769 9/io, rådman i Köping; Stina, f. 
1703 ^3/2^ -|- jyo5 9/9; Johannes, f. 1705 V9» grosshandlare i Stock- 
holm; Kristina, f. 1706 ^%o> t s. å. /la; Anna Maria, f. 1721 '^7» 
f före modern; Carl, f. 1708 ^U, f s. å. U; Kristina, f. 1709 *V4, 
t före modern, gift 1720 med tuUskrifvaren Jonas Rosling, f i737; 
Isak, f. 17 10 ^5/9; Johan, f 17 11 *3/i3; Olaus, f. 17 13 'V^; Jacobina 
Christina, i, 17 15 »Vi; ^^//^r, f. 171 7 Vs; »S^z/^», f- 17 18 V"> alla 
dessa döda före modern. 

Petter Runnius, först »besökare» vid Norra tullen, sedan tuU- 
skrifvare vid Öster Tull 1706; f 17 13. 

Christopher Jacobsson Mornie var son tiU bruksförvaltaren 
Jacob Mornie (f 1699), hvars namn äfven skrifves Morney och 
Mornäij. Christopher, som först var »besökare» vid norra tuUen, an- 
höll 1704 ^Vs förgäfves att blifva borgare, men vann, sedan han 
blifvit tuUskrifvare, burskap och aflade sin borgareed 1706 'V"? synes 
snart hafva erhållit transport. 

Hustrun hette Elisabet, — Dotter: Helena, f. 1706 ^^9» 

Carl Granberg, finsk flykting, var tullnär här omkring 1720. 

Gift med Maria Salander, — Dotter: Margareta, f. 1720 ^Vr* 



Digitized by 



Google 



93 

Anders Bredman, son af tuUskrifvaren Anders Larsson Bred- 
man, var f. 1701 ''/x*, tullskrifvare 1727 Va och borgare 1730 V^o; 
blef för begångna förseelser suspenderad vid juli månads slut 1748, 
men sedermera efter skedd undersökning afskedad s. å. "/9. f 1754 s/i. 

Gift 1:0 1724 med Helena Belitz^ f. 1699 i Sexmäders by och 
socken i Nylands län i Finland, f 1745 *Vs» dotter af Christopher 
Belitz; 2:0 1746 med Caj sa Schröder^ f. 1711 /a i Västerås, t '791 
"/«• -^ Barn: Kristina, f. 1726 ^Vs, t 1728, begr. '9/xi; Carl Fredrik, 
f. 1729 *9/a> t s. å., begr. 9/3; Helena, f. 1730 Vö; Christina Regina, 
f. 1746 Vxo; Kristina, f. 1748 ^n; Eleonora Catharina, f. 1749; ^« 
j^«, f. 175.. 

Jacob Hollström, f. 1701, blef tullskrifvare efter fadern Sven 
Hollström 1727; f 1769. Se rådmän. 

Olof Naeström (Näsström), f. 1700, hitkom såsom tullskrifvare 
från Enköping, och blef borgare här ^728 'V^. 

Gift 1 741 med Maria Elisabet Holm, f. 1714 i Stockholm, f 
1770 ^V"- — Barn: Maria Elisabet, f. 1744; Kristina, f. 174., gift 
1765 ^Tjxo med ryttaren vid Örebro kompani af Närke och Värmlands 
regemente Petter Lundberg, 

Jonas Rosling, blef tullskrifvare här omkring 1728; f 1737, 
begr. ^3/3. 

Gift 1729 med Kristina Hollström, f. 1709 ^7/4» dotter af tuU- 
skrifvaren Sven Hollström och Jacob ina von Schoting. — Barn : Jonas, 
f. 1730 'S/7, t s. å., begr. "/xo; Carl, f. 1731 »/s, f 1732, begr. =»3/^; 
Anna Kristina, f. 1732 "V", t ^733» t>egr. V4; Ulrika, f. 1734 7/4» 
t s. å., begr. s/^; Fredrika, f. 1735 »^9. 

Olof Norling, f. 1705 i Västerås, blef tullskrifvare i Strömstad 
1727, i Köping 1730, vid Sands bergstull i Västmanland 1735 och 
tullinspektor i Nora 1740. Död där före 1753 3/1,. 

Gift 1730 'V" i Köping med Bolla eller Beata Tegnér, f. 1707. 
— Barn: Conrad, f. 1730 ^^9 i Köping; Jonas Adolphus, f. 1732 ^^U\ 
i Köping, f 1792 '3/3 i Nora, notarie, gift med Kristina Nordahl, 
f. 1734 i Nora, f 1812 V4 ^är, dotter af handlanden och borgaren i 
Nora Olof Johansson Nordahl och Elisabet Norin; Charlotta Sofia, 
^' 1733 V9 'i Köping; Carl, f. 1738, f 1745 »V? i Nora; Maria 
Elisabet, f. 1741; Petter, f. 1744 7/ix i Nora, f 1753 3/xx där; Carolus, 
f. 1747 3/9 i Nora; Olaus, f. 1749 ^"^jg i Nora, f s. å. 'V"* 

Simon Gottfried Ungerath, f. 1682 i Polen, blef krigsfånge 
under Karl XII:s krig och förd till Köping, men gick sedan i svensk 
tjänst och var k. lifdrabant omkring 1720 samt blef tullskrifvare i 
Köping omkring 1730. Han var därjämte rusthållare i Köpings soc- 
ken, hvarest han efter svärfaderns död 1736 var bosatt på dennes 
boställe Biörk; f 1756 ^Vs genom drunkning i Köpingsån under en 
resa till Stockholm. 

Gift 1:0 1723 ^% med Anna Christina Wijkström, f. 1694, f 
1738, begr. ^V9» dotter af öfversten Pehr Wijkström och Catharina 
Petre; 2:0 1739 med Anna Wigström eller Wikström, i hennes första 
gifte (gift 2:0 1762 "/a med vice skogvaktaren öfver Snefringe härads 
allmänning Petter Bergmark), f. 17 14. — Barn: Gustaf Fredrik, f. 



Digitized by 



Google 



94 

1723 VV på Biörk, liksom syskonen; Simon Petrus^ L 1724 ^9, 10 
ryttare 1749, f ^753 'V4» barnlös, gift 1750 ^Vs med Christina Lars- 
dotter; Anna Catharina^ f. 1725 *V"» begr. 1726 V»; ^^^^ Gabriel 
f. 1726 ^7/ia; Gottfried^ f. 1729 =»7/4; Salomofi^ f. 1731 V?» begr. s. å. 
*V"; Jacob^ f. 1733 'Ve; 6^r^/df Regina^ f. 1736 ^s/^; Samuel^ i. 1739 
*Vio; Daniel^ f. 1741 Vs; Johan ^ f. 1742 9/4; Andreas^ f. 1746 ^4? 
5z^^«, f. 1749 ^9/j» »halfskeppare» i K<)ping, f 1780, gift 1772 ^^jxo^ 
med (?r^/Ä Hedström^ f. 1744 i Heds socken i Västmanlands län, f 
1824 »V»; Christina, f. 1751 Vs, t s. å. ^3/4; Clara, f. 1752 Vs, t 
1 8 13 3/„^ gift 1:0 1775 /p i Västerås med snickaren Eric Aspman^ 
f. 1745 Va» t 1787 V4» 2:0 1796 31/x med murmästaren yi?^Ä« iVJ^^^fr^, 
f. 1755; Eric, f. 1755 "A. 

Magnus Kierner, f. 1708 'V^ i Horns socken i Linköpings län, 
genomgick gymnasium i Linköping; student i Uppsala; e. o. kanslist 
vid Stockholms läns kansli; e. o. kontorsskrifvare vid general-landt- 
tuUkontoret 1735; utridare vid Gäfle tullkammare 1736; tull- och våg- 
skrifvare i Köping s. å. /e. Död 1751 Vx. 

Gift 1737 Vs nied Anna Susanna Schultz, f. 17 14 =»^8» t '7^^ 
^^9» dotter af stadsfiskalen och rådmannen Johan Schultz och Sara 
Schreij. — Barn: Johannes, f. 1738 ^V^; Magnus, f. 1740 30/3; Olof, 
f. 1742 '9/7» t 1 7^2 '3/'„; Sara Margareta, f. 1744 'Vs. 

Daniel Beckenström, f. 1707 i Kolbäcks socken i Västmanlands 
län och son till klockaren därstädes Christian Andersson och Brita 
Olofsdotter, antog namnet efter födelseorten; tullskrifvare i Köping 

1735; t 1745 ^%. 

Gift 1735 ^V" med Christina Eriksdotter Dahlman, i hennes 
andra gifte (gift 1:0 172 . med handlanden och borgaren i Köping 
Daniel Bidich, f 1735 ^^7; 3-o 1747 ^V^ med perukmakaren Erik 
Ähman), f. 1703 ^^/^ vid Strömsholm i Kolbäcks socken,, f 1790 V»» 
dotter af Eric Staffansson och Carin Samuelsdotter. — Son: Carl 
Johan, f. 1736 7/5, t 1737» begr. ^7/4. 

Petter Gahlin, f. 1707, antogs till extra kontorsskrifvare 1731; 
tullskrifvare i Eskilstuna 1733 ^^,U, i Enköping vid västra tullen där- 
städes 1735 ^Vio» tullskrifvare här 1754 och åter till Enköping 1756. 

Gift med Brita Margareta Mitzin, f. 1709. — Barn: Christina 
Margareta, f. 1739; Petter, f. 1746. 

Bengt Brettman, tillhörande en gammal värmlandssläkt, var U 
1 701 vid Gullspång i Råda socken i Värmlands län, genomgick gym- 
nasium i Karlstad; tullnär i Gullspång 17 19, men blef sedan »betjänt» 
hos en häradsfogde och därefter anställd vid postkontoret i Karlstad; 
e. o. kontorsskrifvare i tullverket 1747 och tjänstgjorde vid stora viktualie- 
vågen i Stockholm; tullskrifvare i Köping 1748 ^V»- Död 1762 3%o där. 

Gift 172 . med Babba Dorotea Carlheim, af samma släkt som 
adl. ätten Carlheim-Gyllensköld, f. 1699, f 1763 ^'^Ixo, dotter af kom- 
missarien i Örebro Johan Carlheim och Anna Sparff. — Barn: Johan 
Ulrik, f. 1 73 1, volontär; Anna Christina, f. 1736, gift 1756 7/3 med 
tullinspektören yi?^ö:/2 Brun, f. 1727; Carl Erik, f. 1741. 

Abraham Liung, f. 1723 i Kristianstad; var i ungdomen an- 
ställd på häradsskrifvarekontor; e. o. kontorsskrifvare vid general- 



Digitized by 



Google 



95 

arrende-landt-tuUkontoret 1744; tullskrifvare i Skeninge 1745 s/9; tull- 
och accisskrifvare här 1748 V^»» i Västerås 1754, därefter i Arboga 
och sedan i Norrköping, hvarest han var tullskrifvare vid norra tullen 
med tullinspektörs karaktär 1766. 

Gift 1750 '5/3 wied Maria Catharina Möller^ f. 1727 'V4 pä 
Hagelsberga i Köpings socken, dotter till drabanten Nils Möller och 
Maria Catharina Strangh. — Barn: Maria Christina^ f. 1751 Vs tv.; 
Juliana Ulrika^ f. 1751 Vs» Andreas Nicolaus^ f. 1752 '/4, f s. å. 
^7/4; Samuel Abraham^ f. 1753 ^4» t s. å. ^°/4; Beata Lovisa^ f. 1754 

"A, t S. å. S/,o. 

Carl Norberg, sonson till rådmannen Claes Norberg och son 
till tullvaktmästaren i Köping Johan Norberg och Anna Johansdotter, 
var f. 1725 Vs? tullskrifvare här 1758 l^ och borgare; f 1768 ^V"- 

Gift 1752 *9/„ med Catharina Felt, f. 1732 ^V", t 17^5 ^Vx> 
dotter af borgaren Anders Felt och Margareta Jonsdotter samt omgift 
1772 ^V" wic^ tunnbindaren Johan Lindblad, — Barn: Anna Marga- 
reta, f. 1754 ^""Ixo; Johan, f. 1758 ^|^, f 1759 3/3; Cö^r/, f. 1761 7/9; 
Samuel, f. 1764 *V"' 

Lars Fredric Falck, f. 1737 i Västerås, tullskrifvare här i 
början af 1760-talet; f 1765 ^^je. 

Gift 1764 ^9/6 ined Barbro Catharina Dein, i hennes första gifte 
(gift 2:0 1769 s/3 "^^^ trumpetaren Erik Granberg, f 1790), f. 1739 
^V"> dotter af handelsmannen Petter Dein och Anna Catharina Gother. 

— Dotter: Maria Catharina, f. 1764 ^7/^. 

Hindric Norling, f. 1727 i Södermanland, blef tullskrifvare här 
1765 ^Vs, men erhöll transport härifrån omkring 1775. 

Hustrun Rebecca Norling, var f. 1735 ^ Stockholm. — Barn: 
Judith Fredrika, f. 1766 ^V9> t '7^7 %; Catharina Albertina, i, 
1767 'V", t ^7^^ Vö? Isaac, f. 1770 V"» t ^77^ ^V^; Hindrina 
Maria, f. 1773 '7io- 

Jacob Boman, Carlsson, f. 1733 i Engelholm och troligen 
son till postmästaren och tuUskrif våren därstädes Carl Boman (f. 1706, 
f 1742 ^%) och Ingrid Greta Cronholm, hitkom såsom tullskrifvare 
från Filipstad omkring 1775 och erhöll transport till Nora som tull- 
inspektor, dit han med familj bortflyttade 1779. 

Gift med Helena Maria Broman(der), f. 1743 i Vadstena. — 
Barn: Edla Sofia, f. 1768 i Vadstena; Carl Jacob, f. 17 71 i Vadstena; 
Elisabet Christina, f. 1773 i Filipstad; Knut Salomon, f. 1778 *V4 i 
Köping; Johan, f. 1781 ^°/4 i Nora. 

Magnus Hiortman, f. 1734 i Stockholm, var son till stads- 
kassören och stadsnotarien i Köping Eric Hiortman och Catharina 
Norberg; besökare i Stockholm 1765 /a; tullskrifvare vid Köpings 
västra tull s. å. /e; tull- och vågskrifvare här 1768; afsked med pen- 
sion 1798; t 1 81 7 "/V 

Gift 1769 med Brita Kristina Broman, f. 1742 "% i Arboga, 
t 1805 ^7/1, dotter af handlanden Sven Broman och Sabina Forsberg. 

— Barn: Maria Catharina, f. 1769 ^V^^, t ^77^ ^V"» Johanna 
Christina, f. 1772 's/i» Magnus, f. 1774 V4» t ^775 ^"A; Magnus, 
f. 1778 ^3/1» t s. å. 3'/xo; Eric, f. 1779 ^%i; varit sjöman; »besökare» 



Digitized by 



Google 



96 

vid tullen i Köping 1799; ^^^^ Gustafs f» 17^3 "/»; »besökare» vid 
tullen i Köping 1798; Olof, f. 1785 % t 1787 ^V?. 

Jonas Hellström, f. 1737 »^/^ i Munktorps socken i Västman- 
lands län, son af fältväbeln Hällströni, blef e. o. kontorsskrifvare 1764 
/e; tull- och accisskrifvare i Köping s. å. '7/9; transport till Hemö- 
sand 1773, men återkom hit 1780; tuUuppsyningsman i Stockholm 
1786 /xz; tullskrifvare vid Gislarbo bergstull i Västmanland, hvilket 
han var ännu 1805. 

Gift 1764 *V" n^ed Maria Elisabet Nceströni, f. 1742 på 
Värmdön i Stockholms län, dotter af tullskrifvaren i Köping Olof 
Naeström och Maria Elisabet Holm. — Barn: Petter Erik, f. 1766 
V2 i Köping; y^«Ä^, f. 1767 V" ibm, f 1768 ^^/x; Christina Maria, 
f. 17 7 1 V2 ibm; Maria Elisabet, f. 1774 i Hernösand; Christina 
Charlotta, f. 1776 i Hernösand. 

Christian Gisler, f. 1725 "/a i Bro socken i Västmanlands 
län, var son till kyrkoherden Pehr Gisler och Catharina Torner; hade 
»freqventerat akademien»; extra tullskrifvare vid tullkammaren 1761 /a 
»för att hålla bevakning vid Alfvesta och skaffa tullen till rätta vid 
Gislarbo»; tull- och vågskrifvare vid sjötullen i Köping 1764 /ö. Död 
1776 ^Vio, barnlös. 

Gift med A, Ch, Svanström, f. 1739. 

Johan Gröning, tillhörande en släkt, hvars äldste kände stam- 
fader var bonden Per Larsson i Trögesunds by i Gunnilbo socken i 
Västmanlands län, hvilken lefde i början af 1600-talet, var f. 1737 i 
Malma socken i samma län; föräldrarne voro gästgifvaren vid Östuna 
i Köpings socken Deinert Gröning, f. 171 2, f 1757 ^V" och Anna 
Brita Kollberg, f. 1700. — Han antogs i tullverkets tjänst som »be- 
sökare» i Köping 1760 ^^n; tullskrifvare vid Gislarbo tull 1765 och i 
Köping 1 7 7 1 ;* tullskrifvare vid slottstullen och tuUuppsyningsman i 
Uppsala 1778; var kvar såsom sådan 1787 men ej 1788. 

Gift 1772 V" n^ed Anna Catharina Fröberg, f. 1737 i Fellings- 
bro socken. — Barn: Johanna Lotta, f. 1772 V^» Carl Gustaf, f. 
1773 ^°/9» <^v.; Peter Niclas, f. 1773 ^°/9, tv.; Anna Charlotta, f. 1775 
^8/7, t 1776 ^Vs. 

Lars Hagbom, f. 1740 ^Vs ocb son till järndragaren och stads- 
betjänten Lars Hagbom och Elisabet Ersdotter, var först skomakare- 
gesäll; blef »besökare» i Köping 1772; därefter specialförare vid tullen, 
sedan tullskrifvare; f 1806 ^V»- 

Gift 1778 ^3/5 med Anna Änder sdotter, f. 1749 i Torpa socken 
i Västmanlands län. — Barn: Gustaf, f. 1778 ^V"» t '779 V4; 
Johan Eric, f. 1781 ^3/^; Anna Elisabet, f. 1786 »7/9, t ^793 V4; 
Margareta, f. 1789 s/io» t s. d.; Lars, f. 1791 ^s/s; Maria Marga- 
reta, f. 1794 ^5/3, t s. å. ^6/7. 

Ephraim Northun, f. 1733 ''V" i Sala, var son till handlanden 
därstädes Eric Northun (f. 1700 V4, t ^1^^ Vs) och Elisabet Rolff 
(f. 1708 '7/4» t 1770 ^Va)- Han var först köpman i Stockholm, men 
gjorde konkurs och blef tullvaktmästare i Köping 1777; tullskrifvare 
där 1 781; benådad med tullinspektörs fullmakt 1783; tullskrifvare i 
Uppsala vid Svartbäcks tull s. å. /lo; var kvar där 1788, men ej 1789. 



Digitized by 



Google 



97 

Gift 1782 med Dorotea Henriette Knagge^ f. 1761 i Wolgast 
i Pommern, dotter af tullinspektören Samuel Hartwig Knagge och 
Maria Dorotea Gode. — Dotter: Henriette Maria^ f. 1783 ^/g i 
Köping. 

Christopher Tibell, f. 1729 *V" i Stockholm. Fortifikations- 
officer med löjtnants afsked, blef tullskrifvare i Köping 1783 /xo, 
hvarest han dog 1786 V^o; se vidare Anrep: Svenska adelns ättar- 
taflor. 

Gift 1765 5/a med Catharina Elisabet Nordenfelt^ f. 1739 ^V? ' 
Kils socken i Örebro län, f 1786 ^jxo i Köping, sex dagar efter 
mannen. — Deras son var den bekante generalen och presidenten 
Gustaf Wilhelm af Tibell, f. 1772, f 1832. 

Anders Lejon, f. 1760 i Hjo, »besökare» i födelsestaden 1776; 
transport till Lidköping 1780; tullvaktmästare i Västerås 1781; tull- 
skrifvare vid Salbo bergstull 1784; accisskrifvare i Västerås 1785; 
tuUuppsyningsman i Stockholm 1786; tull- och accisskrifvare här s. å. 
/iz; transport till Hjo 1790, och därifrån till Brattfors bergstull i 
Värmland 1796 'Vn. 

Gift 1782 'V" med Anna Wretman^ f. 1760 vid Avesta bruk i 
socken med samma namn i Kopparbergs län, dotter af »saxsmedem 
vid nämnda bruk Anders Wretman (f. 1731 ^3/4» t ^7^^ ^Vs), och 
Anna Sellberg (f. 1739, f 1806 ^VO- — Barn: Anna Märta^ f. 1784 
i Västerås; Helena Nora^ f. 1785 *V" i Västerås; Sven Anders^ f. 
1787 'V" J Köping, t 1788 "/" där. 

Nils Fredrik Dahlström, f. 1763 "/a i Sundsvall, hade varit 
student; blef tullskrifvare i Raumo i Finland 1781, i Sundsvall 1786 
och i Köping 1790 /e; blef för bristande uppbördsleverering suspen- 
derad och sedan för »tullvarors uteslutande» dömd sysslan förlustig 
s. å., hvarefter han med familj flyttade till Stockholm 1791. 

Gift 1783 med Sara Ahlbom, f. 1760 i Stockholm. — Barn: 
Sara Christina^ f. 1784 ^^jz i staden Raumo i Finland; Samuel Fredrik y 
f. 1787 "/g i Raumo. 

Niis Lindblad, f. 17 51 i Tjärstads socken i Östergötland län; 
»besökare» i Linköping 1777; tullskrifvare i Trosa 1784; tull- och 
accisskrifvare i Enköping 1785, i Köping 1786 /xx. Död 1795 "Vs- 

Gift 1:0 1774 med N. N.; 2:0 1782 med Anna Sundbergs f. 
1 751 i Krigsbergs socken i Östergötlands län, f 1792 Vs J Köping; 
3:0 1793 ^Vs i Köping med Elisabet Nyström^ f. 1751 i Alunda 
socken i Upplands län. — Son: Anders Nicolaus^ f. 1790 ^"^Uo^ f 

1 79 1 ^Va. 

Johan Henrik Ressin, f. 1756 »% i Stockholm, kontorsskrif- 
vare i tullverkets 2:a kammarkontor 1773 *Via» i brand- och försäk- 
ringskontoret 1777 och i förpassningsrevisionskontoret 1779; tullskrif- 
vare vid Köpings västra tull 1795 Vs» transport till Västerås 1802; 
år 1810 föreslås han till uppflyttning på expektant stat. 

Gift 1795 ^Vs J^ed Margareta Christina Holmbergs f. 1765 ^Vs 
i Stockholm. — Barn: Margareta Sofia^ f. 1796 V»; Johan Henrik^ 
f. 1797 "/e; Catharina Charlotta^ f. 1801 V". 

Köpings stads tjänstemän. 7 



Digitized by 



Google 



98 

Svante Gustaf Billinggren, f. 1767 i Stockholm, blef extra 
»besökare» där 1787; ordinarie »besökare» i Hedemora 1788; tull- 
skrifvare i Köping 1796 V»; erhöll transport till Lindesberg 1807 och 
var den siste tuUskrifvaren här. 

Gift 1800 "V" n^ed greta Ekholm^ f. 1779 i Björskogs socken i 
Västmanlands län. — Son: Jan Gustafs f. 1800 V", t ^^^2 "V^- 



Digitized by 



Google 



99 



Abenius, C. F., magi- 
stratssekr., ^j», 62. 

Abenius, 23, 61, 85. 

Ahrahamsson, P., råd- 
man, 28. 

Abrahamsson, adl. ätten, 
28. 

Abrabamsson, 28. 

Agelin, P. Larsson, post- 
mästare, 84, 

Ahlander, M., rådman, 
51, 76, 77. 

Ahlander, P., stadskassör, 
76. 

Ahlander, 51. 

Ahlbom, C. F., stadsfi- 
skal, 81. 

Ahlbom, 69, 97. 

Ahlborg, 84. 

Ahlbrant, 44. 

Ahlgren, 16. 

Ahl marker, J., magi- 
stratssekr., ^/, 68, 76. 

Ahlmarker, 21. 

Alander, 51. 

Albrechtsson, D., råd- 
man, 28. 

Algot, borgmästare, i. 

Almqvist, 76. 

Anckarfelt, 5. 

Andersdotter, 3, 32, 96. 

Andersson, A., magi- 
stratssekr., 18. 

Andersson, J., rådman, 

25- 

Andersson, L., rådman, 
so. 

Andersson, O., tullskrif- 
vare, 9/. 

Andersson, O., borg- 
mästare, 3, 8y 26. 

Andersson, P., tullskrif- 

vare 9/. 
Andersson, 16, 19, 23, 63, 

66, 82, 91. 
Andstedt, E., rådman. 

ss^ 79. 



Register. 

Anfusdotter, 29. 
Antersson, J., borgmäs- 
tare, I. 
Appelbom, 20, 45, 47. 
Appelgren, 20. 
Arbman, C, rådman, 62. 
Arbman, 62. 
Arenius, 72. 
Arfwedsson, 86. 
Arhusius, P., rådman,55. 
Arhusius, 55. 
Aronia, 33. 
Aronsdotter, 41. > 
Aronsson, D., rådman, 

39, 4<>- 
Aronsson, 19. 
Aspman, 94. 
Aswer, 40, 70, 79. 
Aulaewill, 57. 
Aulijn, C, rådman, 4g. 

€[8, 76. 
Aulijn, 49. 
Aulinus, 49. 

Aurell, O., rådman, j"j». 
Aurell, 53. 
Avander, 80. 

Bagge af Berga, 41. 

Balk, 5. 

Barck, 13, 37, 90. 

Barckman, 21, 45, 49. 

Bark, 35. 

von Battram, 44. 

Bauman, se Cederbaum. 

Beck, 13. 

Beckenström, D., tull- 

skrifvare, g4. 
Beckman, L., rådman, 

43. 75. 

Beckman, 13, 14, 41, 42, 

44, 78. 
BeHtz, 93. 
Bellander, 15. 
Bengtsson, H., tullskrif- 

vare, 9/. 
Benktsson, O., rådman, 
27. 



Berg, 10, 20, 73. 

von Bergen, J., stads- 
läkare, ys- 

Bergen, 73. 

Bergendal, 36. 

Bergman, P., tullinspek- 
tor, 88. 

Bergman, 16, 32, 40, 42. 

Bergmark, 93, 

Bergqvist, 37, 48. 

Bergstedt, 13. 

Bergström, 6, 63, 74. 

Bergvall, 62. 

Bemdes, 23. 

Berndt, H., tullskrifvarc, 
g2. 

Berndt, 92. 

Beronia, 19. 

Bidich, 94. 

Blilinggren, S. C, tull- 
skrifvare, 98. 

Birgil pungemakare, i. 

Biörk, 44, 47, 80. 

Biörn. 36. 

Biörnsson, I., rådman, 
28. 

Björkman, J., vågmäs- 
tare, 68. 

Björkman, J. F., våg- 
mästare. 6g. 

Björkman, 69. 

Björn, 67. 

Björn Grytgjutare, 36. 

Björnsson, 3. 

Blomberg, 42. 

Blosenhielm, 79. 

Bluth, C Fm stadsläkare, 

Bolchow, 52. 

Boman, J., tullskrifvare, 

95- 

Boman, 45, 75, 80, 95. 

Borgstrand, 85. 

Borfn, E., stadsläkare, 72. 

Borre, 12. 

Bosasus, P. E., borg- 
mästare, /f, 23, 60. 



Digitized by 



Google 



100 



Bosaeus, 15. 
Bossart, 30. 
Brakel, 85. 
Brandberg, 15. 
Bränder, P., rådman, 4S' 
Bränder, O., rådman, j*^. 
Bränder, 45, 51. 
Branting, 22. 53. 
Bredenberg, C, rådman, 

35- 
Bredenberg, H., rådman, 

37- 
Bredenberg, 36, 38, 39, 46, 

50» 73- 
Bredman, A., tuUskrif- 

vare, gj. 
Bred man, A. Larsson, 

tullskrifvare, g2. 

Bredman, 92, 93. 

Brettman, B., tullskrif- 
vare, g4. 

Brettman, 89, 94. 

Brickman, 55. 

Brodin, 13. 

Brogren, 54. 

Broman, 95. 

Browallius (-a), 6, 7, 39, 
40, 52. 

Brun, J., tullinspektor, <?9. 

Brun, 89. 

Brunnmark, P., rådman, 
46, 50, 76. 

Brunnmark, 46. 

Brynlelsson, M., tullin- 
spektor. 8y. 

Bärg, P. Larsson, tull- 
inspektor, 8y. 

Böhlmark, 88. 

Börjesdotter, 10. 

Böök, 21, 84. 

Carlbom, 81. 
Carleman, 62. 
Carlheim, 89, 94. 
Carlheim Gyllensköld, 94. 
Carlsdotter, 8. 
Carlsson, J., rådman, se 

Siiderman. 
Carlsson, 34. 
Cartiiien, C, magistrats- 

sekr., ig. 
Caveel, J. Hansson, 

rådman, ^4. 
Caveel, J. Olofsson, 

rådman, 39, 44, 75. 
Caveel, J. Olofsson, 

rådman, ^7, 68. 
Caveel, 34, 38, 39, 48. 
Ceder, 55. 
Cederbaum, 48. 



Cederborgh, 42, 52. 

Cedercreutz, 38. 

Christiemin, 42, 48, 71, 79. 

Clemetsson, K., rådman, 
25, 26. 

Clemetsson, 25. 

Cleophas, 50. 

Clijsendorff, 35, 70. 

Collman, 80. 

Copiander, A. Persson, 
rådman, j>^. 

Copiander, 32. 

Copingensis, 9. 

Corte, 84. 

Cortsson, C, tullskrif- 
vare, gi. 

Cortsson, J., tullinspek- 
tor, 88. 

Cortsson, J., tullskrif- 
vare, 97. 

Cremer, 31. 

Creutz, 4. 

Cronholm, 95. 

Croning, 12. 

Cronstedt, 85. 

Crug, 87. 

Cöping, »30. 

Dahl, O., magistratssekr., 

21. 

Dahl, 21, 22. 

Dahlgren, 23. 

Dahlman, 94. 

Dahlström, N. F., tull- 
skrifvare, gy. 

Dahlström, 97. 

Dalecarlia, 27. 

Dandernel, 90. 

Danielsdotter, 19. 

Danielsson, 19, 67. 

Danström, 23. 

Defn, A. Adamsson, 
rådman, j»/. 

Dein, A., borgmästare, 7, 
8, 26. 

Defn, P., rådman, 42. 

Dein, 8, 31, 32, 42, 95. 

De Wigsre, D. Nilsson, 
stadsfiskal, 79. 

Dfokson, C, rådman, 46. 

Dickson, 46. 

Didrichson, 28. 

Dillner, 62. 

Djurman, J. S., post- 
mästare. 71, 84. 

Djurman, 84. 

Drefflfng, K. M., post- 

' mästare, 5, 83. 

Dreffiing, M. Knutsson, 
borgmästare, 5, 9, 83. 

Dreffling, 5, 83. 



Dress, 39. 
Drysander, 88. 
Dubbe, 42. 
Du Rietz, 81. 
von Diiben, 59. 

Eckman, I., rådman, jc>. 
Eckman, M., rådman, jj. 
Eckman, 50, 51, 52, 55, 

57, 59. 

Edman, 72. 

Efvert, 77. 

Ehrcncrantz, 19. 

von Ehrenheim, 85. 

Ehrenholm, 6. 

Ekebohm, 46, 50. 

Ekenberg, 9, 43. 

Ekholm, 14, 98. 

Ekling, 51. 

Ekman, 44, 45, 50, 55. 

Elfsberg, 29. 

Elling, 19. 

Elofsson, 46. 

Embiömsson, 29. 

Emena, 32. 

Emporelius, 18. 

Enelius, 53, 56. 

Eneqvist, 78. 

Engeström, 60. 

Englund, P. V., magi- 
stratssekr., ^j», 65. 

Englund, 23, 61. 

Enroth, A., rådman, ^5, 

75- 

Enroth, 46, 60, 81. 

Enstedt, 32. 

Erich kopparslagare, 37. 

Erichsdotter, 9. 

Erichsson, H., magi- 
stratssekr., /<?, 29. 

Erichsson, H., vågmäs- 
tare, &j. 

Erichsson, J., borgmäs- 
tare, 9, 28. 

Erichsson, M., magi- 
stratssekr., 18. 

Erichsson, O., borgmäs- 
tare, 9. 27. 

Erichsson, O., tullin- 
spektor, 8y. 

Erichsson, O-, tullskrif- 
vare, gi. 

Erichsson, P., vågmäs- 
tare, öy. 

Erichsson, 26. 

Ericsdotter, 39, 40. 

Ericsson, A. G., stads- 
läkare, 7J>. 

Ericsson, 73. 

Eriksdotter, 18, 29. 



Digitized by 



Google 



lOI 



Eriksson, 62. 

Erlitz, 5. 

Ersson, H.» borgmästare, 

I. 
Ersson, lO, 27, 43, 45. 
Erwallius, 29. 
Esseen, C. E., rådman, 

55- 
Esseen, E., stadsläkare, 

Esseen, A., rådman, 57, 
80. 

Esseen, 45, 51, 56, 60, 72, 
78. 

Estler, G. P., stadsläkare, 
72. 

Estler, 72. 

Ezekiesson, L., vågmäs- 
tare, 6y. 

Fabrel, A., rådman, -^5, 
70. 

Fabrel, 45. 

Fabrelius, 45- 

Fabrltlus, L. F., våg- 
mästare, 68. 

Fabritius, 22, 54, 68. 

Fahlberg, 54. 

Fahlborg, 46. 

Falck, L. Fm tullskrif- 
vare, 95. 

Falck, 46, 95. 

Falk, C. Fm stadsfiskal, 
80. 

Falk, 78. 

Fallström, 37. 

Fellenius, 45, 55. 

Felt, 44, 46, 47, 95- 

Fischer, 23. 

Fleetwood, 85. 

Floren, Sm rådman, 44^ 
88. 

Folkern, 37. 

Folkernius, 37. 

Folkiern, se Cedercreutz. 

Fots, 33. 

Forsberg, 95. 

Fraxel, Jm stadskassör, 75. 

Fraxel, 75. 

Fraxin, 83. 

Fridsberg, Pm stadslä- 
kare. J5, 71. 

Fridsberg, 59, 71, 84. 

Fries, 40. 

Frodbom, 7. 

Fröberg, 96. 

Frölich, 15. 

Funck, 50, 68. 

Fädher, 5. 

Fägersklöid, B. Fm frlhM 
magistratssekr., ^j», 62. 



Fägerskiöld, 23. 
Fägersten, Lm rådman, 

59, ^^. 
Fägersten, 61, 64. 

Gabrielsdotter, 29. 

Gabrielsson Jm stadsfi- 
skal, 80. 

Gafle, H. Persson, råd- 
man, 2y. 

Gafle, 18. 

Gagner, 6. 

Gahlln, Pm tullskrifvare, 

94- 

Gahlin, 94. 

Galitschy, 48. 

Gellln, A. Lm postmäs- 
tare, 86. 

Gellin, 86. 

Getzhult, Em stadsfiskal, 
80. 

Getzhult, 81. 

Gestrinia, 21. 

Gillberg, 63. 

Glsler, Cm tullskrifvare, 
g6. 

Gisler, 21, 40, 49, 85. 

Gjers, 86. 

Gode, 89. 

Gother, 42, 44, 95. 

Graan, 88. 

Granberg, Cm tullskrif- 
vare, g2. 

Granberg, 95. 

Granbom, 62. 

Grandelius, A. Fm borg- 
mästare, 75. 

Grandelius 15. 

Grangius, 10. 

Granqvist, 22, 63. 

Gravander, 54. 

von Greiff, 84. 

Grelsson, 18. 

Groll, Pm rådman, ^j>. 

Groll, 34, 43, 49. 

Groot, 72. 

Groth, 36, 44, 46, 49, 50, 
52, 58, 71- 

Grönlng, Jm tullskrifvare, 

96. 

Gröning, 96. 
Gunnarsson, 31. 
Gustafsson, V. Nm stads- 
fiskal, 77. 
Gustafsson, 78. 
Gyllenhöök, 10. 
Gyllenspaak, 10. 
Gyllenstake, 9. 
Gyllenstedt, 30. 
Gyllentomer, 10. 



Hack, Hm stadsläkare, 70. 

Hag, 39. 

Hagbom, Lm tullskrif- 
vare, g6. 

Hagbom, 96. 

Hagelbäck, 32. 

Haglund, Tm stadsfiskal, 
80. 

Haglund, 55, 80. 

Hagström, 58. 

Hahn, Jm stadsläkare, 74. 

Hallenia, 48. 

Haller, 15. 

Hallman, Sm tullinspek- 
tor, 42, 88. 

Hallman, 76, 88. 

Hallongren, 90. 

Halvardsdotter, 2. 

Hambn, Jm P., rådman, 

J9» 77- 

Hambn, 59. 

Hammarström, C. Om 
stadsfiskal, 81. 

Hammarström, 82. 

Hamnell, 60. 

Haning, 49. 

Hansdotter, 27, 31, 36. 

Hansson, Nm borgmäs- 
tare, 3. 

Hansson, Sm rådman, 27. 

Hansson, 3, 18, 34, 43, 53. 

Hasselberg, 63. 

Hedberg, V. Vm rådman, 

Hedberg, 63. 
Hedemorensis, 27. 
Hedengren, 42. 
Hedin, 58, 59. 
Hedström, 94. 
Heijdrath, 87. 
Heijser, 68. 
Hellenius, 13, 55, 71. 
Helierstedt, Cm magi- 
stratssekr., 20^ 47. 
Helierstedt, 21, 22, 53, 81. 
Helliesson, Hm rådman, 

34- 

Helliesson, 34. 

Hellman, 45. 

Hellström, Jm tullskrif- 
vare, g6. 

Hellström, 96. 

Helsingius, 33. 

Henning, 23. 

Henriksson, 19. 

Hercules, 65. 

Hermansson, Jm råd- 
man, 30. 

Hermansson, 18. 

von Hermansson, grefl. ät- 
ten, 30. 



Digitized by 



Google 



I02 



von Hermansson, 30. 

Hesselius, 71. 

Hillbom, 56. 

Hiller, 32. 

Hindersson, A., våg- 
mästare, 67. 

Hindersson, 87. 

Hintz, 33. 

Hiortman, E., stadskas- 
sör, yö. 

Hiortman, M., tullskrif- 
vare, 9J. 

Hiortman, 71, 76, 95, 96. 

Hislngh, C, borgmästare, 
6, 10, 83. 

Hisfng, Jm borgmästare, 
9» 32. 

Hisfng, M., borgmästare, 

5y 9» 26. 

Hising, M. Olsson, borg- 
mästare, 2^ 3, 8, 9. 
Hising, O. Carlsson, 

borgmästare, //, 20, 83. 
Hising, O. MIchelsson, 

borgmästare, 4^ 9, 28, 29. 
Hising(h), 2, 3, 5, 7, 32, 

50, »3- 
Hisinger, adl. och frih. 

ätterna, 3. 
Hjelm, J. C, rådman, j-^, 

77. 
Hjelm, P. C, vågmästare, 

69. 
Hjelm, 55, 57, 69, 78. 
Hjulbom, 63, 91. 
Hjulenius, 61. 
Hoffman, 59. 
Hollström, J., rådman, 

50, 54^ 55, 92, 93 
Hollström, S-, tullskrif- 

vare, g2. 
Hollström, 15, 21, 50, 54, 

55» 63, 69, 91, 92, 93. 
Holm, C. O., stadsläkare, 

73- 
Holm, 21, 67, 93, 96. 
Holmberg, 97. 
Holmboe, 16. 
Holmqvist, A., magi- 

stratssekr., 22. 
Holmqvist, 22. 
Holmström, 54. 
Holstenia, 33, 70. 
Hoppe, 90. 
Horn, 49. 
Hubert, 33. 
Hult, 42. 54. 
Hultberg, 15. 
Humble, J., rådman, j<?, 

90. 
Humble, 58, 59, 61. 



Hwalström, 10. 

Hiilpbers, 51. 

Hylting, 10. 

Höljer, 7. 

Hök, J. U. A., stadsfi- 

skal, 81. 
Hök, 81. 
Hökerberg, 81. 

Ifvarsson, E., stadsfiskal, 

28, 7g. 
llvarsson, M., rådman, 

28, 34- 

Ihre, 78. 

Insulander, M., tullin- 
spektor, 8y. 

Irving, 46. 

Israelsson, J., rådman, 
41, 



Jacobsdotter, 34, 41. 

Jacobsson, A., tullskrif- 
vare, 9/. 

Jacobsson, J., tullskrif- 
vare, gi. 

Jacobsson, L., rådman, 
34» 40- 

Jacobsson, O., rådman 
38, 40, 68. 

Jacobsson, 67. 

Jakopsson, 26. 

Jansson, 6. 

Jemstedt, 3. 

Jernström, 49. 

Joensdotter, 29, 33. 

Joensson, A., magistrats- 
sekr., 18, 34. 

Joensson, E., rådman, 
26. 

Joensson, N., borgmäs- 
tare, 2^ 7, 8. 

Joensson, 29, 30, 33, 38. 

Jogenson, i. 

Johansdotter, 5, 6, 31, 34. 

Johansen, 16. 

Johansson, A. L., råd- 
man, Ö4. 

Johansson, 65. 

Jonsdotter, 23, 95. 

Jonsson, S., magistrats- 
sekr., z8. 

Jonsson, 44. 

Josefsson, 37, 82. 

Julin. 10. 

Julinskiöld, lO. 

Junander, B., rådman, 

52- 
Junander, 49, 51, 53, 59. 
Jutscher, 39. 



Jäderstedt, P., rådman, 

46, so, 
Jönsdotter, 29. 
Jönsson, A., tullskrifvare, 

^^' 
Jönsson, Em rådman, 2g. 

Jönsson, 32, 85. 
Jöransdotter, 34, 39, 40. 
Jöransson, E., borgmäs- 
tare, «?, 9, 27. 

Kahlmeter, 5. 
Karlström, K. C, post- 
mästare, 84. 
Karlström, 58, 84, 85. 
Keiser, 61. 
Kessel, 10. 
Kierner, M., tullskrifvare, 

94- 

Kierner, 94. 

Kihlberg, 21. 

Kijhlman, A., borgmäs- 
tare, 7J». 

Klhlman, E. W., borg- 
mästare, 14. 

Kihlman, 13, 14. 

Klhlstedt, P. C, stads- 
läkare, 73. 

Kiön, 48. 

Kiönman, 71. 

Kling, 74. 

Klingius, 78. 

Klint, H., stadsläkare, 34, 
70. 

Klint, 70. 

Knagge, S. H., tullin- 
spektor, 8g. 

Knagge, 89, 96. 

Knutsson, M., borgmäs- 
tare, 2, 3, 8, 9, 27. 

Knutsson, 8, 36. 

Kock, 20. 

Kohl, 33. 

Kohlmäter, 5. 

Kollberg, 95. 

Kristoffersdotter, 3. 

Krus, 18, 20. 

Kroger, L., tullinspektor 

87. 

Krönich, 79. 
Kröningssvärd, 79. 
Kumblaeus, 54. 
Kumblin, 55, 71, 84. 
Köniksdotter, 3, 8. 

Lagerberg, 84. 
Lagerstråle, 68. 
Lampadius, 54* 
Langstedt, 52. 



Digitized by 



Google 



103 



Larsdotter, 31, 37, 53, 92. 
Larsson, G.> borgmästare, 

3, <?, 26. 
Larsson, J., borgmästare, 

9, 27- 
Larsson, J., rådman, ^, 
Larsson, L., rådman, j>o. 
Larsson, P., rådman, 28. 
Larsson, O., stadsfiskal, 

7Q' 

Larsson, S., vågmästare, 
66. 

Larsson, 23, 35, 37, 96. 

Laurentii, 27. 

Laurin, 48, 71. 

Lauterbach, B., tull- 
skrifvare, gi. 

Lavers, 22. 

Lecleer, 34, 70. 

Leffler, 5. 

LeIJbing, J. M., stadslä- 
kare, yo. 

Leijel, 7. 

Leijoncrona, 30. 

Leijonhufvud, C. C, 
postmästare, 8^, 

Leijonhufvud, 85. 

LejdstrÖm, 56. 

Lejon, A., tullskrifvare, 

97- 

Lejon, 97. 

Le Moine, 50, 51. 

Lemon, 91. 

Lennartsdotter, 32. 

Lennqvist, 62. 

Levén, 42. 

Lezin, 7. 

Lifsdahl, 59. 

Lilja, J., stadsläkare, 74. 

Lind, 22. 

Lindahl, 49. 

Lindberg, 52, 53. 

Lindblad, N., tullskrif- 
vare, 97. 

Lindblad, 95. 

Lindbohm, 53, 56. 

Lindbom, 51. 

Lindelius, 29. 

Linder, 23. 

Lindhe, E., stadsläkare, 
70. 

Lindholm, 57, 80. 

Lindqvist, C. J., post- 
mästare, 86, 

Lindqvist, 86. 

Lindstedt, A. H., stads- 
fiskal, 82. 

Lindstedt, H.,magistrats- 
sekr., 20^ 42. 

Lindstedt, 82. 

Lindström, 72. 



Linnander, E., stadsfi- 
skal, jg. 

Linnman, 54. 

Liten, L. Johansson, 
rådman, j>^. 

Liten, 32. 

Littorin, 15. 

Liung, A., tullskrifvare, 

94- 
Liung, 95. 
Lowisin, 14. 
Lund, 84. 

Lundberg, 47, 85, 93. 
Lundvall, 58. 
Luuth, 88. 
Löfberg, P., vågmästare, 

68, 84. 
Löfberg, 68. 
Löfborg, E., rådman, 21, 

22, 53- 
Löfborg, 22, 53, 54, 81. 
Löfgren, 12. 
Löfling, 88. 

Machlin, 59. 
j Malmgren, 84. 

Malmqvist, C. A., råd- 
man, 6S' 

Malmqvist, 63. 

Marchusson, 67. 

Mathias Stadsskrlf- 
vare, magistratssekr.,/7. 

Mattsson, B., tullinspek- 
tor, 87. 

Mattsson, J., rådman, 26, 

Mattsson, M., tullskrif- 
vare, gz. 

Mattsson, 34. 

Medéen, 43. 

Medén, L., stadsläkare, 

Medén, 72. 

Medrén, 40. 

Meljer, C. F., rådman, 6z. 

Meijer, 61, 62. 

Mesterton, 67, 71. 

Micheisson, H., rådman, 

26, 
Mitzin, 94. 
Molin, 20, 52. 80. 
Montan, 86. 
Mornie, C, tullskrifvare, 

g2. 
Mornie, 48, 92. 
Moulin, 13. 
Mouritz, 47. 
Murelius, 78. 

Myr, H. Nilsson, borg- 
. mästare, /, 28. 
Myr, I, 8, 28, 66, 67. 



Månsdotter, 8, 30. 
Månsson, J., rådman, jo, 

Månsson, O., rådman, 2y, 
Månsson, 4, 27, 31, 33, 35, 

36. 
Mårtensdotter, 18, 37. 
Mårtensson, 32, 91. 
Möller, J. E., rådman, 

61, 77. 
Möller, 10, 42, 61, 88, 95. 
Mörner, 85. 
Mörtling, C. J., rådman, 

s(>- 

Naijström, 59. 
Naucichofr, H. A., post- 
mästare, 85. 
Nauckhoff, 86. 
Neiictern, H., rådman, 

39^ 44. 

Nellctern, M., rådman, 
20, 47. 

Neiktern, 39, 40, 48. 

Nezerl, 42. 

Nilsdotter, 4, 9. 

Nilsson, H., magistrats- 
sekr., zy. 

Nilsson, Mm borgmästare, 
J», 8, 9» 27. 

Nilsson, 3, 4, 8. 

Nohrman, P.,rådman,^7. 

Nohrman, 47. 

Noor, E. Svensson, råd- 
man, 28. 

Norberg, C, tullskrifvare, 

^^' 
Norberg, C, rådman, j^. 

Norberg, M., magistrats- 

sekr., 2Zy 54. 

Norberg, P., rådman, 4g , 

83. 
Norberg, 21, 34, 43, 49, 

50» 71, 76, 95- 

von Norberg, 34. 

Nordahl, 69, 78, 93. 

Nordenfel t, 97. 

Norin, 93. 

Nordicvist, S. E. A. R., 
borgmästare, z6. 

Nordkvist, 16. 

Nordlindh, 84. 

Nordqvist, J. P., stads- 
kassör, yy. 

Nordqvist, 16, 77. 

Nordsten, 76. 

Nordstrand, E., stads- 
fiskal, 80. 

Norgren, 56. 

Norling, H,, tullskrifvare, 
95- 



Digitized by 



Google 



I04 



Norllng, O., tullskrifvare, 

9S' 

Norling, 15, 21, 93, 95. 

Norman, 41, 88. 

Norqvist, 82. 

Norrman, 69, 80. 

Norstedt, 50, 54, 58. 

Northun, E., tullinspek- 
tor, gö. 

Nyberg, C. d stads- 
kassör, yö. 

Nyberg, 48, 76, 94. 

Nycop, C, borgmästare, 

Nycop, 6, 32. 
Nycopensis, 6. 
Nyman, 19, 67, 83. 
Nyström, 77, 82, 97. 
Näsström, O., tullskrif- 
vare, gs- 
Näsström, 93, 96. 
Nääf, 41. 
Nörnberg, 80. 

Odhelius, 13. 

Olai, 26. 

Öländer, 15. 

Olofsdotter, 19, 26, 34, 44. 

Olofsson, D-, vågmästare, 

Olofsson, E., rådman, 

26. 
Olofsson, J., vågmästare, 

67. 
Olofsson, N., vågmästare, 

(n- 

Olofsson, 36. 

Olsdotter, 57. 

Olson, E-, borgmästare, /. 

Olsson, M., magistrats- 
sekr., ly. 

Olsson, M., rådman, 26. 

Olson, M., borgmästare,/. 

Olsson, 67, 69. 

Olufsdotter, 30. 

Olufsson, A., tullskrif- 
vare, 97. 

Olufsson, J., rådman, 2g. 

Olufsson, O-, vågmästare, 
66. 

Olufsson, P., tullskrif- 
vare, gi. 

Olufsson, 3. 

Palm, B. Pettersson, 

rådman, 40^ 88. 
Palm, 40. 
Paqvalin, 14. 
Parment, A., rådman, 

33- 
Parment, 33, 37, 42. 



Pedersdotter, 29. 
Pedersson, J., tullskrif- 
vare, gz. 
Pedersson, J., rådman, 

Pedersson, 66. 
Persdotter, 3, 30, 34, 35, 

44. 
Persson, A., rådman, 26, 
Persson, H., borgmästare, 

«?, 26. 
Persson, J., tullskrifvare, 

^^• 
Persson, L., rådman, 2^, 

Persson, T., borgmästa- 
re, 2. 

Persson, 6, 19, 28, 30, 32. 

Petrgeus, 21, 84. 

Petre, 7, 93. 

Pettersson, 63. 

Pincier, 37. 

Pohl, 52. 

von Post, E. R., post- 
mästare, 8^. 

von Post, 73, 85. 

Printz, A. B., stadskassör, 

76. 

Prinzencreutz, 76. 
Prosperia, 20. 
Pädersson, 36". 

Ragge, 12. 

Rahm, 70. 

Ramseil, A., stadsfiskal, 
80. 

Ramström, 21, 50. 

Ranscher, S. C, magi- 
stratssekr., 22^ 60. 

Rasell, A. B., rådman, 
64. 

Rask, O. P., magistrats- 
sekr., 7<5*, 91. 

Reef, 77. 

Regnell, 16. 

Reiff, N. J., rådman, 2g, 

Reiff, 29, 31. 

Reincke, 48. 

Remmar, C, magistrats- 
sekr., 20, 46, 47, 75, 83. 

Remmer, J., borgmästa- 
re, 10. 

Remmer, 10, 20, 57. 

Ressin, J. H., tullskrif- 
vare, gy. 

Ressin, 97. 

Reutercrona, 85. 

Reuterhell, 54. 

Reuterholm, 19. 

Reuterstierna, 12. 

Reuterström, 45. 



Ribbing, 4, 12. 
Ridberg, N., stadsfiskal, 

79- 

Ridberg, 79. 

RiddergroU, 34, 43. 

Ringen, 72. 

Ringensson, J. L., stads- 
läkare, y2. 

Ringensson, 72, 73. 

Rinman, 62, 72. 

Riseli, A., borgmästare, 
//. 

Risell, II. 

Risellsköld, adl. ätten, 10. 

Risingh, 32. 

Rochus, 69. 

Rodin, M., stadsfiskal, 80. 

RollflF, 84, 88, 96. 

Roman, 59. 

von Ros, 46. 

Rosengren, J, H., tull- 
inspektor, go, 

Rosengren, 90. 

Rosiing, J., tullskrifvare^ 

93' 
Rosiing, 93. 
Rost, I. 
Roth, 13. 
Runnius, P., tullskrifvare, 

g2. 
Ruth, 14. 
Ryberg, R., tullinspektor, 

8g. 
Rydelia, li. 
Rönbergh, M., magi- 

strattssekr., 79, 75. 
Rönbergh, 19. 

Saefbom, D., rådman, 

Saefbom, 54. 

Saevelin, 55. 

Sahlabergius, 37. 

Sahlman, 20, 45, 47. 

Sahlstedt, 79. 

Salander, 92. 

Sandberg, 53. 

Santhesson, 72. 

Sax, 86. 

von Schaeij, 87. 

Schaij, P., tullinspektor, 

Sy, 

Schappirou, 19. 
Scharff, E. F„ postmäs- 
tare, 8S' 
Scharfr, 68, 84. 
Scharin, 62. 
Scheele, 52. 
Schelin, 23. 
Schenmark, 54. 



Digitized by 



Google 



105 



Schenströnif C. M. Om 
borgmästare, 7j, 23, 6l. 

Schenström, J. P., borg- 
mästare, 14. 

Schenström, 14, 15, 16, 72. 

von Schoting, 50, 92, 93. 

Scheij, 46, 94. 

Schrymfler, J.» vågmäs- 
tare, I, 66^ 87. 

Schrymfier, 30, 32, 41, 46. 
66, 67. 

Schröder, 45, 93. 

Schult, 10. 

Schultz, C. Qm tullin- 
spektor, go. 

Schultz, C.» rådman, j^. 

Schultz, J., rådman, ^6, 
80. 

Schultz, P. J., tullinspek- 
tor, go. 

Schultz, 36, 37, 46, 63, 91, 

94- 
Schutz, P., läkare, 36, 

73- 
Sebardt, 90. 
von Seefeldt, 48. 
Sellberg, 97. 
Silfverling, 82. 
Silfverstolpe, 85. 
Siljeström, 13. 
Sillen, 65. 
Simonia, 31. 
Stmonsson, H., rådman, 

25- 
Stöman, J., borgmästare, 

12. 
Siöman, 12. 
Skjöldebrand, 45. 
Skräddare, A. Larsson, 

vågmästare, 66. 
Skult, 19. 
Sneckenberg, 88. 
Sohlberg, 43. 
Sommargren, 55. 
Sonneman, E., rådman, 

52. 
Sonneman, E., rådman, 

ss. 

Sonneman, 52, 58. 
Spaak, C, rådman, S7' 
Spaak, H., borgmästare, 

I, 10. 
Spaak, 10, 37. 
Sparff, 94. 
Sparrman, 89. 
Spect, 57. 
Staaf, 34. 
Stadig, 48, 71. 
Staffansdotter, 32. 
Staffansson, 94. 
Starck, 41, 59. 



Starin, 13. 

Stelnfeldt, F. M., stads- 
läkare, 7/. 
Steinholtz, 14. 
Stenberg, E., rådman, 

59- 

Stenberg, 53, 59. 

Sten ler, J., tullinspektor, 
88. 

Stenman, 62. 

Stjemhöök, 27. 

Stockberg, 51. 

Stolpe, 14. 

Strandberg, J., tullin- 
spektor, 8g. 

Strandberg, 90. 

Strandbom, J., tullin- 
spektor, 88. 

Strandbom, 88. 

Strangh, H. P., rådman, 
52. 

Strangh, R., rådman, 41. 

Strangh, lo, 18,32,41,42, 
46, 52, 67, 76, 88, 95. 

Strauch, 51. 

Ström, 20, 34, 43, 53- 

Ståhlborg, 20. 
'Stöök, 92. 

Sund, 42, 43. 

Sundberg, 97. 

Sundel, 46. 

Swab, 45. 

Svalling, 63. 

Svan, 6. 

Swanström, D., rådman, 
60. 

Swanström, 56, 60, 82, 96. 

Svedberg, 52, 62. 

Svedelius, 3, 19, 46. 

Swederus, K. M., råd- 
man, 60. 

Swederus, 60. 

Swedman, 38. 

Svensson, B., tullskrif- 
vare, gi. 

Svensson, E., rådman, 
28. 

Svensson i Wibberboda, 
27. 

Sverkersson, O., råd- 
man, 32. 

von Swollen, i. 

SiJderman, J. C, råd- 
man, 30. 

Suderman, 67. 

Sylvander, 88. 

Säfberg, 63. 

Säwenbom, H., magi- 
stratssekr., 77, 27. 

Säwehbom, H. Hart- 
vi ksson, rådman, 2g. 



Köpings stads tjänstemän. 



Säwenbom, R., rådman, 

29- 

Säfvenbom, 18, 27, 30. 

Söderberg, 74. 

Söderman, 32, 90. 

Söderqvist, A., rådman, 
56, 80. 

Söderqvist, 53, 56, 60, 82. 

Södersten, 14. 

Söderström, \\. 

Söffrlngsson, P., råd- 
man, ay. 

Xaberman, 79. 

Tavelin, 57. 

Teet, 43. 

Tegnér, 93. 

Ternsten, 51, 68. 

Tersmeden, 40. 

Tham, 86. 

Thoorsson, se Thordsson. 

Thordsson, E., rådman, 

26. 
Thorell, 52. 
Thoresson, A., rådman, 

44- 

Thorljn, A., stadsläkare, 
70. 

Thorijn, 71. 

Thuen, E., borgmästare, 
10. 

Thörnqvist, C. E.. råd- 
man, 64. 

Tibell, Ch., tuUskrifvare, 

97- 
af Tibell, 97. 
Tidstrand, 82. 
Tilloeus, 34, 57, 70, 72. 
Tlllée, Fm rådman, J7, 

77. 

TiUée, 57. 

Timm, 31. 

Toll, 73. 

Tomasson, M., rådman, 
2g. 

Tomesson, P., tuUskrif- 
vare, gi. 

Toresson, A., rådman, 
68. 

Tormöhien, 5. 

Tomer, 10, 96. 

Touscher, 36, 45, 46. 

Trädgård, 63. 

Tunamontanus, 3. 

Tätting, O. Hm stads- 
fiskal, yg. 

Tätting, 18. 

Törnberg, 45, 53, 89. 

Törne, 3. 

Tömstrand, 78. 

8 



Digitized by 



Google 



io6 



Udd, 34. 

Uggla, 14. 

af Ugglas, 14. 

Ullberg, I., rådman, öi^ 

77- 
Ullberg, 61. 
Unéer 52. 
Unge, 87. 

von Unge, 17, 57, 73, 84. 
Ungerath, S. Q., tull- 

skrifvare, gj. 
Ungerath, 93, 94. 
Ungius, 32. 
Uppman, P., tullskrif- 

vare, g2. 
Utterström, 90. 

\A^adner, J.i magistrats- 
sekr., ig. 

Wadsten, J., rådman, 42. 

Wadsten, J., rådman, 4g. 

Wadsten, 49, 53. 

Wahlberg, 54, 62, 72. 

Wahlstedt, 41. 

Vahlström, 62. 

Wahrenberg, J., post- 
mästare, 84. 

Wahrenberg, 86. 

Wallberg, 24. 

Wallerius, 53, 81. 

Waselius, J., rådman, 48. 

Waselius, 48, 49, 54. 

Welin, II. 

Wendelin, 31, 45. 

Vennberg, 73. 

von Werdt, P., borg- 
mästare, 12. 

von Werdt, 12, 13, 21. 

Wessman, B., stadsfiskal, 
80. 



Wessman, 43. 

Westberg, 6, 48, 51. 

Westgren, 53. 

Westin, 15. 

Westlund, 59. 

Westman, J. P., stads- 
kassör, 7j. 

Westman, 42. 

Westphal, T., vågmästare, 
68, 

Westphal, 68. 

Weström, 88. 

Wlberg, C. O., rådman, 
J7, 80. 

Wiberg, 20, 57, 58, 59. 

Wicander, 51. 

Widberg, 55. 

Widichindi, 27. 

Widmark, 65. 

Vigeiius, se Ekenberg. 

Wigström, 93. 

Wljkman, G. M. W., 
stadskassör, ^8. 

Wijkman, 69, 78. 

Wijkström, 93. 

Wiksell, 14. 

Wikström, L., stadsfiskal, 
82. 

Wilhelmi, 23. 

Willhelmi, 88. 

Willmoth, G., stadskas- 
sör, 7j. 

Wilsnak, J. C. läkare, 

74- 

Wilsnak, 74. 

WInterqvist, J. F., råd- 
man, 60. 

Wirell, 68. 

Vogel, A. L., stadsfiskal, 
82, 

Vogel, 82. 



Wolter, H., stadsläkare, 

70. 
Woss, c. S., stadsläkare, 

Wreman, 5, 68. 
Wretman, 56, 97. 
Wretmarck, P., rådman, 

41, 4g. 
Wullflf, 10. 
Wahlberg, 76. 



Zedritz, C. P., stadskas- 
sör, 77. 
Zedritz, 77. 
Zetterström, 82. 
Zimmerman, 84. 

Åhi, 34. 

Ähman, 94. 

Åhs, P. Larsson, räd- 

man, 33, 75- 
Ähs, 33, 39, 44, 70. 
Ämarck, 72. 
Åmark, 57, 69. 



Odman, 59. 

Öhland, 49. 

Öhman, 53, 55, 62. 

Öm, 77. 

Ömcrona, 12. 

östgren, C. J» rådman, 

.. ^^- 
Ostgren, 63. 

östman, J. E., rådman. 
Ostman, 65. 



Digitized by 



Google 



PERSONfflSTORISK 



Tidskrift 




1906 »K LiBBAtiY ar 

j CO 1. ■:-f, 

^ SttUAL t6>v:08D 

UTGIFVEN %<«rllUBb(ir 

AF i 



PERSONHISTORISKA SAMFUNDET 



n 



GENOM 



HOLGER ROSMAN 



ÄRg. VIII 



HAFT. 3 o. 4. 



^ 



Digitized by 



Google 



INNEHÅLL, 



Förblandade släkter. Af JULLY Ramsay ...,.., sid. 89* 

Anteckningar om ätten von Plåten* Medd. af H. S— N . » 93. 

Adam Fredrik Netherwood än en gång (med porträtt) . > 96. 

Om Bjäresläkten Wennerberg, Af ViLHELM LjUNGFORS > 98- 

Adolf Fredrik Ristell. Af C. M, C > 106. 

Matts Gunnarssons ätt. Medd. af W. P,-G loS. 

Ur enskilda porträttsamlingar (fem bilder) - > 112, 

t Anton Frans Karl Anjou. Af Alfred Leveritk j^ 113» 

Personhistorisk litteratur . * . . , . t 1 14, 

Frågor ................... 

Svar . , . . * - . . i 2^. 

Nya medlemmar i Personhistoriska samfundet . > 124, 

Insända porträttförteckningar (3) . , . . . , ^ 124. 

Personregister. Utarbetadt af O, B. 127, 



BILAGA, 



Köping stads tjänstemän 160$ — 1905. Personhistoriska anteck- 
ningar af Gustaf Elgenstierna- 



PORTRÄTT, 

Adam Fredrik Netherwood^ Gustaf III, Karl Gustaf Pxper, 
Hedvig Katarina Ekeblad, född Piper, Anders Rudolf 
Du RiETz, Marie Susanne Roslin, född Giroust, 



Digitized by 



Google 



leMelanfle Mn Personnistömka Samftinflet. 



Följande af samfundet utgifna skrifter utlämnas åt ledamöter 
i samfund £t. efter rekvisition hos skattmästaren ^ till ne dan nämnd a 
pris^ nämligen: 

Svenska A u tog ra fsäll skåpets tidskrift^ Del. I, mis 1—12 

(årg. 1879—1888, 256 sid.)i kompL 18 kr. Af denna af del ning finnas 
endast några få fullständiga årgångar tingängliga. Lösa häften af 
n:is 7 — 12 (t8S6— iS8B) säljas för i kn häftet 

Svenska Autografsällskapets tidskrift^ Del. Il, n:is 1—12 
(ärg. [889 — i8q6, 346 sid,), lämnas tuUständig för 10 kr.^ lösa häften 
för I kr. för hvarje häfte; dubbelhäftet n:is it — ^12 för 2 kr* Ex. 
tryckt på bätire papper (däraf oägra få fullständiga årg. äro tillgängliga) 
jämte J^egistfr tiU delarna I och II ^ ähen på bättre papper , kr. 20. 

Personregister till delarna I och II (44 sid*) , . . . .kr. 2. 
Detta register lämnas kostnadsfritt, då båda delarna rekvireras. 

PersoDhistorisk tidskrift, årg. Il (igoo, 180 sid.) med 
24 porträtt och register samt Dödslista för i^qo^ 53 sidor . . kr. 5. 

Arg* I och 111 slutsålda. 

Persoohistorisk tidskrift, årg, IV (1902, 166 sid., med 

24 porträtt och register samt Dödslista fÖr 1902, 43 sid.) , . kr* 5. 

Personhistorisk tidskrift, årg* V (1903, 222 sid., med 

25 portratt och rtgister samt Dödslista för r903, 37 sid.) . .kr* 5. 

Person historisk tidskriftj årg. VI (1904, 164 + 23 sid*, 
rned 22 porträtt och register) . » * , kr. 5* 

Per son hl sto risk tidskrift, årg. VII (1905, 167 + 56 sid*, 
med 19 porträtt och register) , kr, 5, 

Handlitigar, utg. genom samfundet; 

I. S:t Nikolai kyrkas i Stockholm vigselbok, I. 1Ö04 — 1650 

och 3. 1651 — 1700 (182 sid.), utg. af F. U* Wrangel kr. 3. 
IL En adlig och furstlig hofpredikaiit under 1600-talets senare 

hälft, P. G. Öjer; utg. af Karl af Schmldt (82 sid.) kr- 1:50, 

III. Slag ten Aminoff (85 sid -f 1 tab.) .......... kr. 5. 

IV. Klosterfolket i Vadstena i af C. Silfverstolpe (16S sid.) . kr. 3. 

D:o d:o tryckt på bättre papper (i få ex.) kr, 5, 

V* Svenska porträtt i samlingarna vid Uppsala universitet, 
förteckn. af N. Sjöberg (6 + 87 sid.) med 31 porträtt, 
ingår som bilaga i årg. 111 och IV. 
VI. Svenskame under dannebrogen 1848—50, med tillägg 
(102 + 24 sid*), af B. Schöldström, med 97 portratt 
Er hålles gm C- E. Fritzes bokhandel, Stockholm. 

VIL Svensk genealogisk litteratur, förtecknad af J. A* Aimquist 

(80 sid*) .*.*...... kr. 2* 

Vllli Pörträttsamiingarna å Edsberg och Hedensberg (23 sid. 
och 1 4 porträtt + 56 sid. och 3 porträtt), ingå som bi- 
lagor i årg. VI och VII. 

Dödslistor från och med år 1899 till och med år 1903 å * , kr. 1, 



Digitized by 



Google 




Stockholni ig^, Kungl. Boktryckeri 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 



Digitized by 



Google 




Digitized by 



Google 




Digitized by 



Google